Projektet Etablera närodlad textil i Sverige (ENTIS) pågick under 3 år med start oktober 2015 och avslutades under hösten 2018. Innovationsprojektledare var Erik Perzon från RISE. Projektet hade en total budget om 43,16 MSEK.
– Genom projektet ökade vi kunskapen om viktiga delar i textilvärdekedjan. Flera aktörer fortsätter utvecklingen och projektets resultat tas bland annat vidare i projektet Skogens Tyg. Ett område som utvecklas starkt just nu är återvunnen textil. Exempelvis har Re:newcell, som var en av aktörerna i projektet, just exporterat sin första cellulosafiber gjord på textilavfall, berättar Erik Perzon, RISE, som varit innovationsprojektledare för ENTIS.
Utmaningen
Det globala behovet av textilfibrer ökar – till år 2050 förväntas konsumtionen tredubblas. Förklaringen finns i urbaniseringen och en växande medelklass. Produktionen av oljebaserade textilfibrer och bomullsfibrer har redan nått sin topp och belastar dessutom miljön på olika sätt. Därför har projektet undersökt om, och hur, en hållbar biobaserad textilproduktion kan uppnås genom produktion av textilfibrer från skogsråvara eller återvunnen biobaserad textil. Projektet var ett strategiskt initiativ för att utveckla området kring textila material i Sverige.
Beskrivning av projektmål
- Kunskapsplattform för ny branschöverskridande samverkan och nya affärsmodeller.
- Cellulosabaserade högvolymsprodukter för jordbruket, till exempel markduk för grönsaksodling.
- Textilliknande material producerade på pappersmaskin.
- Förbättrad värdekedja för textilåtervinning i Sverige.
- Återvinningsbara biobaserade möbler. Skärmvägg för offentliga miljöer.
- Undersöka och demonstrera teknoekonomiska och miljömässiga möjligheter för hållbar Viskosproduktion i Sverige.
Genomförande och aktörskonstellation
Konsortiet bestod av drygt 60 aktörer från universitet, institut, offentlig sektor och företag från branscher som till exempel textil- och modeindustri, skogsindustri, verkstadsindustri, möbelindustri och återvinning. Projektet bestod av nio arbetspaket där koordination, kunskapsplattform, infrastruktur och living labs drevs övergripande mot hela projektet. Övriga fem arbetspaket utvecklade specifika produkter och tjänster med fokus på biobaserade textilrelaterade lösningar för svenska företag. Samtliga arbetspaketledare satt med i projektets styrgrupp och många aktörer deltar i flera eller alla arbetspaket, vilket borgade för god kommunikation och gott samarbete mellan projektets olika delar.
Projektets effekter kopplat till bioekonomin
ENTIS skapade en kunskapsplattform för ny branschöverskridande samverkan och nya affärsmodeller för biobaserade produkter och tjänster. Detta i kombination med de enskilda exempel som utvecklades och presenterades som proof-of-concept bidrar till att Sverige närmar sig den biobaserade och cirkulära ekonomin. Projektet levererade kunskap, processer och material inom kategorierna högvolymprodukter för jordbruk, textilmaterial från pappersmaskiner, återvinning av textil, återvinningsbara möbler, samt hållbar biobaserad textilfiber. Projektets förväntade effekter var att nya värdekedjor och affärsmodeller för biobaserade material etablerades i Sverige.
Beskrivningar delprojekt
- Kunskapsplattform – öka den kollektiva förmågan att utveckla området (arbetspaket 1-3)
- Infrastruktur – sätta labb och pilotanläggningar i gemensam användning (arbetspaket 1-3)
- Living labs – testa innovationer för kundvärde och samhällsbehov (arbetspaket 1-3)
- Produkter – utvärdera valda högvolymmarknader (arbetspaket 4)
- Produktion – specifika egenskaper i processer med hög hastighet (arbetspaket 5)
- Återvinning – skapa en sluten värdecykel (arbetspaket 6)
- Produktutvecklingskoncept – möjliggöra återanvändning och återvinning (arbetspaket 7)
- Hållbar viskos – en nyckelteknologi (arbetspaket 8)
Slutrapporter
Nästa steg
– Projektet har tillsammans med Mistra Future Fashion skapat viktiga förutsättningar för Sverige att satsa på hållbar textil. Det är spännande att regeringen gett Högskolan i Borås uppdraget att skapa en nationell plattform för hållbar textil, det visar att Sverige vill fortsätta vara en drivande aktör och ligga i framkant i utvecklingen, säger Erik Perzon, projektledare, RISE