Trossa undersöker behov och möjligheter kopplat till biologisk nedbrytbarhet

Bioinnovation har identifierat biologisk nedbrytning av biobaserade material som ett område där det finns ett stort behov av att öka kunskap och grundläggande förståelse för att stödja utvecklingen av hållbara biobaserade material. På uppdrag av BioInnovation kommer Trossa att göra en områdesanalys för att ta reda på vilka frågor som är prioriterade kopplade till nedbrytbarhet.

Just nedbrytning av biobaserade material har BioInnovation identifierat som ett område där det finns ett stort behov av att öka kunskap och grundläggande förståelse för att stödja utvecklingen av hållbara biobaserade material.

Handeln med varor ökar i en rasande takt över hela världen, något som skapar en växande efterfrågan på olika typer av material och produkter – som till exempel förpackningar och textilier. En stor del av förpackningarna är tillverkade av plastmaterial. Plastmaterial är ofta kritiserade eftersom de ses som en av de större bovarna till nedskräpning i naturen och har lång nedbrytningstid i naturen. Med detta som utgångspunkt finns det finns en bred vilja i samhället att reducera det fossila plastanvändandet.

Under de senaste 10–20 åren har en mängd initiativ dykt upp, inklusive grön kemi och biosyntetiska tillvägagångssätt, som syftar till att utveckla nya biobaserade plaster. För närvarande är bara cirka 1 % av de över 360 miljoner ton plast som årligen produceras biobaserad, varav cirka 2/3 klassificeras som biologiskt nedbrytbar.

Lars Holmberg

Lars Holmberg, Trossa

Lars Holmberg är konsult på konsultföretaget Trossa som jobbar för hållbar affärs- och samhällsomställning.

– Hur ett material bryts ner är en egenskap som kommit alltmer i fokus – inte minst när det gäller plast. Behovet av att samla kunskap och förståelse för nedbrytbarhet har då blivit tydligt och därför ligger denna områdesanalys rätt i tiden, säger Lars Holmberg.

– Vid design av nya materialkoncept är det viktigt att kunna fastställa om bionedbrytbarhet är en önskvärd egenskap. När så är fallet, att den bryts ner på ett förutsägbart sätt utan att generera oönskade utsläpp av restprodukter som till exempel mikroplaster, säger Per Edström, programchef för BioInnovation.

Arbetet med områdesanalysen genomförs dels genom litteraturgenomgång, dels via intressentdialoger där möjligheter och utmaningar identifieras, och slutligen genom rundabordssamtal med syftet att analysera och identifiera strategiska utvecklingsbehov och framtida möjligheter.

Hur kommer aktörer kunna bidra till områdesanalysen?

– Genom att i projektet samla aktörer för en diskussion, och om möjligt nå en samsyn kring behov och möjligheter, så kan aktörerna gemensamt driva på frågan kring nedbrytbarhet, säger Lars Holmberg på Trossa.