Hållbarhetskriterier och livscykelanalys för skogsbruk

Projektet pågick mellan december 2017 och juni 2020.

En viktig förutsättning för att bioekonomin ska vinna acceptans och växa, både inom och utanför Sverige, är tydlig och pålitlig hållbarhetsinformation, inklusive trovärdiga data och gemensamt accepterade verktyg. Detta för att konsumenter, inköpare och upphandlare ska vara motiverade och villiga att satsa på biobaserat och kanske även acceptera ett högre pris. Detta projekt avsåg att ge en mer solid bas att stå på när man kommunicerar kring hållbarhetsfrågor.

Vid projektets start fanns ett antal europeiska standarder för biobaserade produkter framtagna på mandat av EU-kommissionen. De var ett utmärkt första steg men för att standarderna skulle komma till ännu större nytta fanns ett behov att förtydliga de krav och indikatorer som standarderna innehåller för den svenska marknaden och täcka in våra specifika förutsättningar.

Projektet byggde vidare på dessa standarder och gjorde dem mer tillämpliga på och användbara för svenskt skogsbruk och de tre grundsortimenten därifrån; sågtimmer, massaved och energisortiment. För att säkerställa att resultaten från projektet ska vara till nytta för branschen har projektet samlat 20 organisationer från hela den skogliga värdekedjan.

Projektet föregicks av förstudien Operationalisering av hållbarhetskriterier och livscykelanalys för den biobaserade sektorn i Sverige.

Därför var detta viktigt

Det övergripande målet för projektet var att stärka bioekonomins möjlighet och status i samhället genom att tillförsäkra att det går att kommunicera om hållbarhet och livscykelanalyser med ökat självförtroende, vilket åstadkoms genom tydlig och trovärdig information och data. Det banar väg för att biobaserade produkter premieras på olika sätt. Genom att ha varit proaktiva och tidiga med detta arbete kan det leda till marknadsfördelar för svenska företag och etableringen av ett ”svenskt synsätt” gällande de här frågorna i Europa och globalt.

Genom de i projektet utvecklade verktygen förenklas möjligheten att kunna ge hållbarhetsinformation och väl underbyggda data från producenter av svensk skogsråvara. Detta i sin tur kommer troligen att göra kunder, offentliga upphandlare och konsumenter mer motiverade och villiga att investera i biobaserade produkter. Projektets gemensamma verktyg och kvalitetssäkrade data för pålitlig och objektiv kommunikation om hållbarheten hos biobaserade produkter underlättar för producenter av svensk skogsråvara. De underlättar även för de organisationer som befinner sig längre fram i värdekedjan då de får mer jämförbar information utifrån gemensamt överenskomna ramverk och kan på så sätt även vara till hjälp i deras kravställande.

Deltagare

Bergvik skog (första halvan av projektet), BillerudKorsnäs, Domsjö AdityaBirla, Energiföretagen Sverige, Essity, Holmen, IVL, LRF, Mondi (under uppstarten av projektet), Riksbyggen, RISE, SCA, Sekab, Setra, SIS, Skogforsk, Skogsindustrierna, Sveaskog, Södra skogsägarna och Upphandlingsmyndigheten.

Budget

Projektet hade en total budget på cirka 9 MSEK (varav cirka 4,5 MSEK var offentliga medel).

Konkreta resultat

Projektet har tre huvudsakliga leverabler:

  1. Handboken Hållbarhetsaspekter för svensk skogsråvara – Vägledning till SS‐EN 16751:2016 Biobaserade produkter – Hållbarhetskriterier är publicerad och finns tillgänglig via SIS, både tryckt och som e‐bok.

  1. Produktkategoriregler (PCR) för grundsortimenten från skogen är framtagen; Basic products from forestry. För tillfället granskas dokumentet av den Tekniska Kommittén inom The International EPD System, publicering förväntas under hösten 2020.
  2. LCI‐dataset är framtagna för fyra grundprodukter från skogen; sågtimmer, massaved, bränsleved och GROT. Ytterligare uppdelning har skett baserat på regioner (Norra Norrland, Södra Norrland, Svealand och Götaland) och trädslag; gran, tall och löv. Detta ger data för sammanlagt 48 produkter. Då några deltagare ansåg att dataseten behöver ytterligare verifiering innan de blir publika är dessa dataset än så länge projektinterna leverabler. Planering pågår för hur ett vidare arbete ska se ut.

Utöver dessa tre leverabler har olika former av kommunikationsmaterial kopplat till dessa tagits fram.

Genomförande

SIS har lett framtagandet av handboken, vilket har skett i en konsensusprocess där samtliga projektpartners har kommit överens om innehållet. Handboken skickades även på remiss till ett antal viktiga organisationer som inte deltog i projektet, vilket förtydligade och förbättrade handboken ytterligare.

IVL har, tillsammans med Skogforsk, lett framtagandet av produktkategoriregler (PCR) för skogsråvara. Produktkategoriregler ger riktlinjer för hur LCA ska beräknas för olika produkter, så att uträkningarna blir jämförbara och så att alla viktiga delar kommer med.

RISE och Skogforsk har i det tredje delprojektet tagit fram generiska dataset för svensk skogsråvara, det vill säga siffror som kan användas vid LCA-beräkningar. De dataset som finns sedan tidigare är gamla och saknar viktiga parametrar.

Läs mer om projektet och dess organisation här (pdf)

Resultatens potential och effekter

Nyttan av biobaserade produkter blir störst om dessa är hållbart producerade och om denna information kan föras vidare inom värdekedjan. Genom projektet finns nu goda förutsättningar för tydligare kommunikation kring hållbarhet, både kring hållbarhetskriterier och för LCA‐beräkningar. Projektet förenklar både för den som ska lämna information/data och den som ska bedöma densamma.

Om projektets leverabler implementeras i svenskt skogsbruk kommer det kunna gynna svensk skogsindustri internationellt. Den framtagna handboken ger en genomarbetad bas för att implementera och besvara SS‐EN 16751 på ett seriöst sätt utan alltför stor ekonomisk eller administrativ börda och därigenom kan marknadsfördelar vinnas.

Genom PCR- och LCI-leverablerna kan svensk skogsråvara på ett tydligare sätt konkurrera med bra värden inom LCA. Produktkategoriregler (PCR) för hur man utför LCA‐beräkningar planeras publiceras inom ett internationellt system, The International EPD System, och är på så sätt en väg att förankra ”det svenska synsättet”.

Om svenskt skogsbruk implementerar handboken, PCR och använder LCI‐datat kan svenskt skogsbruk visa att de framtagna standarderna för biobaserade produkter fungerar i praktiken. Det bör öppna upp för ett mer initierat synsätt och ge bättre grund för en faktabaserad diskussion om hållbarhet och svenskt skogsbruk.

Material från projektet skulle också kunna nyttjas för informationsspridning utanför branschen och internationellt.

Dessutom finns det samhällsmässiga vinster i detta, ju mer transparent man blir och ju större möjligheter att få utdelning för de satsningar kopplade till hållbarhet som görs, desto mer ökar incitamenten för industrin att driva mot en hållbar utveckling. Och självklart ger det även samhälleliga vinster om fossila material byts ut mot förnybara material från skogsråvara.

Nästa steg

Vad gäller handboken är det nu viktigt att den implementeras i skogsbruket för att nå den fulla potentialen. Genom att följa standarden SS‐EN 16751 kan organisationer genom hela kedjan tydligare kommunicera hållbarhet och handboken kan även användas av köpare av svensk skogsråvara som vill ha underlag för att ställa relevanta krav på råvaran. För tillfället diskuteras huruvida handboken ska översättas till engelska.

Även när det gäller PCR:en är det viktigt att denna används och även att den införs som referens i PCR:er som täcker senare delar av värdekedjan. I dessa står det i nuläget vanligtvis att man ska ta hänsyn till skogsbruket men inte på vilket sätt. Detta bör ersättas med en referens till den inom projektet framtagna PCR:en, vilket projektdeltagarna bör verka för när dessa är uppe för översyn.

Nästa steg kopplat till dataseten diskuteras för tillfället, men att det blir en fortsättning för att verifiera datat ytterligare så att det sedan kan göras publikt är troligt.