Bioplast från skogen

Genom att förädla en befintlig restprodukt från dagens massabruk vill Christopher Carrick på företaget RenCom tillsammans med Valmet tillverka en ny typ av nedbrytbart alternativ till plast – en biopolymer från skogen. Detta genom att utvinna lignin – en beståndsdel som alla jordens växter till stor del består av och kan liknas med naturens egna bindemedel – från förbrukade kokkemikalier i pappersindustrin.

Tack vare ett lyckat utfall i Hypotesprövning Steg 1 i BioInnovation, i vilken de inledande testerna var mycket lovande, har projektet nu gått vidare i Steg 2 för att ta ytterligare ett steg närmare marknaden.

Teamet på RenCom. Från vänster: Thomas Roulin, Christopher Carrick, Marcus Ruda och Johan Verendel.

Hej Christopher Carrick, vd på RenCom. Vad handlar ert projekt om och varför är det viktigt?
– Vårt projekt handlar om att utveckla produkter baserade på lignin. Genom RenComs teknologi modifieras ligninet till Renol för att ersätta fossila plaster. RenCom fokuserar nu på att ersätta polyetylen (PE), som exempelvis används till förpackningar, emballage och plastpåsar. Vår teknologi är viktig för omställningen till ett mer biobaserat samhälle där produkterna vi kan ta fram har avsevärt mycket lägre koldioxidavtryck och mycket bättre nedbrytningsegenskaper, vilket sänker vår belastning på hav och atmosfär. I Sverige, som är ett skogsintensivt land med mycket lignin, skulle RenComs teknologi dessutom kunna skapa betydande ekonomiska möjligheter och skapa många nya
arbetstillfällen.

Påse tillverkad
av biopolymer. Bild: RenCom

Ni nämner jordbruket som ett applikationsområde, vilka andra områden ser ni som potentiella?
– Vanliga plastpåsar, emballage och skyddsplast, förpackningar och granuler som används på konstgjorda fotbollsplaner. I ert projektkonsortium ingår även Valmet.

På vilket sätt har denna samverkan gynnat er?
– Samarbetet med Valmet är mycket positivt då de sitter på världsledande teknologi som avser lignin och ligninavskiljning från massabruken. RenCom och Valmet för kontinuerlig dialog som varit mycket värdefull för att förstå helheten i processen – från skogsindustrin till plastindustrin, samt hur vi kan modifiera deras process för att skapa än bättre material i slutändan, avslutar Christopher Carrick.