Svaren på många av framtidens hållbarhetsfrågor finns i haven. Alger som kan förbättra verkningsgraden hos solceller och prebiotika framtagen från sjöpungar som kan bidra till minskat antibiotikabehov är båda exempel på det – tillika två projekt i BioInnovation som vill bidra till omställningen mot en blå bioekonomi.
Sofie Allert, Swedish Algae Factory.
I en anläggning i bohuslänska Kungshamn arbetar Sofie Allert med alger som hon hoppas kan förändra världen. Tillsammans med professorn Angela Wulff har hon startat bolaget Swedish Algae Factory. Ambitionen är att utveckla produkter från kiselalgen – däribland material som kan effektivisera solpaneler.
Det var under Sofies utbildning på Chalmers som hon beskriver att hon blev “algnörd” då hon såg algers potential att bidra till flera hållbara produkter. När Angela och Sofie hade jobbat ihop i drygt två år i ett forskningsprojekt fastande de båda för kiselalgens unika egenskaper, närmare bestämt dess porösa skalmaterial. Det blev startskottet till Swedish Algae Factory som grundades i slutet av 2016.
– Jag blev fascinerad av att skalet har designats för att effektivt ta upp solljus, vilket gör att materialet har egenskaper som lämpar sig väl för att kunna användas i solceller, säger Sofie Allert, vd på Swedish Algae Factory och projektledare för ett BioInnovation-projekt som har tittat på om verkningsgraden hos kiselbaserade solceller kan förbättras genom applicering av biobaserat material från alger.
Alger under mikroskop.
Något som visade sig gå. Dock menar Sofie Allert att utmaningen framåt ligger i att lyckas repetera “receptet” på beläggningen av algmaterialet som leder till en repeterbar effektivitetshöjning – vilket de hoppas på att få arbeta vidare med i ett Steg 2-projekt med målet om marknadsintroduktion 2022.
– Vi är de första i världen som producerar det här algmaterialet i pilotskala. Om vi lyckas med att få till en optimal beläggning kan det få en stor påverkan på solcellsbranschen med effektivitetsökningar på upp emot fem procent utifrån vad vi hittills har kunnat påvisa, vilket skulle innebära en minskning av koldioxidutsläpp med miljontals ton per år, förklarar Sofie Allert och fortsätter;
Foton: Swedish Algae Factory.
– För även om solceller ofta ses som ett miljövänligt alternativ är de idag inte så effektiva. Om vi skulle kunna ändra på det med hjälp av biobaserade material vore det extra kul.
En annan organism som liksom kiselalgen lever i saltvatten – vilket 98 procent av allt vatten på jorden tillika består av – är sjöpungen. Sjöpungar, som finns på alla kontinenter utom Antarktis, är ryggradslösa filtrerare som växer och odlas likt musslor. Deras tunikor – mjuka skal – består av ren cellulosa fri från lignin.
Och det är just sjöpungens cellulosa som Ulrika Rova, professor i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet, tillsammans med sina forskarkollegor intresserat sig för i delprojektet ForceUpValue.
Ulrika Rova, Luleå tekniska universitet.
– Vi undersöker om vi av cellulosan från sjöpungens ytterhölje, och även från restprodukter av skog, kan få fram livsmedelsprodukter med prebiotiska egenskaper till nytta för människor och djur. Det finns till exempel ett stort intresse från foderindustrin kring prebiotikan som ett sätt att kunna minska mängden antibiotika, berättar Ulrika Rova.
Med hjälp av kemiska processer och enzymer utvinner Ulrika Rova och hennes forskarteam nyttiga kostfibrer, så kallade celloligosackarider (COS) från sjöpungar odlade på svenska västkusten. Kostfibrer som har prebiotiska egenskaper som verkar hälsofrämjande för mag- och tarmfloran.
– Just nu tittar Essum, företaget som utvecklade Verum hälsofil, på den prebiotiska potentialen hos kostfibrerna vi har tillverkat från sjöpungar – och resultatet ser väldigt lovande ut, säger Ulrika Rova.
Prebiotikan som tas fram i ForceUpValue-projektet skulle med fördel kunna integreras i allt från foder till fisk och andra djur, till en mängd livsmedel som till exempel mejeri och bageriprodukter. Och redan innan projektet är slut senare i år hoppas Ulrika Rova att de har tagit fram en slutprodukt i form av ett bröd med prebiotiska egenskaper.
– I Sverige växer många upp med en känslomässig koppling till havet och skogen. Att kunna göra hållbart producerade livsmedelsråvaror som främjar hälsa med det som utgångspunkt är ju fantastiskt, säger Ulrika Rova och fortsätter;
– Den blå bioekonomin är något som börjar växa i Sverige och som jag ser har en enorm potential att bidra till en mer hållbar framtid.
Och det är något Sofie Allert på Swedish Algae Factory helt håller med om.
– Våra hav är en extremt underutnyttjad resurs med tanke på att de täcker 70 procent av jordens yta. Här ser jag att material från havet som kan odlas i saltvatten har en väldigt viktig roll i att säkerställa att biomassaproduktionen kan hållas inom planetens gränser utifrån det stora behov som finns, säger hon.
Läs mer om Hypotesprövningsprojektet Förbättring av verkningsgraden hos kiselbaserade solceller genom applicering av biobaserat material från alger.
Läs mer om delprojektet ForceUpValue inom innovationsprojektet BioEkonomi 2.0.
Foto vid artikelns rubrik: © Marine Feed.