Samverkan mellan aktörer behöver utökas och fördjupas för att bioråvaror och återvunna råvaror ska blir en större del i kemi- och petroleumindustrins omställning mot en mer hållbar industri. Det var en av många viktiga slutsatser när Klimatledande Processindustri/Västsvenska Kemi- och Materialklustret arrangerade del två i seminarieserien Resurssmart industri.
Seminariet den 20 maj 2021 fokuserade på bioekonomins framtida roll i stark västsvensk kemi- och petroleumindustri, och bland föredragshållarna och panelister fanns såväl regionalpolitiker, industriaktörer, institut och akademi representerade.
Hanna Paradis och Magnus Andersson från Klimatledande Processindustri modererade seminariet.
I Västsverige finns den absoluta merparten av Sveriges raffinaderikapacitet, landets största kemiindustrikluster och ledande skogsindustrier. Industrierna producerar bland annat drivmedel, plaster, färger, limmer, och specialkemikalier som används nationellt såväl som globalt. Skogens råvaror och andra bioråvaror används för produkter såsom byggmaterial, drivmedel, massa och papper. Genom att hitta synergier mellan dessa industrisektorer kan omställningen mot en mer hållbar industri påbörjas, som får effekter i hela landet.
Kristina Jonäng, regionråd Västra Götalandsregionen.
För att lyckas behöver skogliga restströmmar samsas med andra utvecklingsfrågor med tillhörande råvaruströmmar och tekniker såsom återvinning, industriell elektrifiering, användningen av vätgas, CCS och CCU. Seminariet fokuserades främst på hur skogliga restströmmar passar in i ett sådant framtida system, och vad som krävs för att forma det.
– Den här typen av projektsamarbeten som manifesteras här idag när offentlig sektor, företag och forskare visar upp hur en ort kan gå samman för att få fram en ökad produktion från bioråvara är viktig. Politiken behöver avsätta resurser för ett kraftfullt innovationssystem och incitament som leder åt rätt håll, det har tydliggjorts idag, sade Kristina Jonäng, regionråd i Västra Götalandsregionen när seminariet summerades.
Regionen har valt att tydligare än tidigare lyfta fram skoglig bioekonomi som en möjliggörare i sin regionala utvecklingsstrategi som antogs i februari.
Helena L. Nilsson, regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen
– Hela innovationssystemet behöver se till skogsråvarans potential i omställningen till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle, sade Helena L Nilsson, Regionutvecklingsdirektör i Västra Götalandsregionen.
Preem och Perstorp var två av de företag som också lyfte fram pågående arbete i omställningen från fossilbaserat till förnybart.
Olov Öhrman på Preem berättade om det utvecklingsarbete som pågår med att implementera pyrolysolja från sågspån tillsammans med Setra i befintlig raffinaderistruktur. Pyrolysoljan kommer att produceras vid Kastets sågverk i Gävle, för att sedan transporteras till Preemraff utanför Lysekil.
– I närtid kommer vi att genomföra skarpa försök med att blanda in pyrolysolja som råvara på Preemraff. Dessa försök kommer att vara väldigt viktiga när vi skalar upp verksamheten framöver, berättar Olov Öhrman och lyfte fram några utvecklingsområden som särskilt viktiga för att kunna nyttja bioråvara mera;
– Stabilitet i biooljor är ett viktigt utvecklingsområde, och att det skapas fortsatta möjligheter att genomföra utveckling i samverkan, exempelvis när det gäller förutsättningar för finansiering av forskning och utveckling.
På Perstorp AB pågår flera utvecklingsvägar parallellt. Bland annat tittar företaget på hur naturgasen kan ersättas och ser flera möjligheter, exempelvis att ersätta den med biogas, pyrolysolja eller syntesgas från biomassa.
– Det är inte tekniken som hindrar omställningen. Tekniken går att utveckla. Men det gäller att få ekonomi i utvecklingen. Vi verkar i en sektor som agerar på en global marknad med långa värdekedjor. Det innebär att vi måste kunna vara konkurrenskraftiga med företag som fortfarande är fossilbaserade. Det är glädjande att se ett tydligare fokus från politiken och möjligheter i omställningsstöd som kommer framgent, konstaterade Anna Berggren på Perstorp AB.
Men hur ser det ut med skogsråvaran – räcker den för ökad användning?
Enligt Tomas Rydberg från forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet kommer tillgången till svensk bioråvara från skogen vara ungefär konstant, med små skiftningar upp och ned, till år 2040.
– Det handlar mycket om hur vi kan hushålla med alla dagens användningar, och bättre utnyttja resurserna och hålla dem i användning under en längre tid. Generellt kan man försöka undvika att elda upp biomassan direkt som bränsle, och det skapar möjligheter för att frigöra biomassa. En viktig faktor är hur man kan elektrifiera fordonsindustrin. Biodrivmedel behövs i den sektorn men på sikt kan elektrifieringen ta över och frigöra biomassa till annat. Elproduktion kommer att vara väldigt betydelsefull, menar Tomas Rydberg.
Nästa del i seminarieserien Resurssmart industri planeras till slutet av augusti med Paper Province i Värmland som värd.
Läs mer om seminariet och se sändningen i efterhand här!
Om seminarieserien
Seminarieserien ”Resurssmart industri” är ett samarrangemang mellan det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation och de regionala bioekonomiklustren Bothnia Bioindustries Cluster, Paper Province, Lubirc, Klimatledande processindustri och RISE Processum med syftet att främja en cirkulär och biobaserad ekonomi. Läs mer om seminarieserien!