Inhemsk odling av delikata matsvampar i sikte – och biodrivmedel på köpet

Shaojun Xiong är projektledare för delprojektet COMUSH. Foto: Anna Strom

I Sverige idag importeras en stor mängd ätbara svampar, som till exempel shiitake och ostronskivling. Detta trots att vi har väldigt goda förutsättningar att producera dessa själva – och dessutom utveckla biobaserade drivmedel på köpet.


Filmen är framtagen i november 2020. 

Att odla shiitake och andra matsvampar som lever på ved är kostsamt med traditionella metoder då det går åt mycket energi i produktionen. Innan odling steriliseras nämligen veden som svampen ska växa på genom att den hettas upp till 120 grader vid högt tryck. Men ny forskning av Shaojun Xiong, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och hans kollegor i Umeå har visat att det räcker att hetta upp substratet till endast 80 grader – och detta på substrat i form av restprodukter från den svenska skogsbruket.

– Det innebär inte bara en minskad energiförbrukning utan även en möjlighet att få bättre avkastning på odling av sådana ätbara svampar, säger Shaojun Xiong, som är projektledare för delprojektet COMUSH i innovationsprojektet BioEkonomi 2.0 i BioInnovation.

Jakten på klimatsmarta alternativ

Maten vi äter står idag för en tredjedel av människans klimatpåverkan.[1] Klimatförändringar och en växande befolkning gör att klimatsmarta proteinkällor blir allt viktigare. Matsvampar som shiitake och ostronskivling är inte bara rika på proteiner, utan kan dessutom bidra till en mer resurseffektiv produktion av biobaserade drivmedel för att nå nollutsläpp inom transportsektorn.

Shaojun Xiong och hans kollegor har nämligen upptäckt att svampodling kan vara användbart för tillverkning av etanol från ved. Det är då svamparnas sätt att bryta ner veden som är värdefull och energisparande. Svamparnas nedbrytning gör det enklare i nästa steg och liknar den process som man normalt använder för att förbehandla ved inför etanoltillverkning.

Genom att använda svampmycelets förmåga att bryta ner ligninet i träfibern och frigöra cellulosan kan den enklare utnyttjas när drivmedel som bioetanol eller biogas ska framställas. På så vis kan förbrukade odlingssubstrat återvinnas och ersätta den termo-kemiska förbehandling som normalt används för att producera etanol från ved, vilken står för ungefär 30 procent av de totala kostnaderna för etanolens produktion.

– Vi vill lösa framtida problem genom att integrera produktionen av mat och bränsle baserad på lokala resurser, säger Shaojun Xiong och fortsätter:

– Vårt mål med det här projektet är att utveckla en integrerad industrikedja där restprodukter i form av ved från skogen används som substrat för svampodling och där förbrukat odlingssubstrat återvinns som råmaterial för produktion av biodrivmedel. I kedjan ingår även att recirkulera växtnäringen i de slutliga resterna efter att matsvamp och biodrivmedel utvunnits och därmed sluta kretsloppet.

Inhemsk svampodling förhoppningsvis snart i sikte

Shaojun Xiong berättar att projektet enligt plan. Två patentregistreringar är på gång kring metoder och utrustning för pastörisering av svampodlingssubstrat och svampodling. Och även om det inte ingår i projektet, så har projektets industriparter börjat arbeta för att söka finansiering för att utveckla utrustningar för en demonstration. Däribland Lars Atterhem, vd på BioSteam AB, som arbetar med utveckling av processer kopplat till energi.

Han berättar att de parallellt med forskningen även önskar utveckla de innovativa nyckelteknikerna genom att ta fram en helt ny demonstrationsanläggning för att i större skala testa att producera värmebehandlat odlingssubstrat och odla matsvamp – något som han hoppas att de kommer att lyckas med innan projektet avslutas. Därutöver ingår att även producera drivmedel i befintliga pilotanläggningar och således validera hela teknologikedjan i relevant miljö.

– För att vår process ska bli intressant för svensk industri måste vi lyckas göra den kostnadseffektiv, till exempel genom ökad automation, säger Lars Atterhem och avslutar:

– Idag är svenskproducerad matsvamp för dyr att komma in i handelns grossistled trots att vi har råvaran här. Om vi lyckas att skapa lönsamhet har vi mycket goda förutsättningar att skapa en framtid för inhemsk svampodling och få en mer resurseffektiv produktion av biodrivmedel på köpet.

Foto: Feng Chen

Budget och tidplan: Delprojektets budget är 8 983 000 SEK (varav 4 130 000 kr är offentliga medel) och pågår mellan september 2017 och augusti 2020.
Projektledare: Shaojun Xiong, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Samverkande aktörer inom projektet: Umeå universitet, ProcessIT Innovations, Biosteam AB, Valutec AB, SCA Obbola AB, SCA Munksund AB, Svampkungen AB, Swedfungi AB, Umeå Energi AB, Hällnäs Handelsträdgård AB, Cathaya Co Sweden AB och Svenska Svampodlarföreningen.

[1]  https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-mat-klimat-och-miljo

Läs mer om innovationsprojektet: BioEkonomi 2.0 – Bättre valorisering av restströmmar