Projektet pågick mellan september 2017 och augusti 2020.
Då havre processas uppkommer en sidoström bestående av havreskal som i nuläget huvudsakligen används som bränsle. Från potatis uppkommer en sidoström som kallas potatisfiber. Dessa sidoströmmar består av komplex biomassa och borde kunna utnyttjas mycket bättre. I samhället finns behov av funktionella produkter och syftet med detta delprojekt var att knyta ihop dessa behov med tillgången på havreskal och potatisfiber så att nya värdekedjor byggs upp. Möjliga produkter var framförallt livsmedelsprodukter med positiva hälsoeffekter.
I projektet, som var en del av innovationsprojektet BioEkonomi 2.0 – Bättre valorisering av restströmmar, samverkade forskare i Bioteknik och Livsmedelsteknik vid Lunds universitet med Lantmännen Ek. För. och Lyckeby Starch AB. De sistnämnda två har sidoströmmarna havreskal respektive potatisfiber och är verksamma inom i värdekedjor från råvaror till konsumentprodukter. Ytterligare involverade partners i utvecklingen av kompletterande processteknik var Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB och i utvärderingen av nya hälsoprodukter ingick ImmuneBiotech Medical Sweden AB.
Deltagare
Lunds universitet, Immunebiotech Medical Sweden AB, Lantmännen Ek. För., Lyckeby Starch AB, Nouryon Pulp and Performance Chemicals AB
Budget
Projektets totala budget var 4,7 MSEK.
Projektets bidrag till en biobaserad samhällsekonomi
I projektet har man tagit fram produktprototyper som i framtiden kan bidra till förbättrad hälsa. De är rika på kostfiber, vilket är något som de flesta konsumenter skulle må bra av att få i sig mer av. Som råvara för produkterna använde projektet två sidoströmmar från industriell processning av biomassa från jordbruket, närmare bestämt havre och potatis. Havreskalen utgör ca. 30 % av hela havrekornet och används för tillfället huvudsakligen som bränsle. Att istället omvandla dem till en värdefull livsmedelsingrediens skulle gynna såväl odlare som industrin och konsumenterna.
Den andra råvaran projektet har arbetet med är potatisfiber och i detta fall har projektet påvisat möjligheter att genom enzymatisk behandling förbättra egenskaperna, vilket kan leda till ökad användbarhet som livsmedelsingrediens. Även i detta fall kan produkten förväntas ha positiva hälsoeffekter.
Därför var detta viktigt
Projektet bidrar till förbättrat utnyttjande av biomassa, vilket är av central betydelse för övergången till en biobaserad samhällsekonomi.
Förväntade resultat
Projektet förväntades visa hur mild processteknik med inslag av biotekniska processteg kan omvandla sidoströmmar från industriell processning av biomassa från jordbruket till högvärdiga livsmedelsprodukter. Utgående från havreskal och potatisfiber ska minst en produkt tas fram från vardera. Ett huvudmål i projektet var att förbättra utnyttjandet av biomassa från jordbruket, vilket ökar möjligheterna att helt övergå till en biobaserad ekonomi. Nya värdekedjor skulle etableras, vilket ökar konkurrenskraften för deltagande aktörer.
Konkreta resultat och leverabler
Två produktprototyper baserade på havreskal har tagits fram:
En produkt innehåller mycket hög halt av olösliga kostfiber. Viktiga steg i processen är kemisk blekning (alkalisk väteperoxid) och malning. Applikationstester och sensorisk utvärdering planeras av industripart efter projektets slut.
Den andra produkten innehåller hög halt av lösliga kostfibrer och erhålles i en nyutvecklad extraktionsprocess. Uppskalning är planerad hos en industripart.
Projektet har resulterat i fyra publicerade vetenskapliga artiklar och ytterligare ett manuskript är under utvärdering.
Resultatens effekter och potential
Projektet har fokuserats på att ta fram de tekniska förutsättningarna för omvandlande av två industriella sidoströmmar till värdefulla produkter, framförallt hälsofrämjande livsmedelsingredienser. Detta har skett genom samarbete mellan Lunds universitet och fyra företag.
Samtliga parter har deltagit med praktiskt arbete i projektet och projektmöten har hållits hos samtliga projektparter, inkluderande studiebesök för att öka förståelsen för varandras verksamheter. Projektet har bland annat resulterat i en produktprototyp som framställts genom samarbete mellan universitetet och två av industriparterna. Om produktprototypen blir en kommersiell produkt innebär detta en ny värdekedja med bra affärsmöjligheter för båda företagen. Processen för framställning av den andra produktprototypen ska skalas upp av den involverade industriparten. Båda produkterna bör kunna användas som ingredienser i ett brett spektrum av livsmedelsprodukter.
Samhälleliga förutsättningar
I detta projekt har man fokuserat på att omvandla industriella sidoströmmar till livsmedelsingredienser. Dessa kan förväntas ha hälsofrämjande egenskaper bland annat på grund av sitt höga innehåll av kostfiber. En komplicerande faktor är dock frågan i vilka fall de nya produkterna skulle klassas som “Novel food”, vilket innebär tämligen tidskrävande arbete och betydande kostnader. Osäkerheten inverkar negativt på företags intresse att delta i utvecklingen av nya livsmedelsprodukter. Vad gäller just de sidoströmmar som processats i projektet, havreskal och potatisfiber förefaller chanserna stora att de skulle bli godkända att användas i livsmedel, men självklart skulle det underlätta med ökad tydlighet och smidighet vad gäller godkännanden.
Nästa steg
Lunds universitet har fått finansiering för ett uppföljningsprojekt från Lantmännens forskningsstiftelse för att driva arbetet vidare mot en olöslig och en löslig fiberprodukt baserade på havreskal.