Områdesanalysen är avslutad (genomfördes mellan januari och juni 2023).
Fossilbaserade plaster och kompositer har många fördelar såsom priset, tillgången, egenskaper och formbarhet – men samtidigt tillverkas de av icke förnybara råvaror, frigör koldioxid vid förbränning och har ofta lång nedbrytningstid i naturen och bidrar därför till miljöproblem och inte till ett hållbart samhälle. Med detta som utgångspunkt finns det en bred vilja i samhället att öka användandet av så kallade biobaserade plaster.
Vi använder idag ca 300 miljoner ton/år av olika typer av plaster med fossilt ursprung medan den totala mängden biobaserade plaster bara är ca 3 miljoner ton/år, dvs ungefär 1 procent av det samlade tonnaget för plaster. Produktionskapaciteten lär ökas med upp till 50 procent till 2025, men fortfarande är det en försvinnande liten del av den samlade konsumtionen av plaster.
BioInnovation har identifierat framställningen och användningen av biobaserade plaster som ett område där det finns ett stort behov av ökad kunskap och grundläggande förståelse. Vilka forskningsbehov finns och vilka hinder kan identifieras för användningen av en bioplast? Vad krävs för att få till en ökad användning av biobaserade plaster?
Syfte
Syftet med denna områdesanalys var att kartlägga kunskapsläget samt pågående satsningar inom området biobaserad plast och baserat på resultaten definiera behovet av forskning inom området.
Utförande
I projektet skulle dels en utredning kring olika begrepp samt deras innebörd att göras dels en djupare analys av kunskapsläget i Sverige i relation till Europa genom litteraturstudier samt intervjuer med akademin, organisationer, företag och andra behovsägare i värdekedjan. Syftet var att identifiera, vilka biobaserade råvaror som används, hur det påverkar inriktningen inom forskning eller industriell utveckling samt om det finns ett kompetens- och /eller resursgap i Sverige för att ta ett nästa steg. Även en analys av kompetensgapet kontra Europa ingick.
För att analysera vilka utmaningar som finns för en omställning till biobaserade plaster samt vad som behövs för att öka takten i omställningen bjöd projektgruppeb in till tre olika rundabordssamtal. I det ena fokuserades det på aktörer i värdekedjan och i det andra bjöds forskare in för att få en fördjupad bild av forskningsläget och utmaningarna med att industrialisera resultaten från forskningen. Det tredje samtalet användes för att förankra dragna slutsatser och behov av forskningsinsatser med samtliga aktörer kopplade till värdekedjan.
Vidare finns det olika generella styrmedel i form av lagar och policyer redan i dag i syfte att sätta mål för en hållbar omställning. Inom projektet sågs det genom litteraturstudier samt dialog med relevanta myndigheter och organisationer över om det finns styrmedel som påverkar en omställning till biobaserade plaster eller om det pågår arbete för att införa sådana riktade styrmedel i framtiden. En viktig utgångspunkt för analysen var den nyligen publicerade kommunikationen från EU-kommissionen om biobaserade, biologiskt nedbrytbara och komposterbara plaster inklusive den underliggande syntesrapporten.
Avsikten var att baserat på den samlade informationen föreslå åtgärder gällande utvecklingsbehov inom området biobaserad plast för att överbrygga det eventuella gapet samt påskynda en hållbar omställning där biobaserade plaster utgör en del av lösningen.
Genomförande
Projektet var indelat i tre arbetspaket.
Kartläggning av kunskapsläget och utvecklingsbehovet.
- Kunskapsläge & kartläggning
Syfte och mål: Kartläggning av nuvarande kunskapsläge, forskningsfront, styrmedel, aktörer samt vilka hinder som finns, verkliga eller upplevda.
- Kartläggning av kunskapsläget och utvecklingsbehovet.
- Kartläggning och sammanställning av akademins och företags uppfattning om pågående nationella och internationella satsningar och projekt avseende biobaserade plaster. Forskningsfront, trender och nyckelaktörer är fokus.
- Identifiera de avgörande parametrarna för företagens satsningar mot biobaserade plaster. Vad behövs för att företagen ska ta steg mot mera biobaserat? Finns det några nya direktiv, nationellt och internationellt (EU), kring mål för cirkularitet som väntas bidra till eller motverka framtida forskningssatsningar?
- Kartläggning av vilka tekniker, material etcetera som finns, vilka råvaror och råvaruströmmar som finns och vilka som behöver utvecklas.
- Rundabordssamtal
Ett rundabordssamtal genomfördes 16 maj 2023.
Syfte och mål: Diskussion om forskningsläget inom akademi och i industrin samt hinder för en snabbare utveckling. Identifiera och förankra forskningsbehov, behov av styrmedel och direktiv samt skapa förståelse för behovet av nya aktörskonstellationer för att komma vidare.
- Baserat på det insamlade underlaget från första arbetspaketet anordnas tre Rundabordssamtal. Till det första samtalet bjuds personer inom kemiindustribranschen och andra relevanta branscher och organisationer in för att diskutera och förankra utvecklingsbehov och hinder som hittills har identifierats under projektets gång. Det andra rundabordssamtalet fokuserar i stället på akademins syn på forskningsfronten, behov av forskningssatsningar samt hinder. Ett tredje samtal planeras in så att resultatet avslutar andra arbetspaketet för att ytterligare förankra slutsatser kring ett eventuellt kunskapsgap samt behovet av forskningssatsningar samt främjande av nya aktörskonstellationer.
- Rapport & avslutningsseminarium
Syfte och mål: Analys och sammanfattning av resultat till rekommendationer gällande behovet av framtida forskningssatsningar samt inom vilka områden dessa bör göras för att skapa ökat industriellt värde av biobaserade plaster.
- Resultaten sammanställdes i en skriftlig rapport och sammanfattar de förankrade strategiska utvecklingsbehoven baserat på litteraturstudier, intervjuer och rundabordssamtal. Tyngdpunkten lades på analys av insamlat material och tydliga slutsatser kring nuläget inom området biobaserade plaster samt en kartläggning av hinder som motverkar ökad produktion och omställning.
- Ett sammanfattande seminarium för en begränsad grupp om hur resultaten bör tas vidare anordnades.
Aktör, budget och tidplan
Uppdraget utfördes av Chalmers industriteknik. Projektet hade en total budget på 400 000 SEK.
Styrgruppen
Ulrica Edlund – Fiber och polymerteknologi, KTH.
Henrik Oxfall – IKEM.
Åsa Stenmarck – Naturvårdsverket.
Sören Östlund – KTH & BioInnovation Team of Experts.
Sverker Danielsson – Ordförande, BioInnovation.