BioInnovation tar nu nästa steg mot en ny satsning för biobaserad textil. I ett förprojekt med fokus på celluosabaserade produkter från skogsråvara och återvunnen vara, ska möjligheter och behov för utvecklingen i Sverige kartläggas. Målet är att mejsla fram en strategisk satsning som kan bidra till att svensk industri står redo att bättre möta en ökad efterfrågan på och användning av biobaserade material med sikte på år 2026.
Det pågår en spännande utveckling i Norden inom textil från cellulosa, och framförallt från skogsråvara. Sverige har också tagit betydelsefulla steg när det gäller återvinning av textilfibrer.
Under våren 2020 tog konsultföretaget Trossa på BioInnovations uppdrag fram en områdesanalys för biobaserad cirkulär textil. Vid ett rundabordssamtal i slutet av augusti, där 20 representanter från mode-, möbel- och textilföretag samt skogsindustri och forskningsaktörer samtalade om behov och möjligheter för utvecklingen, sattes fokus på biobaserad och cirkulär fiberproduktion och cellulosafiberns egenskaper och applikationsområden.
Anna Wiberg, programchef, BioInnovation.
– Det behövs en strategi för att Sverige ska kunna utveckla och bibehålla en god position inom utvecklingen av biobaserad textil. Det blev tydligt i vårt samtal, säger Anna Wiberg, programchef för BioInnovation och fortsätter;
– Något som efterlyses är en bred samverkan och en överföring av kunskap mellan akademi och företag. Här har BioInnovation en naturlig roll att spela och kan bygga nätverk och koppla samman aktörerna i värdecyklerna samt identifiera vad som är viktigt att utveckla gemensamt.
Projekt i två delar
I det nu startade förprojektet, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE är målet är att lägga en grund för en framtida strategisk satsning inom BioInnovation.
Projektet har två delar – en om filament och fibertillverkning i Sverige, och en del om cellulosafiberns egenskapsrymd och applikationsområden.
– Vi kommer att undersöka vilka de viktigaste utvecklingsfrågorna är där företagen vill bidra, föreslå en konkret projektstruktur och inriktning för en framtida strategisk satsning, berättar Hanna de la Motte, RISE, som är projektledare för det av projektets två delar som handlar om filament- och fibertillverkning i Sverige.
Hanna de la Motte, RISE, projektledare.
Hanna de la Motte är forskare inom divisionen Material och produktion på RISE och fokusområdesledare för materialomställning. Hon har lång erfarenhet av forskning och utveckling inom textil, bland annat i forskningsprogrammet Mistra Future Fashion.
Vilka erfarenheter tar du med dig från Mistra Future Fashion?
– Mistra Future Fashion gav möjligheten att arbeta brett med frågorna. Jag tror bredden tillsammans med förståelsen för omställningen är viktigt att ha med sig framåt. Det handlar inte bara om den egna forskningen utan också att se att det som vi löser på en punkt i värdekedjan också får effekter både uppströms och nedströms. Det gör att man bär med sig ett cirkulärt perspektiv i utvecklingen, säger Hanna de la Motte.
Vad tar ni med er från områdesanalysen som Trossa genomfört?
– Det är viktiga dialoger som förts och som sammanfattar det nuläge vi nu ska utgå från. Områdesanalysen fångar företagens intresse och ger oss ett bra underlag där vi nu kan starta effektivt och gå direkt till de skarpa frågeställningarna – vad behöver vi göra härnäst för att hamna där vi önskar redan under nästa år, säger Hanna de la Motte och konstaterar att Sverige har en stor fördel på råvarusidan;
– I Sverige är vi enormt starka på att ta fram råvara till textilfiber, eller till biobaserad cellulosafiber som kan användas inom hygien eller livsmedel. Vi vill därför titta på ett bredare användningsområde i detta arbete.
Erik Perzon, som är senior projektledare inom textil på IVL Svenska Miljöinstitutet, leder projektets andra del som handlar om cellulosafiberns egenskapsrymd och applikationsområden. Erik Perzon var bland annat projektledare för innovationsprojektet ENTIS – Etablera närodlad textil i Sverige, som genomfördes mellan åren 2015–2018 och har projektlett företagsutbildningen BioLyftet.
Vilka erfarenheter tar du med dig från ENTIS?
Erik Perzon, IVL, projektledare.
– ENTIS visade hur stort behovet för cirkulär och hållbar textil är, inte bara från mode- och textilbranschen men också till exempel skog- och massaindustrin, fordons- och möbel- samt avfallsindustrin samt offentlig verksamhet. Potentialen i Sverige är jättestor, både att utveckla och producera textilfibrer med god hållbarhetsprofil, men även vad gäller förbättrad insamling, återanvändning och återvinning av textil, säger Erik Perzon.
– Genom nära samarbete mellan de båda förprojekten ska vi se till att en kommande satsning från BioInnovation bidrar precis där vi ser störst potential för ökat värdeskapande ur ett svenskt perspektiv, både vad gäller ökad inhemsk produktion men också möjligheter för cellulosatextil att ta marknadsandelar i nya applikationsområden, säger Erik Perzon.
Projektet pågår från oktober till och med december 2020.
Läs mer om projektet här.