Nya projekt ska öka cirkulariteten hos biobaserade innovationer genom design

Design är a och o för att nya biobaserade produkter, komponenter och material ska passa in i en cirkulär bioekonomi. Det innebär att de har anpassad livslängd och är möjliga att reparera, renovera, återanvända eller återvinna. Nyligen beviljade BioInnovation fyra nya projekt med fokus på just det.

Ökande krav och behov från samhälle och konsumenter på produkter och lösningar med minskad klimatbelastning, en övergång från fossila till biobaserade råvaror, samt ett mer effektivt resursutnyttjande genom ökad cirkularitet. Det utgör grunderna för BioInnovations utlysning Design för cirkularitet av biobaserade produkter, komponenter och material. Utlysningen stödjer projekt som avser utveckling av nya biobaserade produkter, komponenter och material designade för att passa in i en cirkulär bioekonomi.

– EU har i sin handlingsplan för cirkulär ekonomi pekat på att upp till 80 procent av produkters miljöpåverkan kan avgöras under designfasen. Vi ser ökande krav och behov från samhälle och konsumenter på produkter med minskad klimatbelastning, en övergång från fossila till biobaserade råvaror, samt ett mer effektivt resursutnyttjande genom ökad cirkularitet. Design för cirkularitet behöver bli det normala, säger Per Edström, programchef för BioInnovation.

– De beviljade projekten bidrar starkt till utveckling av nya innovativa sätt att använda biobaserade råvaror i produkter som till exempel lim och plast. De utgör ett viktigt steg i omställningen genom ökad andel biobaserade material och ökad återvinningsbarhet, säger Sverker Danielsson, biträdande programchef för BioInnovation.

Följande projekt beviljades i utlysningen:

Design av framtidssäkra biobaserade förpackningar för ökad cirkularitet

Projektet fokuserar på att utveckla kunskap och metoder kopplat till barriärkemi och formning av fiberbaserade förpackningar med målsättningen att nå en 100 % biobaserad lösning som uppfyller marknadens krav på ökad cirkularitet, resurseffektivitet, attraktiv design och formbarhet. Cellulosabaserade förpackningar har potential att ersätta 40 procent av alla hårda plastförpackningar, vilket handlar om miljoner ton per år.

– Det finns tydliga gap för skapandet av cirkulära förpackningslösningar genom hela värdekedjan, från grundläggande forskning och hela vägen ut till marknaden. Målet med samarbetet är att bidra till en snabbare omställning mot biobaserade förpackningskoncept. Detta genom att säkerhetsställa och öka kompetensen genom hela kedjan, vilket ger projektet stor relevans för ökad cirkularitet inom industrin. För att brygga de existerande gapen, har vi utformat konsortiet med deltagare från de största segmenten i värdekedjan för att bidra till att föra hela industrin framåt, säger projektledare Adam Johansson, Yangi AB.

Total budget: 7,7 MSEK

Deltagare: Yangi, Holmen Iggesund, Solenis, Fiber-X, FutureLab & Partners, KTH och Lunds tekniska Högskola (LTH) samt varumärksägare inom olika målsegment.

Reflows – Cirkulära, biobaserade produkter av proteinrika restströmmar från bryggerier

Projektet vill bidra i omställningen till en biobaserad samhällsekonomi genom valorisering av en underutnyttjad ström (uttjänt jäst) och tillgängliggörande av ett biobaserat alternativ till råvara (jästprotein). I ett första steg används råvaran för tillverkning av limmade träprodukter och förpackningar, och på längre sikt skulle det kunna användas bland annat till bindemedel för 3D-printing och djurfoder.

– Uttjänt jäst är en proteinrik restström som kontinuerligt uppstår i vår ölbryggning. Den har traditionellt gått till bönder där den använts som grisfoder eller som jordförbättring, men i det här projektet ska vi utforska om det också finns andra användningsområden. I bästa fall kan vi knyta ihop en hel värdekedja där lim skapas från vår jäst, som sedan kan användas till våra förpackningar, säger Jörgen Forsberg, produktionschef på Spendrups Bryggeri i Grängesberg.

– Vi vill utveckla biobaserade alternativ till dagens fossilbaserade och mer resurskrävande limmer. Projektet är ett första steg för effektivt nyttjande av jästrestströmmar. I en förlängning är det också intressant att titta på hur vattnet och lösta näringsämnen skulle kunna tillvaratas och om det utvunna proteinet skulle vara lämpligt som foder. Vi har precis startat upp ett oerhört intressant projekt, säger projektledare Marielle Henriksson, forskare på RISE.

Total budget: 3 MSEK

Deltagare: Spendrups Bryggerier AB, Ragn-Sells Recycling AB, Akzo Nobel Adhesives AB, Byggelit AB, DS Smith Packaging Sweden AB och RISE Research Institutes of Sweden AB.

Material- och produktdesign för återvinningsbara skruvkorkar av fibermaterial

Varje år tillverkas cirka 2 500 miljarder plastförslutningar globalt, och dessa återvinns endast i begränsad omfattning. Dessutom växer antalet med över tre procent per år. Förslutningar, till exempel skruvkorkar, är ett av de vanligaste plastobjekten som hamnar i hav och natur.

Detta projekt vill flytta fram gränsen för vad som är möjligt att göra med pappersfiber till avancerade förslutningar – en lösning som är biobaserad, nedbrytningsbar och återvinningsbar som papper. Målet är att biobaserade, nedbrytbara skruvförslutningar baserade på pappersfiber ska tillverkas i stor skala till låg kostnad.

– Med projektet ska vi vara en del i den våg som måste till för skapa cirkulära flöden. Ta en runda i mataffären och fundera på hur många korkar/lock av fossil plast som kommer sluta i atmosfären som koldioxid. Vågen är nödvändig! säger projektledare Staffan Andersson, Blue Ocean Closures.

Total budget: 8,5 MSEK
Deltagare: Blue Ocean Closures AB, Karlstads universitet och Stora Enso AB.

Multifunktionell miljövänlig byggskiva baserad på sågverksspån

Projektet kommer att utveckla en ny typ av byggskiva utan lim med potential att öka det årliga värdeutbytet med cirka 330 MSEK per år och skapa en årlig klimatnytta genom att 50 000 ton koldioxid inkluderas i en betydligt längre livscykel jämfört med förbränning.

– Idag baseras de skivmaterial som kan användas i byggsektorn till största delen på massaved, medan restprodukterna från sågverken endast kan användas till mindre del och i stället eldas upp. Projektet syftar till att undersöka tillverkningsprocesser för att producera ett skivmaterial som både baseras på restprodukter från sågverken och dessutom har mekaniska egenskaper som gör att de kan användas i byggsektorn, säger projektledare Henric Dernegård, Miljöchef Koncern, Holmen.

Total budget: 5 MSEK
Deltagare: Holmen AB, Norra Skog och Luleå tekniska universitet.