Fiberrik mat istället för bränsle – helt ny användning av havreskal

BioEkonomi 2.0 – Bättre valorisering av restströmmar är ett innovationsprojekt som drog igång 2017. Projektet består av sex delprojekt och har som övergripande mål att utveckla teknik och skapa nya möjligheter att använda restströmmar från skogs-, jord- och vattenbruk. Ett av de sex delprojekten är Agrinnovate, där man fokuserat på restströmmar från jordbruket med målet att framställa hälsofrämjande livsmedelapplikationer från havre och potatis

– I vårt projekt har vi utgått från de biprodukter som blir när man processar havre och potatis. Det är skalen, det allra yttersta, som vi använt oss av i fallet med havren, säger Patrick Adlercreutz, professor i bioteknik vid Lunds universitet och projektledare av Agrinnovate.

Patrick Adlercreutz, projektledare för Agrinnovate

Patrick Adlercreutz, projektledare för Agrinnovate

Grunden för arbetet med havreskal lades tillsammans med lantbrukskooperationen Lantmännen som odlar och processar mycket havre. Lantmännen påpekade att det fanns möjlighet att göra något mer än bara bränsle av havreskalen. Istället kunde man ta fram fiberrika produkter som kan användas i livsmedel, förklarar Patrick Adlercreutz.

– Vi har jobbat med likartade saker förut, andra biprodukter från cerealier, som klifraktioner och andra rester som blir över. Om man ser till havreskal innehåller det mycket hemicellulosa och om man klipper upp hemicellulosan i lagom stora bitar så blir det intressant mat . Vår hälsa påverkas mycket av de bakterier vi har i tarmarna, de allra flesta mår bra om vi ökar intaget av kostfibrer. Att stimulera de önskade tarmbakterierna är en mycket viktig mekanism.

Blekning en viktig del av processen

Agrinnovate har nu pågått i tre år och om man ser till målen har de kommit ganska långt fram under de tre år som gått, framförallt inom havreskal. Framställningen av fiberrika produkter delar Patrick Adlercreutz in i två grupper: blekta och huvudsakligen olösliga kostfiber samt lösliga kostfiber.

I fallet med olösliga kostfibrer har färgen varit en avgörande

Blekta och oblekta havreskal

På bilden: Blekta och oblekta havreskal. Foto: Magnus Paulsson, Nouryon

faktor eftersom det påverkar utseendet på produkterna där kostfibrerna är tänkta att tillsättas. För att komma till rätta med det har Agrinnovate tagit hjälp av kemiföretaget Nouryon i Bohus, som också ingår i projektet.

– Sett till de olösliga fibrerna har en viktig faktor varit att de haft för stark färg. För att bli av med den lite för bruna färgen som inte är så rolig att ha i pasta till exempel har Nouryon har tagit fram en blekningsmetod. De jobbar annars med blekning av pappersmassa, så det här är en rolig, annorlunda tillämpning för dem, berättar Patrick Adlercreutz.

Flera spännande användningsområden

Annelie Moldin, forsknings- och utvecklingschef inom livsmedel och energi, är en av de personer som varit involverad i projektet från Lantmännens sida. Hon ser flera olika applikationsområden för de fiberrika produkter som tagits fram inom Agrinnovate.

– I det här projektet har vi tagit fram blekt fiber. Använder man mycket fiber blir produkten ofta mörk, men med de här fibrerna kan man tillverka ljusa produkter. Exempelvis skulle man kunna baka bröd, ljusa bröd med hög fiberhalt. När vi kan ta fram tillräcklig mängd så kommer vi testa olika användningsområden.

Annelie Moldin, Lantmännen

Annelie Moldin, Lantmännen

För att driva arbetet vidare har Patrick Adlercreutz ansökt om medel från Lantmännens egen forskningsstiftelse.

– Vi börjar med ett ett-årigt projekt, och utifrån det får vi se hur vi ska gå vidare. Processen är ny för oss, men inte råvaran, vilket kommer innebära en investering som måste värderas. Men vi hade aldrig satsat pengar om vi inte hade tyckt att det här är intressant, förklarar Annelie Moldin.

Många försök med framställning av potatisfiber

Utöver havre valde Agrinnovate att även jobba med potatis. Den främsta anledningen till det är att den viktiga sidoströmmen potatisfiber också innehåller mycket hemicellulosa.

– Vi har jobbat med biotekniska metoder för att få bättre egenskaper. Det har vi gjort famförallt för att förbättra den vattenhållande förmågan eftersom den är viktigt för många livsmedelsapplikationer.

I arbetet med stärkelse från potatis som gjorts i samarbete med Lyckeby Starch har projektet inte nått fullt så långt som med havrefiber. Den främsta orsaken till det är att man först trodde att det gick att arbeta med frysta potatisfiber vilket inte fungerade, inte heller torkade.

– Rent tidsmässigt har det gått lite trögare eftersom det har visat sig att vi är tvungna att göra försöken med färsk potatisfiber. Efter flera försök med både fryst och torkat började vi jobba med färska leveranser från Kristianstad.  Det gjorde att vi bara hade ett dygn på oss efter att vi fått leveransen och då hinner man inte med så jättemånga försök, säger Patrick Adlercreutz.

Slutligen, vad ser du framåt nu när projektet nyligen avslutats?
– Havreskalsbitarna hoppas vi fortsätta med direkt. Det är mycket möjligt att vi även fortsätter med potatisfibrerna i något annat projekt längre fram. Både Lyckeby och vi har lärt oss mycket som kan vara värdefullt i framtiden, även om det är en bit kvar till en färdig produkt, avslutar Patrick Adlercreutz.

Om projektet

Budget: 3 019 000
Partners: Lunds universitet (koordinator), Lantmännen, Lyckeby Starch, Nouryon (tidigare Akzo Nobel Pulp), Performance Chemicals och ImmuneBiotech Medical Sweden.
Projektledare: Patrick Adlercreutz, Lunds universitet