Koordineringsprojektet pågick mellan augusti 2017 och november 2020. Koordineringsprojektet hade en budget på 2,4 MSEK. Innovationsprojektet hade en total budget på 39 MSEK.
Tre frågor till projektledare Sofia Klugman, IVL
Vad åstadkom ni med BioEk2.0?
– Inom BioEk2.0 har samarbetet mellan olika aktörer utvecklats, till exempel akademin och näringslivet. Detta är viktigt för att möta utmaningen att gå från forskning till verklighet. Kunskap har tagits fram för att främja detta, till exempel gällande hur man kan arbeta med finansiering och organisationsformer, samt acceptansfrågor och lagstiftning för nya matprodukter.
Vad ser du som viktigt framåt för utvecklingen av området?
– Utmaningen är fortfarande att gå från forskningsresultat till verklighet. Lärdomar som har gjorts inom BioEk2.0 är viktiga att ta med framåt och sprida till flera.
Hur upplevde du att det var att vara projektledare för BioEk2.0?
– Att vara projektledare för BioEk2.0 var inspirerande och lärorikt. Inte minst bidrog det till en känsla av hopp för framtiden. Det var en stor förmån att möta alla dessa engagerade och smarta människor som lägger sin tid och kraft på hållbara lösningar för framtiden.
Om projektet
Projektet genomförde djupgående forskning för att utveckla teknik och skapa nya möjligheter att använda restströmmar från skogs-, jord- och vattenbruk. Idag består restströmmarnas värde ofta i deras energiinnehåll – eftersom det är till energi de används, men BioEk2.0 forskade i möjligheten att förädla resterna för att skapa ökat värde. Produkter som kan tillverkas från restprodukterna är bland annat livsmedel, kemikalier och drivmedel.
Projektets mål var att visa potentialen i uppgradering av restprodukter och utveckla specifika värdekedjor. Detta skulle ge både ge ökad kunskap om de värdekedjor som analyseras men även medföra bredare lärdomar som kan gynna utveckling av andra relaterade bioekonomiska lösningar.
Genomförande och aktörskonstellation
Innovationsprojektet bestod av sex delprojekt. Inom dessa genomfördes fallstudier för att se hur man kan hitta nya användningsområden för restströmmarna från skogs-, jord- och vattenbruk. Genom koordineringsaktiviteter genom koordineringsprojektet säkrades att synergier mellan delprojekten realiserades och att ett antal gemensamma forskningsaktiviteter utfördes.
Organisationsskiss för projektet BioEk2.0.
Delprojekt
- AgrInnovate – From agricultural side streams to innovations in (health related) food applications – a focus on oat hulls and potato fibre (avslutat)
- Tillverkning av Caprolactone från Sockerplattformen (avslutat)
- CoMush – Skogrester för integrerad produktion av matsvamp och biobränsle (avslutat)
- ForceUpValue – Prebiotika från skog och hav
- HTL – Hydrotermisk förvätskning av restströmmar från skogs- och jordbruk (avslutat)
- Uppbearbetning av rapsfrökaka till klimatsmarta proteiner och råvara till nya biobaserade produkter (Rapssådd) (avslutat)
Deltagare
Lista på aktörer i projektet (pdf)
Projektets bidrag till en biobaserad samhällsekonomi
BioEk 2.0 har flyttat fram kunskapsfronten inom förädling av rester från skogs-, jord- och vattenbruk genom sex delprojekt och ett koordineringsprojekt. Rester som idag bränns eller används till djurfoder har utvecklats mot att bli mer värdefulla produkter. Koordineringsaktiviteter har genomförts för att ”växla upp” delprojekten, hitta synergier och hantera gemensamma utmaningar såsom råvaruförsörjning, energiintegrering, miljöbedömning och marknadsimplementering, exempelvis regelverk för nya livsmedel och vad som krävs för att gå från laboratorium till fullskala.
Därför var detta viktigt
Restströmmar är en viktig och ofta oanvänd resurs inom bioekonomin. Av ekonomiska skäl och av resursskäl ville projektet skapa positiva exempel på hur restströmmar från olika värdekedjor kan uppgraderas till värdefulla produkter. Målet var att potentialen demonstrerades och utvecklingen inom området skulle stimuleras generellt. Därmed stöddes Sveriges övergång till en biobaserad ekonomi.
Konkreta resultat och leverabler
Resultatet från koordineringsaktiviteterna är ökad samverkan mellan de medverkande forskargrupperna och industriaktörerna. Detta kan leda till att rester från skogs-, jord- och vattenbruk snabbare börjar nyttjas till värdefulla produkter.
Kunskap har även utvecklats om råvaruförsörjning, innovationssystem, livscykelanalys och energiintegrering inom de berörda områdena. Dessa resultat har hög relevans även för andra av BioInnovations projekt. Till exempel har råvarutillgång för rester från skogs-, jord- och vattenbruk kvantifierats och utmaningar med nya livsmedel identifierats.
Levererade rapporter:
- Michael Martin and Christin Liptow (IVL), Identifying relevant environmental indicators
- Cecilia Johannesson (IVL), LCA av HTL
- Michael Martin (IVL), LCA av COMUSH
- Stefan Heyne and Pontus Bokinge (CIT), Rapsåddi – Process Integration
- Stefan Heyne and Pontus Bokinge (CIT), ForceUpValue – Process Integration
- Nils Jonsson (RISE), Råvaruförsörjning
- Elena Talalasova (RISE), BioEk2.0 Technological Innovation System Analysis
- Elena Talalasova (RISE), BioEk2.0 Part II: Institutional analysis, CoMush
Vetenskaplig publikation:
Suardi, A.; Stefanoni, W.; Bergonzoli, S.; Latterini, F.; Jonsson, N.; Pari, L. Comparison between Two Strategies for the Collection of Wheat Residue after Mechanical Harvesting: Performance and Cost Analysis. Sustainability 2020, 12, 4936. https://doi.org/10.3390/su12124936
Samhälleliga förutsättningar
De samhälleliga förutsättningarna beskrivs ingående i de två rapporterna om tekniska innovationssystem som är författade av Elena Talalasova på RISE. Där ges rekommendationer för hur man kan arbeta med finansiering och organisationsformer genom att haka på befintliga kluster och testbäddar och genom att skapa joint ventures.
Flera av delprojekten har fokus på nya matprodukter. De särskilda utmaningar som omgärdar detta är acceptansfrågor och EU:s nya lagstiftning för nya matprodukter. Talalasova beskriver strategier för att arbeta med dessa utmaningar.
Övriga regulatoriska hinder är avsaknad av reglering för funktionella matvaror såsom pre- och probiotika. Reglering kring bioekonomi är under utveckling och omgärdad av osäkerheter kring vilka områden som ska prioriteras. Det skulle behövas att de områden som ger bäst samhällelig och miljömässig nytta identifieras och prioriteras i en bioekonomisk strategi. Risken är annars negativ påverkan på hållbarhet.
Extern synlighet
Koordineringsprojektet har stöttat delprojekten i spridningsaktiviteter, främst genom synpunkter och input till de artiklar som publicerats på BioInnovations hemsida. Delprojekten har även publicerat vetenskapliga artiklar, medverkat i radio och tidningsintervjuer, samt själva producerat material för spridning av kunskap om deras verksamhet.
Nyheter från projektet
Restströmmar från skog och jordbruk ska bli grön olja för drivmedelsproduktion (pressmeddelande, september 2018)
Fördelen med att odla läckra svampar på björkved (artikel på Forskning.se, februari 2019)
Svensk innovation kan ge billigare matsvampar (Länk till Vetenskapsradion, 18 februari 2019)
Skogs- och havsrester stärker tarmfloran (23 april 2019)
På BioInnovations årskonferens 2021 presenterades flera resultat från delprojekten.
Nästa steg
Projektets resultat tas främst vidare genom att delprojektens forskningsgrupper och samarbetspartner arbetar intensivt vidare med djupare studier och för framtida uppskalning till produktion av nya produkter.