I projektet Hållbar svensk viskos har skogsindustriföretagen Södra och Domsjö haft ett nära samarbete. Genom samverkan har företagen tillsammans återerövrat och vidareutvecklat kunskaper om viskosprocessen som legat i träda i Sverige i årtionden. Projektet har varit ett av delprojekteten i det treåriga Bioinnovationsprojektet Etablera närodlad textil i Sverige (ENTIS).
Det produceras 100 miljoner ton textil per år i världen. Bomull är den största naturfibern men många menar att vi nått ”peak cotton”. 5 miljoner ton per år består av viskos, en fiber som kan tillverkas av trämassa, så kallad dissolvingmassa.
– I dag har vi troligtvis nått den volym av bomull som den här jorden klarar av att leverera. Det beror på att det finns en begränsad landyta där bomullen kan odlas och det uppstår en konflikt och konkurrens om huruvida denna landyta ska användas till att odla mat eller fibrer. Tillgången till vatten är en annan hållbarhetsfråga. Bomullen kräver mycket vatten i framställningen. Därför blir det allt mer intressant att titta på andra material, berättar Catharina Fechter som är Senior Development Engineer på Södra.
Finn Englund, RISE, Ole Norberg, Domsjö och Catharina Fechter, Södra.
– I ett sådant här projekt har företag olika motiv, nätverk och bakgrund till varför man vill gå med. Södra ser sig som råvaruleverantör till viskosindustrin och det som fångade vårt intresse här var att hela värdekedjan finns med vilket främjar allsidigt kunskapsbyggande, berättar Catharina Fechter från Södra. Kunskap som kan göra nytta för våra kunder här och nu, konstaterar hon.
Det finns scenarier som pekar på att textilkonsumtionen kommer att fördubblas till år 2050 – vissa scenarier pekar till och med på att den kommer öka ännu mer. Den främsta anledningen till det ökade behovet är befolkningsökningen i kombination med en växande medelklass. Idag tillverkas 65 procent av viskosen i Kina. En del av dissolvingmassan som viskosen tillverkas av levereras från Sverige. Av ett träd kan 1500 mil tråd tillverkas.
– I delprojektet Hållbar svensk viskos har företagen vänt ögonen mot Sverige, för att se vilka möjligheter och risker det finns för att även tillverka viskos i Sverige, berättar Ole Norberg som är utvecklingsingenjör på Domsjö.
Finn Englund från forskningsinstitutet RISE har varit projektledare.
– Projektet är så marknadsnära att resultatet är konfidentiellt. Men det kommer att publiceras en publik rapport med det vi kan berätta om, säger han.
En av fördelarna som lyfts fram för en utveckling av tillverkningen i Sverige är att modern miljövänlig teknik enlig best available technology (BAT) skulle användas. Sverige har också en fördel i och med den ständiga tillgången till kallt vatten.
– Det finns gammal kunskap om att lösligheten av massan blir bättre vid lägre temperaturer, berättar Finn Englund.
Projekt som kompletterar företagens forskning
Catharina Fechter och Ole Norberg ser många framgångar för företag i att samverka på det här sättet i ett innovationsprojekt.
– Projekt med många parter och extern finansiering ger ett mustigare projekt som kompletterar våra egna forskningsavdelningar, säger Ole Norberg.
En framgångsfaktor har varit att det finns en färdigt riggad form kring projekten. Exempelvis med mallar för sekretessavtal vilket ger företagen möjligheten att bevara sin integritet trots samverkan.
– Projektledningen är en neutral, tredje part vilket är viktigt. Vi slipper att gå in i affärsdetaljer utan arbetar med kunskap och kan se det från en akademisk vy istället för i affärsdetaljer och behöver inte gå in i implementeringsfrågor, säger Ole Norberg.
– Det ger en prestigelöshet som är mycket bra, säger Catharina Fechter.
Projektets demonstratorbox.
Återuppbyggd kunskap
Både Ole Norberg och Catharina Fechter är nöjda med vad som deras respektive förtag fått ut av att ingå i konsortiet.
– Vi har fått en nystart för kompetensen kring viskosprocessen i Sverige. De artiklar som finns om viskosprocessen så här långt är från 60-talet. Kunskapsmassan som nu återuppbyggts i och med det här projektet är viktigt för oss.
Fakta om ENTIS
Innovationsprojektet Etablera Närodlad Textil i Sverige (ENTIS) har pågått under tre år (2015–2018) och haft en total budget om 43 miljoner kronor. Konsortiet har bestått av drygt 60 aktörer från universitet, institut, offentlig sektor och företag från branscher som till exempel textil- och modeindustri, skogsindustri, verkstadsindustri, möbelindustri och återvinning. Innovationsprojektledare har varit Erik Perzon från Swerea IVF/RISE.
Läs mer om projektet ENTIS.