Fem koncept för garnfiberblandningar från biobaserad råvara har tagits fram och utvärderats inom BioInnovation-projektet CITEX, Circular Textile Innovations. Målet var att få fram koncept som bidrar till att skapa en framtida hållbar textil från Sverige.
Anna Hammarstedt, IVL.
Mycket talar för att användningen av nyproducerad bomull behöver minska, och det finns samtidigt en önskan i textilbranschen om att ställa om från fossilbaserade textilier till förnybara. Sverige har, med god tillgång till biomassa, förutsättningar att vara ledande inom biobaserad textil. Men en utmaning för svenska textilaktörer är att delar av den textila värdekedjan saknas i Sverige. Bland annat saknas den del som storskaligt spinner och tillverkar garn – en kunskap som försvann i takt med att en stor del av textilindustrin flyttade utomlands under 70-talet.
Men vilka bioråvaror kan framtidens textila fibrer bestå av? I tre år har forskare och företag mötts i delprojektet Innovativa fiberblandningar och garnspinningstekniker. Tillsammans har de arbetat fram och utvärderat nya koncept och tekniker. Målet har varit att ta fram biobaserade och återvunna fibrer som bidrar till en ökad hållbarhet men som också klarar av att möta de krav på kvalitet och egenskaper som hela textilindustrin ställer, såväl mode- som teknisk industri.
– Delprojektet syftade till att utmana hur vi gör saker traditionellt. Projektet har rymt många projektparter som representerar hela värdekedjan från skapandet av fiber till produkter, berättar delprojektledare Anna Hammarstedt från Svenska Miljöinstitutet, IVL.
Nytt garn av restström från ullframställning
Ett av koncepten som visat sig lovande tar vara på en restström från ullframställning. Ullrestströmmen blandades med jungfrulig svensk ull och återvunnen bomull med elastaninnehåll. Här har Nawar Kadis forskargrupp vid Textilhögskolan i Borås och forskare på RISE lyckats att ta fram ett nytt slags bandgarn. Garnet utgör ett exempel på en värdekedja som skulle kunna etableras i Norden och har bland annat demonstrerats i liten skala genom en matta som tagits fram tillsammans med Boma Väveri. En livscykelanalys visar att garnet har ett lägre klimatavtryck jämfört med ullgarn som framställts på konventionellt sätt.
Ullen som använts i garnet kommer från det gotländska företaget Ullkontoret.
– Det är den ull som faller ur vår torklinje när vi tvättar ullen. Det är alltså spill från vår tvätteriverksamhet. Spillet har vi tagit till vara och pressat i balar och lagt på ett lager med sikte på framtida användning, berättar Jenny Andersson på Ullkontoret.
Spillullen innehåller korta fibrer och kan också innehålla rester från växter som fastnat i fårets ull. För att öka styrkan på det slutgiltiga bandgarnet har fibern därför blandats med återvunnen bomull från finska företagen Rester och Pure Waste.
Ett annat koncept som genomgick en livscykelanalys bestod av mekaniskt återvunnen bomull som blandas med biobaserade fiberslag såsom hampa, lyocell eller jungfrulig bomull.
Nawar Kadi, Textilhögskolan
Projektet har mött utmaningar, berättar Nawar Kadi, forskare på Textilhögskolan i Borås som ser att ytterligare forskning behövs i framtiden. En utmaning är att fibrerna är korta vilket kräver särskild behandling.
– Vi har delvis förstått varför vissa fiberslag inte kan mixas, och vi har också tittat på att utveckla spinningen. Vi måste ha en balans i hur många gånger vi kan behandla de korta fibrerna och analysera vad som händer efter första och andra kardningen. Vi måste också undersöka hur många gånger fibern kan behandlas, förklarar Nawar Kadi.
Livscykelanalyserna som gjordes på koncepten med ullblandning respektive bomullsblandning har genomförts av IVL. Analyserna visar att det finns en stor fördel för etablering av svensk garnproduktion. För exemplet där bomull blandats med olika biobaserade fiberslag skulle klimatavtrycket kraftigt kunna minskas.
– Om vi skulle få till en garnproduktion i Sverige kan garnets klimatavtryck minskas med 50 procent, jämfört med garnproduktion utomlands. Det är tack vare vår elförsörjning med relativt låg klimatpåverkan som vi kan visa dessa siffror, säger Gustav Sandin Albertsson på IVL som lyfter fram att elförsörjningen är en viktigare parameter för klimatavtrycket än exempelvis transporterna och fortsätter;
– Kollar vi på annan miljöpåverkan, som exempelvis påverkan på färskvattentillgång, är även andel jungfrulig bomull som används i blandningen en viktig parameter. Ju mindre jungfrulig bomull som används, desto lägre blir påverkan på färskvattentillgång.
Snabb omställning behövs
I projektet har befintliga fibrer undersökts i nya blandningar. Det har varit en medveten avgränsning.
– Vi behöver vara realistiska och vill få fram garnblandningar som kan lanseras snabbt på marknaden. Då måste vi exempelvis få till en viss längd på fibrerna för att garnet ska bli bra. Om vi vill se ett skifte redan 2025 måste vi se över hur nuvarande processer kan användas för att få fram en ny högkvalitativ fiberprodukt, betonar Nawar Kadi.
– I projektet har vi visat att det är möjligt att använda återvunna fibrer. Vi har också rett ut vad som behöver göras och kan gå vidare med det vi uppmärksammat. Bland annat ser vi att vi behöver ha ett större nordiskt samarbete då Sverige är ganska litet och Finland ännu mindre när det gäller textilområdet. Det här är ett spel om stora volymer så ekosystemet behöver innefatta hela Norden, avslutar Jukka Pesola, VD på Pure Waste.
De fem koncepten som utvärderades i projektet var:
Förbättrad spinning av återvunnen bomull
Här undersöktes användningen av mekaniskt återvunnen bomull. I projektet utforskades nya garnblandningar med hampa, lyocell, viskos och bomull.
Elasticitet utan elastan
Elastan är ett material som visat sig svårt att återvinna och även en liten mängd elastan i blandningar begränsar möjligheten för återvinning. I konceptet utforskades därför möjligheter att öka stretchbarheten i biobaserade material utan att använda elastan.
Nästa generation cellulosagarn
Här undersöktes att blanda flera olika typer av cellulosafibrer med en ny typ av regenererad cellulosafiber som utvecklats av företaget TreeToTextile.
Garn från svensk ull och återvunnen bomull
I konceptet blandades fiber från en restström från svensk ullframställning med återvunnen bomull med visst elastaninnehåll till ett nytt slags bandliknande garn.
Framställning av non-woven-material från textilavfall
Här undersöktes återanvändning av restströmmar från vävning och framställning av nonwoven-material till ny textil. Genom att utveckla kardningsprocessen och mekaniskt återvinna spillbitar kunde ny cirkulär textil framställas.
Projektet Innovativa fiberblandningar och garnspinningstekniker är en del i innovationsprojektet CITEX, Circular Textile Innovations. I delprojektet har följande parter ingått: Albany International, FOV Fabrics, Houdini, ICA, IVL Svenska Miljöinstitutet, Pure Waste, Rester, RISE Research Institutes of Sweden, Stadium, Textilhögskolan – Högskolan i Borås, TreeToTextile, Trikåby och Ullkontoret. Läs mer här: Innovativa fiberblandningar och garnspinningstekniker (en del av CITEX) – BioInnovation.