Projektet pågick mellan april 2019 och februari 2020.
Projektet utgick ifrån hypotesen att de senaste årens tekniska framsteg inom digitalisering och automation, i kombination med en samhälleligt ökad miljömedvetenhet, skulle möjliggöra ett återtagande av den inhemska värdekedjan för ullförädling.
Projektet avsåg nyttja så kallad ”whole garment”-maskiner för att möjliggöra en lokal produktion av trikåkläder från svenska material. Genom detta skulle konsumenten föras närmare de komponenter i värdekedjan som utgör de reella brukarvärderna – material och design.
Därför var detta viktigt
Stora mängder svensk ull tas i dagens läge inte tillvara på, utan eldas istället upp, plöjs ner eller deponeras i skogen. Anledningen till det beror på avsaknaden av en fungerande inhemsk värdekedja som monetärt bär de nödvändiga steg som förädling av ull kräver.
Ull är ett fantastiskt användbart material som bland annat besitter smutsavvisande och antibakteriella egenskaper. För att ge andra material liknande egenskaper används idag skadliga kemikalier. Genom ökad användning av ull skulle problemen som dessa kemikalier orsakar kunna kringgås.
Förväntat resultat
Projektet byggde på en systeminnovation som avsåg kullkasta den etablerade värdekedja som idag förser den svenska marknaden med ulltextilier och ylleplagg. Detta genom att digitalisera en inhemsk produktion och därmed kunna utesluta de arbetsmoment som idag kräver mänskligt arbete. En nystartad ullindustri skulle ha goda ekonomiska-, miljö- och samhällseffekter som följd.
Genom att ta tillvara på svenska råvaror och behålla värdekedjan inom landet skulle det bidra till den svenska ekonomins tillväxt och ge ökat kapital för svenska fårbönder att investera i grön teknik och effektivare metoder. Detta skulle i sin tur bidra till att hålla den svenska landsbygden levande och stärka Sveriges anseende som ett av de ledande länderna inom innovativ och hållbar tillverkningsindustri, modernt lantbruk och en biobaserad samhällsekonomi.
Deltagare
Tomorrow Textiles, Wargön Innovation, Ullkontoret, Högskolan Borås, Ullförmedlingen, A New Sweden och Tiger of Sweden.
Budget
Projektet hade en total budget på 454 000 SEK.
Konkreta resultat
Den initiala arbetshypotesen bedömer projektteamet som bekräftad, då resultatet från projektet visar att svensk ull har god potential för storskalig produktion, både tekniskt och monetärt.
Ett antal prototyper har producerats av tre olika svenska ullkombinationer under Steg 1. Semikamgarn har tillverkats i Sverige och kamgarn i England. Bägge har skett i kommersiellt drivna spinnerier. I stickningsledet har en av Högskolan Borås prototypmaskiner samt Mariedals Design kommersiella motsvarighet använts. Således har teknik och råvara validerats i en relevant miljö.
Den huvudsakliga punkt som projektet inte är helt nöjda med är de ledtider för olika försök/tester som tyvärr tagit längre tid än projektet önskat. Dessutom blev semikamgarnen i Sverige inte av riktigt den kvalitet som projektet hade hoppats på. I en optimal värld skulle fler iterationer ha kunnat göras.
Dock visar resultaten på mycket god potential och överträffar förväntningarna på flera sätt, bland annat i tunnheten som kamgarnet kunde produceras i för Gotlandsull. Dessutom är intresset från branschen stort och projektet har fått mycket gott mottagande i de forum som det har presenterats i.
Nästa steg
Svensk ull har, jämfört med merinoull, tydligt unika egenskaper. Analys och tester under Hypotesprövning Steg 1 visar att det finns god potential att ta tillvara på dessa ullfibrer, som idag går förlorade och ersätts av importerade motsvarigheter. Affärs- och marknadsanalys visar också på ett affärsscenario som ser mycket intressant ut. Dock krävs fortsatta tester och utveckling i större skala, framförallt i skärningspunkten mellan ullkombinationer och kamgarn. ”Svensk ull” består av många olika sorter, där olika garnkombinationer sannolikt passar olika typer av textila produkter. Således är en bredare och större testansats ett viktigt nästa steg, där kamgarn av olika typer produceras för att prövas mot producenters nuvarande och framtida tillverkningsprocesser. Ambitionen är att hyra ett kamgarnsspinneri under en tvåårsperiod för att kunna genomföra de nödvändiga testerna tillsammans med deltagande industriparter. Steg 1 har gett en god grund att stå på för att ta nästa steg.
Ur ett affärsperspektiv är den största investeringen som krävs i kedjan just kamgarnsspinneriet. Stickmaskiner bygger på ett modulsystem, som kan implementeras mer skalbart så länge som det finns tillgång till ett kvalitativt garn. Även ur detta perspektiv är slutsatsen att mer tester behövs på garnkombinationer för att kunna motivera en investering i ett kamgarnsspinneri. Det är också lite av en ”hönan och ägget”-fråga, där initiering av industriell produktion kan driva både utveckling på tillgångssidan (fiberkvalitét och antal får) samt produktifieringsarbetet på marknadssidan. Samtidigt behövs dessa två komponenter för att motivera investeringar i mellansteget. Det krävs parallell utveckling och uppskalning i alla delar för att detta ska vara möjligt.
Avslutningsvis kan två ytterligare dimensioner som uppkommit som viktiga nämnas – spårbarhet och miljöanalys (LCA). Genom att inkludera en analys och modell för bägge dessa delar i Steg 2, vilket projektet planerar att söka, avser projektteamet på att tillföra ytterligare fördelar och värde i den framtida svenska ullförädlingskedjan.
Foto: Philip Israelsson