Områdesanalysen är avslutad (genomfördes mellan januari och juni 2023).
Att efterfrågan på textilfiber i världen ökar är välkänt. 2020 tillverkades ungefär 109 miljoner ton textila fibrer. Av dem var drygt 62% syntetfibrer, dvs fossilbaserade och nästan 30% var växtbaserade fibrer med bomull som den klart dominerande fibern. Regenererad cellulosa (MMCF), i huvudsak från skogsråvara, stod för ungefär 6% varav viskos knappt 5%.
Att globalt sett fler människor får det bättre med ökad konsumtion som följd, gör att behovet av textilfiber sannolikt kommer att öka framöver. Utmaningen för textilindustrin är att tillgodose dessa ökade behov och samtidigt bidra kraftigt till uttalade miljömål. För att nå dit krävs en säker produktion, giftfria processer, effektivt användande av resurser och ökad grad av cirkularitet.
2015 deklarerade regeringen att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med mål att 2045 vara fossil-oberoende, vilket gör att dominansen av fossilbaserade syntetfibrer måste brytas. Ett brett spektrum av olika textilfiber samt tvärsektoriell samverkan kommer att vara avgörande för hur vi lyckas med övergången till ett fossil-oberoende resurseffektivt samhälle.
Svensk skogsindustri är idag en betydande leverantör av textilmassa för spinning av fiberslag som viskos och lyocell men infrastrukturen för att spinna fibrer i Sverige saknas. För att möta framtidens krav på transparens, cirkularitet och hållbarhet skulle en större fokusering på lokala värdekedjor för textiltillverkning behövas. Dels för att praktiskt orienterad materialkunskap inte ska försvinna, dels ligger det i samhällets intresse att nå viss resiliens inom textilområdet vid nationella kriser, till exempel under pandemier och i oroliga tider.
Genom att tvista papper till garn kan man utnyttja den befintliga infrastruktur som finns inom svensk pappers- och textilindustri. Det bör innebära att man kan skapa en lokal textil värdekedja till relativt låga investeringskostnader. I Japan görs exempelvis pappersgarn med bra egenskaper på industriell nivå. Då använder man papper med Abaca (manillahampa).
BioInnovation har identifierat omställningen av textilindustrin från fossilanvändning till ökad användning av biobaserade material på ett resurseffektivt sätt som ett område där det finns ett stort behov av att öka kunskap och grundläggande förståelse för att stödja infasning av hållbara biobaserade råvaror, material, produkter och tillhörande processer. BioInnovation ville i denna områdesanalys öka kunskapen om nuläge och framtida potential gällande pappersbaserad textil.
Syfte
Syftet med områdesanalysen var att öka kunskapen om pappersbaserad textil genom att identifiera forsknings- och utvecklingsbehov för att området skulle kunna utvecklas samt skapa samling av relevanta kompetenser och samverkan framåt.
Utförande
Följande frågor skulle besvaras inom ramen för uppdraget:
- Vilka verksamheter och processtekniska enhetsoperationer behöver finnas hos de industriella aktörerna?
- Vilka industriella aktörer står för vilka delar av värdekedjan?
- Vilka är de teknologiska luckorna för tillverkning av garn och textila produkter?
- Var ligger forskningsfronten idag och vilka är TRL-nivåerna på ännu ej industrialiserad teknik?
- Hur ser patentläget ut?
- Vilken är ett tänkbart materials egenskapsprofil, med och utan förstärkningsfiber,
- Vilka applikationer är tänkbara med given egenskapsprofil?
- Hur ser marknaden ut, dvs. kundbehov och konkurrenssituation?
Genomförande
- Screening av nuläge – syftade till att kartlägga nyckelaktörerna för framtida värdekedjor för papperstextil, såväl inom akademi som näringsliv.
-
- Kunskapsläge inhämtat från patent, avslutade projekt, vetenskapliga publikationer, facklitteratur och branschpress.
- Framtagning av nätverksbilder som visualiserar tyngd och kopplingar mellan aktörerna, för att identifiera nyckelaktörer för fördjupade diskussioner.
-
- Diskussioner med aktörer – syftade till att identifiera nuvarande kompetenser och resurser inom industri, institut och akademi: vad som finns idag och vad som saknas för att realisera värdekedjor för pappersbaserad textil. Aspekter kring tillverkning, egenskaper och tänkbara applikationer med dess marknader kartlades. Arbetet bestod av fem aktiviteter i följande ordning:
-
- Framtagning av enkät och diskussionsunderlag baserat på resultat från aktiviteterna ovan.
- Distribution av enkät tillintressenter, nationellt och i Europa. Sammanställning av resultat.
- Intressentdialoger med den svenska industrins aktörer, längs hela värdekedjan: massa och papperstillverkning – garnspinning – textiltillverkning genom vävning, stickning och nonwoventillverkning – textil finishering – konfektionering – varumärkesägare.
- Ett rundabordssamtal med utvalda aktörer inom svensk industri, akademi och svenska institut, inklusive för- och efterarbete. Industriaktörerna kommer att återfinnas bland textiltillverkare (vävning, stickning, nonwoventillverkning), produkttillverkare och produktägare (kläd- och möbelföretag samt företag för tekniska textilprodukter).
- Sammanställning av diskussionerna i en rapport med en summerande swot-analys som berör tillverkning, material- och produktegenskaper, marknad, kostnad/pris, konkurrens, omvärldsfaktorer och aktörer.
-
Rapport & avslutningsseminarium (genomfördes 21 juni 2023) – syftade till att sammanställa arbetet och att presentera detta genom en rapport och ett seminarium med fokus på väg framåt
Aktör, budget och tidplan
Uppdraget utfördes av Chalmers industriteknik. Projektet hade en total budget på 400 000 SEK.
Styrgruppen
Carl-Gustaf Salomonsson – Nordic Paper
Cecilia Tall – RISE
Lena Marie Jensen – Textilhögskolan & BioInnovation Team of Experts
Sverker Danielsson – Ordförande, BioInnovation
Fortsatta kontakter kring pappersbaserad textil:
Lena-Marie Jensen
Medlem i BioInnovations Team of Experts, projektledare och koordinator för hållbarhetsprojekt inom ramen för Smart Textiles vid Science Park Borås
lena-marie.Jensen@hb.se
Mats Johansson
Rapportförfattare
mats@texpertis.se