Miljöproblem som plast i haven skyndar på utvecklingen av bionedbrytbara och komposterbara plastmaterial. Nedbrytning – oavsett om det sker i naturliga eller konstgjorda miljöer – är en komplicerad process och begreppen kring bionedbrytbarhet är många. Därför har konsultföretaget Trossa, på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation, analyserat området bionedbrytbar plast, och tagit reda på vilka behov företag och bransch har för att kunna accelerera utvecklingen.
Områdesanalysen syftar till att klargöra vilken roll bionedbrytbar plast har i en framtida cirkulär ekonomi och vilka faktorer som kan påskynda utvecklingen. Rapporten innehåller dels en litteraturstudie, dels kartläggningar av olika aktörers behov, aktuellt läge kring regleringar, standarder samt pågående forskningsprojekt och initiativ.
Lars Holmberg, Trossa.
Just standarder och begrepp är något som behöver tydliggöras och som idag försvårar utvecklingen, menar projektledare Lars Holmberg på Trossa.
– Det finns olika standarder för specifika miljöer vilket ger upphov till begreppsförvirring. Företag informerar om att material är testade enligt en viss standard, men då handlar det om att materialen är testade i en specifik miljö under vissa betingelser. Det krävs mycket kunskap hos inköpare och slutkund för att kunna bedöma om ett material eller en produkt är nedbrytbar i den eller de miljöer materialet ska användas i eller som det kommer att återvinnas i, förklarar Lars Holmberg.
Lars Holmberg ger ett exempel med fiskenät;
– Det finns forskning inom EU om bionedbrytbara fiskenät. Fiskenätet kommer användas i haven och att de bryts ned just i den miljön är viktigt och man kan till stor del räkna med att det är just i haven näten kommer att tappas. En bionedbrytbar plastpåse däremot som testas i en hemkompostmiljö, kanske inte hamnar just där utan på gatan eller i ett vattendrag där nedbrytningen inte sker på ett önskvärt sätt eller i rätt takt, förklarar Lars Holmberg.
Lars Holmberg betonar vikten av samarbete över intressegränser för att enas om begrepp. Det är ett arbete som branschen kan initiera redan nu, menar han.
Göra plats för bionedbrytbara material i dagens svenska infrastruktur
En av slutsatserna är att om bionedbrytbara material ska ha en plats i ett hållbart samhälle så måste det säkerställas att det finns system som tar om hand om materialen och att de hamnar där de kan brytas ned.
En viktig faktor som områdesanalysen pekar på är att de tester och metoder som används för att definiera omhändertagandet av bionedbrytbara plaster idag utgår från industriell kompostering. Men industriell kompostering saknas i Sverige som i stället har en tradition av att röta material. Industriell kompostering och rötning är två helt olika processer.
– Vi skulle kunna ta hand om bionedbrytbara material. Men då måste vi säkra att rötningsanläggningarna är optimerade för att ta emot dessa material, förklarar Lars Holmberg och betonar att en bred samverkan mellan aktörer kan få till en sådan utveckling bland annat genom metodutveckling och genom att ta fram standarder som tydligt beskriver hur rötningsprocessen ska se ut för att nedbrytning ska ske optimalt.
Information till slutanvändaren måste också bli tydligare.
– Idag finns olika typer av certifieringar och standarder för att hävda att något är bionedbrytbart men det är fortfarande en risk att säga att något är nedbrytbart om det är otydligt var konsumenten måste lämna produkten eller materialet för att det nedbrytning ska vara möjligt. Här pågår EU-arbete som kan bidra till förtydligande, säger Lars Holmberg.
Rapporten ger också information om hur nedbrytning går till och är ett kunskapsunderlag.
– Att komma åt problem med plast som inte bryts ner är centralt för många miljöproblem, inte minst i haven. Nedbrytbarhet är också oerhört komplext och denna områdesanalys pekar tydligt ut både begreppsförvirringar och nödvändiga steg för fortsatt utveckling. Rapporten kan läsas både i utbildande syfte kring begreppet och hur nedbrytning går till men kan även tjäna som ett bra diskussionsunderlag för initierade intressentgrupper som vill jobba med att ta fram framtidens hållbara material, säger Sverker Danielsson, biträdande programchef BioInnnovation.
Läs hela områdesanalysen här! (pdf)
Läs mer om projektet Områdesanalys nedbrytbarhet här!