Efterfrågan på återvunnen textil ökar – men en svensk anläggning för mekanisk återvinning lyser med sin frånvaro. Nu ska BioInnovations satsning Circular Textile Innovations en gång för alla reda ut om och var en svensk etablering är möjlig.
Tekniken att mekaniskt återvinna textil är inget nytt. Redan under första världskriget omhändertogs bomullstyget från de stupade soldaternas uniformer, revs ner och användes till nya. Och den förstudie som gjorts inför Bioinnovations satsning Circular Textile Innovations visar att många svenska branschaktörer efterfrågar återvunnen textil. Ändå finns det ingen fabrik för mekanisk återvinning i Sverige. I ett av satsningens delprojekt vill man utreda potentialen för en sådan anläggning.
– Vi vill bana väg för etableringen av en mekanisk återvinningsanläggning. Många i branschen har på olika sätt uttryckt att de efterfrågar en anläggning och även vi på IVL har sett behovet och väntat på att någon ska ta investeringen, säger Erik Perzon, senior projektledare på IVL och en av initiativtagarna till delprojektet. Att det inte hänt än beror troligtvis på att ingen har det som sin core business. Nu ska vi samla in all nödvändig data och göra hela kalkylen. Är en svensk etablering miljömässigt och ekonomiskt motiverad?
Helheten viktig för att få skalbarhet
Sophie Grahn Lydig, IVL.
Dagens småskaliga mekaniska textilåtervinning resulterar ofta i produkter som isoleringsmaterial och oljetrasor. Men med något förfinade processer menar Erik Perzon att vi kan få ett återvunnet material som lämpar sig för tillverkning av högkvalitativa textilier och nonwoven-produkter. Det skulle minska användningen av fossila råvaror och själva processen är också intressant ur ett miljöperspektiv; den kräver varken vatten eller kemikalier. I Sverige skulle anläggningen dessutom drivas av förnybar energi.
– Projektet kommer bland annat kartlägga vilka omvärldsfaktorer som finns att ta hänsyn till, både marknadsmässigt och regulatoriskt, samt intressenters önskemål och krav för att få fram nödvändiga incitament för en fungerande verksamhet, säger Sophie Grahn Lydig på IVL, t.f. projektledare för delprojektet. Exempelvis spelar den förberedande textilsorteringen inför återvinning en stor och viktig roll för vilken kvalitet som erhålls på det återvunna materialet samt för vilken ekonomisk och miljömässig nytta som hela återvinningsprocessen ger.
Joel Arnoldsson, Wargön Innvovation. Foto: Jerry Lövberg
Joel Arnoldsson, projektledare på Wargön Innvovation, har fått i uppdrag att arbeta fram ett kärnfullt investeringsunderlag.
– Det linjära flödet kommer för lång tid framåt att konkurrensutsätta biobaserade, cirkulära värdekedjor. För att hitta skalbara lösningar som står sig i konkurrensen behöver vi göra precis som i den här satsningen och se till helheten genom att jobba ihop alla delar i ledet. Från insamling av textil, via återvinning till producent, säger Joel Arnoldsson.
Automation stärker Sveriges konkurrenskraft
Nu driver lagstiftningen inom EU på utvecklingen av en hållbar textilbransch. Exempelvis kommer 2025 krav på att all textil ska samlas in och parallellt med det har bomullen nått sin maxkapacitet. I en värld där textilanvändningen ökar behövs alternativa råvarukällor.
– Jag ser absolut att Sverige kan få till ett fungerande cirkulärt ekosystem för den textila avfallsströmmen. Vi har en otrolig kompetens inom automation och nu etableras dessutom flera sorteringsanläggningar runtom i Norden. En mekanisk anläggning bör placeras nära både råvara och producent eftersom en stor del av återvunna produkters miljöpåverkan sker vid transporten, säger Joel Arnoldsson.
Vill köpa råvara från närområdet
Jonas Rylander, Sporda Nonwoven. Foto: Johan Kullberg.
Nästa stopp i ledet är potentiella kunder som småländska Sporda Nonwoven. Som tillverkare av bland annat ljudisolering och möbelstoppning importerar de återvunnen textil och behovet ser ut att öka markant kommande år. De ser positivt på att ersätta fossilbaserad råvara med mekaniskt återvunnen textil. Med delfinansiering från Klimatklivet har de investerat i en maskin som kan tillverka nonwoven av lågkvalitativa textilfibrer.
– Investeringen ökar vårt behov av textilspill. För att jobba hållbart vill vi köpa råvaran från närområdet men den möjligheten finns inte idag utan vi måste importera. Som jag ser det brottas vi med två stora utmaningar, säger Jonas Rylander, vd Sporda Nonwoven och fortsätter:
– Dels behövs en egen certifiering för återvunnen textil. Vi kan aldrig med 100 % säkerhet specificera produktens innehåll och dagens lagkrav är ett hinder för att tillverka mer högvärdiga produkter av återvunnet. Det andra är att den här sortens återvinningsfabrik måste vara rejält storskalig och ha kunder i olika segment. Vi som tillverkar nonwoven köper och gör bra produkter av de lågvärdiga fibrerna, därutöver behövs det också kunder som köper de dyrare fibrerna. Vår målsättning står fast: om inte alltför många år har vi en svensk leverantör av textilfibrer. Kanske kan det här projektet bidra till det.
Om Circular Texile Innovations (CITEX)
Innovationsprojektet Circular Textile Innovations (CITEX) ska bidra till en cirkulär, giftfri och biobaserad textilvärdekedja i Sverige. Delprojekten fokuserar på tekniker för återvinning av textil och innovativa fiberblandningar och garnspinningstekniker för biobaserad råvara och bidrar därmed till visionen om en cirkulär bioekonomi. Läs mer om projektet.