Förutsättningarna för kommersiell mekanisk och kemisk återvinning av textil är goda i Sverige. Men insamlingen och sorteringen av textilavfall måste bli mer effektiv för att återvinningen ska bli lönsam. Det är en av slutsatserna av ett branschöverskridande textilåtervinningsprojekt som varit en del av innovationsprojektet ENTIS, Etablera närodlad textil i Sverige, som drivits inom BioInnovation mellan 2015 och 2018.
Textilindustrin är en av världens mest resurskrävande och förorenande branscher. Enligt rapporten A new textiles economy: Redesigning fashion’s future, publicerad av Ellen MacArthur Foundation, är modeindustrins utsläpp av växthusgaser större än både flyg- och shippingindustrins utsläpp sammantagna, hela 1,2 miljarder ton årligen.
De närmaste decennierna väntas den globala konsumtionen av textil växa kraftigt då antalet människor ökar i världen. Eftersom det inte finns mer yta att ta i anspråk för bomullsodling kommer olika typer av syntetfibrer att stå för den största delen av ökningen. Men om de globala målen för hållbar utveckling till 2030 ska kunna nås måste också andelen återvunna textilfibrer bli större.
En studie som SMED (Svenska Miljöemssionsdata) utförde på uppdrag av Naturvårdsverket 2016 visar att svenskar årligen slänger drygt 7,5 kilo textilier per person i det osorterade hushållsavfallet som går till förbränning. Målet med textilåtervinningsprojektet inom ENTIS var att testa och förbättra värdekedjan för textilåtervinning i Sverige.
Emma Östmark, RISE Bioeconomy, projektledare.
– En marknadsanalys inom projektet visade att tillgången på råmaterial för återvinning är god med många olika källor. Efterfrågan på både existerande och nya fibertyper väntas fortsätta växa, säger Emma Östmark på RISE Bioeconomy, som varit projektledare.
Unik representation från hela värdekedjan
I projektet deltog parter som representerar hela värdekedjan – från insamling, sortering och logistik till återvinningsteknik och klädproduktion. Det breda deltagandet är unikt för projektet och har gett deltagarna insikter om möjligheter och utmaningar i hela processen.
Återvinningen sker antingen i en mekanisk eller kemisk process, beroende på typ av fiber. De båda processerna har olika fördelar och nackdelar. Störst negativ miljöeffekt i den mekaniska processen har transporter och rivningen av materialet. När det gäller den kemiska processen för återvinning av cellulosafibrer har den förberedande avfärgningen och lösningsprocessen den största negativa miljöpåverkan.
Lisa Schwarz Bour, Swerea/RISE. Foto: Swerea
– Olika processer är nödvändiga för olika material, berättar Lisa Schwarz Bour på Swerea/RISE, som genomfört test av mekanisk återvinning i labbskala.
Swerea/RISE använde återvunnet råmaterial från Martinson för att producera ett prov som bestod av hälften post-konsument återvunnen bomull och viskos och hälften jungfrulig råvara – en hög andel i jämförelse med de blandningar med främst pre-konsument återvunnen råvara som säljs i handeln i dag. Provet spanns till ett garn av bra kvalitet som sedan kunde stickas till en bit tyg.
– Det har hänt oerhört mycket sedan projektet startade och det finns positiva nyheter att vänta. Det har verkligen varit värdefullt att ta del av andras perspektiv och erfarenheter i projektgruppen, både för att se nya möjligheter och förstå begränsningar, säger Lisa Schwarz Bour.
Kvaliteten på det återvunna materialet beror till stor del på textilavfallet som varit råvara. Flera vanliga materialblandningar ställer till problem i återvinningen. Elastan, som ofta blandas med polyester, kan i för hög halt bli till en tuggummiliknande substans i den mekaniska återvinningsprocessen. I kemisk återvinning är det viktigt att ha koll på fiberkompositionen i textilavfallet.
Nya faciliteter för insamling behövs
En viktig slutsats av ENTIS-projektet är att systemen för insamling och sortering av textilfibrer inte är tillräckliga i Sverige i dag. Ett lovande pilotprojekt för att testa nya metoder och teknologi för sortering i större skala genomfördes av Wargön Innovation under våren 2018. I samarbete med Vänersborgs kommun samlades 3 600 kg textilier in. Den största delen kunde tas om hand av ideella organisationer för återbruk, men omkring 15 procent var lämpat för materialåtervinning. Den delen sorterades med hjälp av en nyutvecklad teknologi som automatiskt läser av och sorterar textilt avfall efter fiberkomposition.
Textilåtervinning. Bild från Re:newcell.
Fibersortteknologin gör det möjligt att sortera textilavfall i olika material i industriell skala, vilket ger en effektivare process och en lägre kostnad.
Kemisk återvinning av cellolusatextilier har testats i pilotprojekt av Re:newcell. Företaget har utvecklat en egen process för att bryta ner bomull och viskos till en cellulosamassa som används för att producera viskos och lyocell. 2017 öppnades en första pilotfabrik i Kristinehamn. Tillverkningen sker än så länge i batcher för att finjustera processen för övergången från labbskala till industriellt relevant skala.
Utvärdering av miljöpåverkan
En viktig lärdom av ENTIS-projektet för Re:newcell har varit en djupare insikt i den egna processens miljöpåverkan i jämförelse med andra aktörer.
Harald Cavalli-Björkman, Re:newcell. Foto: Re:newcell
– Vi var en del av livscykelanalysen som gjordes inom projektet och som presenterades med en rapport i augusti. För oss har det varit värdefullt att få den jämförande analysen av den kemiska återvinningens miljöavtryck. Nu när vi närmar oss kommersiell lansering är miljöaspekten en viktig del av vår marknadsföring, konstaterar Harald Cavalli-Björkman som är kommunikationschef på Re:newcell.
En utmaning för företaget är tillgången på råvara. Sverige är ett relativt litet land och volymerna är små. Det gäller både avfall från konsumenter och spill från industrin.
– Utmaningen är att hitta ekonomiskt hållbara sätt att samla in och sortera avfall lokalt. Vi hoppas mycket på utvecklingen av automatiserad sortering av textilavfall på fiberinnehåll för att sänka kostnaden, säger Harald Cavalli-Björkman.
– Just nu är vi inne i intensiva förhandlingar med en fiberspinnarpartner. Förhoppningsvis kommer det att finnas plagg av vårt material i butik redan under nästa år.
Fakta om FNs Globala mål
FNs Globala mål är 17 framtidsmål som FNs medlemsländer förbundit sig att arbeta för. Mål nummer 12.5 handlar om att ”till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.”
Fakta om Entis
Konsortiet inom innovationsprojektet Etablera närodlad textil i Sverige (Entis) bestod av cirka 60 aktörer från universitet, institut, offentlig sektor och företag från branscher som till exempel textil- och modeindustri, skogsindustri, verkstadsindustri, möbelindustri och återvinning. Projektet har pågått mellan åren 2015-2018 med en total budget om cirka 43 miljoner kronor. Innovationsprojektledare har varit Erik Perzon, Swerea IVF/RISE.
Läs mer om projektet.
Är du nyfiken på att veta mer? På vår Årskonferens den 17 januari 2019 presenteras projektet. Läs mer om Årskonferens 2019 här.