Skogs- och havsrester stärker tarmfloran

Med hjälp av avverkningsrester från skogen och cellulosa från sjöpungar vill kemiteknikforskare vid Luleå tekniska universitet få våra magar att må bättre. Forskarna är först med att av icke ätbara resurser från skog och hav utveckla prebiotika, en typ av fibrer som hjälper de nyttiga bakterierna i tjocktarmen att trivas och föröka sig. Projektet är en del av innovationsprojektet BioEkonomi2.0.

Paul Christakopoulos, professor i biokemisk processteknik, Anthi Karnaouri, forskare biokemisk processteknik, Ulrika Rova, professor biokemisk processteknik och Leonidas Matsakas, forskare i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet. Fotograf: Tomas Bergman

– Vi vill undersöka om vi av cellulosa från restprodukter av skog och hav kan få fram livsmedelsprodukter med prebiotiska egenskaper till nytta för djur och människor, säger Ulrika Rova, professor i kemiteknik vid Luleå tekniska universitet och projektledare.

Det är via skogsavfall (grenar och toppar) och rester av odlade sjöpungar som forskarna med hjälp av kemiska processer och enzymer ska tillverka nyttiga kostfibrer, celloligosackarider (COS), med prebiotiska egenskaper som verkar hälsofrämjande för mag- och tarmfloran. Prebiotika är fibrer som passerar orörda genom matsmältningssystemet och först i tjocktarmen börjar jäsas av den goda bakteriefloran.

– Sveaskog arbetar brett med att utveckla nya användningsområden för vår biomassa. Att med vår GROT kunna bidra till en förbättrad hälsa hos både människor och djur är bra, säger Ann-Britt Edfast, FoU-chef inom Sveaskog.

Forskarna vid Luleå tekniska universitet är de första att utveckla prebiotika från cellulosa av skogs- och havsrester, ett sätt att höja värdet på resurser från skog och hav. Skogsresterna efter avverkning från Sveaskog får forskarna som sågspån i säckar till labbet, där spånet mals till fint pulver i en kvarn. Därefter isolerar forskarna cellulosan i forskarteamets egen utvecklade organsolvreaktor. Där får forskarna fram en cellulosa som innehåller väldigt lite lignin, vilket är en fördel vid själva tillverkningen av prebiotikan (celloligosackarider). Metoden används också för att få fram cellulosa, fri från proteiner, lipider och askämnen från sjöpungar.

Den största utmaningen för forskarteamet är sedan att tillföra rätt blandning av enzymer (kommersiella och egentillverkade) till cellulosan så att man får en effektiv prebiotisk produkt, bestående av 2-6 glykosenheter, samt att utröna hur den färdiga prebiotikan, om den fungerar väl, skulle kunna skalas upp i livsmedelsproduktion. Forskarnas mål är att deras havs- och skogstillverkade prebiotika ska produceras och kommersialiseras inom livsmedelsindustrin och foderindustrin – till gagn för djur och människa.

– Essum i Umeå, vars Vd Eva Grahn Håkansson, utvecklade Verum hälsofil, ska utvärdera vår prebiotikas hälsofrämjande egenskaper och om den kan användas för mänsklig konsumtion. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska testa om prebiotikan kan användas för att stärka immunförsvaret och tillväxten hos odlad fisk och därmed minska antibiotikakonsumtionen i fiskodlingar, säger Ulrika Rova.

Forskningsprojektet Prebiotika från skog och hav, som leds av Luleå tekniska universitet, är en del av innovationsprojektet BioEkonomi2.0 och sker i nära samarbete med Essum AB, SLU, Marine Feed AB, som odlar sjöpungar, för framställning av miljövänligt fiskfoder, Sveaskog AB, kommunikationsbyrån Dyrka AB och affärsutvecklingsbolaget LTU Business. Projektet finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas via det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation samt deltagande aktörer.

Läs mer om BioEkonomi2.0.

Läs hela pressmeddelandet från Luleå tekniska universitet.