BioInnovation är i mål med sin stora textilsatsning CITEX som ska öka svensk textilåtervinning och utveckla tillverkningen av biobaserad textil. Ett av satsningens delprojekt har undersökt och kommit fram till att den som vill etablera Sveriges första textilrivningsanläggning gör en lönsam affär och bidrar till klimatnytta. Nu delar projektet med sig av en grundlig föranalys utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Johan Strandberg, projektledare, IVL. Foto: Johan Olsson.
I drygt två år har BioInnovations satsning Circular Textile Innovations (CITEX) undersökt vad som behövs för att få till en cirkulär, giftfri och biobaserad textil värdekedja i Sverige. En länk i den kedjan är anläggningar för mekanisk textilåtervinning – något som Sverige saknar men som kan bli en lönsam affär. Det visar resultaten från en studie utförd inom ett av CITEX delprojekt. Studien som har gjorts av IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) samlar all nödvändig data och granskar om en etablering är miljömässigt och ekonomiskt motiverad.
Tekniken för mekanisk textilåtervinning är beprövad och i Europa finns redan anläggningar som river sönder textil till fibrer som sedan säljs vidare för att ingå i nya produkter. IVL:s beräkningar visar att klimatpåverkan för bomullsfiber som återvinns mekaniskt i Sverige är 70-300 kg koldioxidekvivalenter per ton fiber. Det kan jämföras med 500-4 000 koldioxidekvivalenter för jungfrulig bomullsfiber.
– Enligt studien utgör faktorer som transport, energipris, löne- eller lokalkostnader inga hinder. En Sverigeetablering är ekonomiskt och miljömässigt motiverad, säger Johan Strandberg, studiens projektledare på IVL.
Svensk energimix – en klar konkurrensfördel
I studien har IVL utgått från aktuella förutsättningar, bland annat har de räknat på en låg andel icke-fossilt bränsle vid transporten och att textil insamlad i Sverige skickas utomlands för sortering. Just de långa transporterna är den faktor som mest påverkar de återvunna fibrernas klimatavtryck. Studien utvärderar också hur geografisk placering och storlek på anläggningen påverkar ekonomi och klimat.
– Trots aktuella förutsättningar ser vi potential i affären. Det spelar heller ingen roll var i Sverige anläggningen ligger och om den är stor eller något mindre, mekaniskt återvunnen fiber är alltid bättre än jungfrulig. I Sverige skulle anläggningen dessutom drivas av förnybar energi. Det är en klar konkurrensfördel som kraftigt minskar textilsektorns klimatpåverkan, säger Johan Strandberg.
Sorteringskapacitet saknas
AnnaCarin af Forselles, Röda korset.
En utmaning som projektet ringar in är att en mekanisk återvinningsanläggning behöver tillgång till en homogen och förutsägbar materialström – här saknas idag en svensk aktör som kan sortera stora mängder textilier utifrån bland annat skick och material. I delprojektet ingår partners som kan bidra till och fylla igen luckorna i den här möjliga cirkulära textila värdekedjan.
AnnaCarin af Forselles är verksamhetsutvecklare på Röda Korset som är partner i delprojektet och en aktör som tar emot stora mängder textil från allmänheten.
– Vi skulle premiera återvinning i Sverige, om det fanns. Att transportera textilavfall till länder där det inte finns någon infrastruktur för återvinning är inte i linje med vår värdegrund. En viktig länk i den kedjan är en aktör som kan sortera de textilier som inte kan säljas i Sverige, så att de i första hand återbrukas, till exempel av svenska remake-aktörer, och i andra hand säljs vidare till återvinning.
Julia Klingspor, Samhall.
För att säkra inflödet till en mekanisk återvinningsanläggning är sjukhuskläder och arbetskläder från industrin intressanta. De kan försörja anläggningen medan en svensk infrastruktur för insamling och sortering av privatpersoners textilier byggs upp.
– Att sortera använd textil är en intressant framtida affär för Samhall. Det görs till stor del manuellt och passar våra medarbetare bra. Textilbranschen får allt tuffare krav på sig att bli cirkulär samtidigt som få aktörer ser sortering som sin kärnverksamhet, där är vi en del av lösningen. Vi ser att företag med hög mognadsgrad inom cirkulär ekonomi prioriterar social hållbarhet och att värna inte bara materiella utan också mänskliga resurser, säger Julia Klingspor, affärsutvecklare på Samhall, även de partner i delprojektet.
Tålamod och pionjäranda efterfrågas
Den förstudie som gjordes inför CITEX visade att många svenska branschaktörer efterfrågar återvunnen textil.
Malin Wetterborg, Houdini.
– I första hand ska vi tillverka produkter som håller och används länge, återvinning är sista steget. Men väl där handlar utmaningen till stor del om pris och tillgång på återvunna material. Som ett varumärke med relativt små kollektioner har vi bra förutsättningar att testa nya material. Samtidigt är det positivt att också de stora branschaktörerna engagerar sig, de behövs för att efterfrågan ska komma upp i tillräckligt stora volymer, säger Malin Wetterborg, textilingenjör på Houdini som är partner i projektet.
Johan Strandberg på IVL igen:
– Tekniken för mekanisk återvinning finns, den stora utmaningen med en etablering är att våga vara först och att vara uthållig. Det skulle förvåna mig om vi inte har en mekanisk återvinningsanläggning i Sverige inom några år.
Läs mer om CITEX delprojekt Mekanisk textilåtervinning – Roadmap för svensk processkapacitet.