En ökad användning av trä gör miljön en nödvändig tjänst. En utmaning för trä som material är slumpmässigheten hos träets biologiska variationer. För att trä som material ska kunna konkurrera med andra material baserade på icke förnybar råvara behövs ökad kunskap om träets egenskaper. I projektet Sågverk 4.0 är målet att skapa förutsättningar för att på bästa sätt ta tillvara information om stockars egenskaper innan sågning och därigenom optimera, individanpassa och effektivisera produktionen – detta för att kunna leverera en mer träffsäker produkt till slutkunden.
Redan sedan vården fick tomografen för flera decennier sedan har träforskare velat titta in i stockar på samma sätt som man röntgar patienter. Sedan ett par år tillbaka finns industriella tomografer, så kallade CT-skanners, direkt i såglinjen på två svenska sågverk. Dessa hinner under endast två sekunder läsa av stocken och prova alla olika möjliga sätt att såga den för att hitta det sätt som ger det högsta värdet. Därefter går planken vidare i processen till en så kallad ytskanner som gör en bedömning av dess kvalitet.
CT-loggen i närbild. Fotograf: Mikael Lundgren
– Vi har under många år arbetat med att träna upp systemet kring vilken kvalitet vi vill ha genom olika multivariabla verktyg. Idag benämns det ofta under begrepp som artificial intelligence eller deep learning, säger Olle Hagman, professor i träteknik vid Luleå tekniska universitet och fortsätter;
– Det innebär att vi kan överföra kundens önskemål om varje brädas kvalitet till automatiska modellbaserade förslag.
Världens modernaste såglinje
Johan Oja, tekniskt ansvarig på Norra Skogsägarna, som också deltar i projektet, menar att deras målsättning är att höja värdeutbytet med fyra procent med hjälp av den här nya tekniken. För ett sågverk som omsätter en halv miljard, motsvarar varje procent fem miljoner kronor.
– Vi brukar marknadsföra vår såglinje i Sävar som världens modernaste. Tack vare denna nya teknik får vi både ut mycket mer information och har större möjlighet att styra processen än tidigare, säger Johan Oja och fortsätter;
– Men då gäller det också att vi kan använda rätt verktyg för att analysera, dra slutsatser och se till att rätt beslut fattas, vilket vi hoppas komma längre med i detta projekt.
Kontrollrummet där uppgifterna från bland annat CT-loggen strömmar in och behandlas och bedöms av operatören som har full översikt över hela flödet på såglinjen. Fotograf: Mikael Lundgren
Ökat värde längs hela värdekedjan
Projektets mål är att länka samman den information som förmedlas genom den nya CT-tekniken med instruktioner om hur stocken sågas på ett optimalt sätt. Man hoppas därigenom uppnå mindre egenskapsvariationer och ett högre värdeutbyte i en mer effektiv process. Syftet är också att implementeringen av den nya tekniken ska leda till att kunderna ska få ett mer individanpassat virke.
– I projektet vi vill vi förbättra kopplingen mellan olika delar av det här systemet för att i slutändan generera ett bättre värde för sågverket – och inte minst för slutkunden som får en bättre produkt anpassad till sin produktion. Vi vet med säkerhet redan nu att det genererar ett högre värde längs hela värdekedjan, säger Olle Hagman.
I projektet deltar även en part från Finland – FinScan, som står för utveckling av sin mjukvara för ytscanning av brädor och plank som ger kvalitetsmått på varje mätt objekt.
– FinScan är viktiga för att de implementerar våra modeller som skapas i detta projekt i sitt system, som finns på Norra Skogsägarnas sågverk, förklarar Olle Hagman.
Stockens spårbarhet i fokus
I Sågverk 4.0 vill man närmare bestämt jämföra den riktiga plankan som sågats med dess virtuella motsvarighet som genererats under CT-skanningen. Detta för att se om den blev sågad på rätt sätt, det vill säga som det var tänkt, för att i slutändan kunna förutse slutproduktens egenskaper. Därtill vill man även använda information från den virtuella plankan från ytskannern för att skapa en ännu bättre produkt för slutkunden.
– Om våra sågverk kan leverera en produkt med högre precision med hjälp av de system vi utvecklar kommer vi att höja värdeutbytet och effektivisera användningen av råvara och energi, förklarar Johan Oja.
Johan Oja, tekniskt ansvarig på Norra Skogsägarna, utanför CT-loggens ”hus” som ligger i direkt anslutning i såglinjen. Fotograf: Mikael Lundgren
Digitalisering öppnar dörrar för jämnare könsfördelning
Det första steget i projektet har handlat om datainsamling. Hundratals stockar har tomograferats och till förfogande har projektet även data från de stockar som passerar i realtid genom sågverket i Sävar, vilket är omkring 8000 stycken per skift. Data som man i nästa steg ska sammanställa, analysera och ta fram modeller från i syfte att lära och förbättra systemen.
– Det finns ett par andra tomografer runt om i världen, men det finns ingen som är i närheten av att titta på den process så som vi gör tillsammans med Finland i detta projekt. För att trä ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ måste det bli ett ingenjörsmässigt material, vilket är vad vi jobbar på i detta projekt, säger Olle Hagman och fortsätter;
– Folks allmänna bild om ett sågverk är rätt gammalmodig, men faktum är att det är en av de mest avancerade industrier vi har i Sverige.
Och just uppfattningen om träindustrin som hård och smutsig tror Olle Hagman är en orsak till att så få kvinnor söker sig till branschen. Därför menar han att projekt som Sågverk 4.0 som fokuserar på att digitalisera industrin är viktiga steg i riktningen mot att skapa en arbetsmiljö som är modern och intressant – även för kvinnor. Något som är högst väsentligt då sågverken dessutom finns i glesbygden.
– I längden har vi inte råd att lämna ut en stor del av befolkningen som skulle kunna jobba i den här industrin, avslutar Olle Hagman.
| Budget och tidsplan: Projektets budget är på drygt 12 miljoner kr och pågår mellan oktober 2018 och mars 2021 Projektledare: Olle Hagman, Luleå tekniska universitet Samverkande aktörer inom projektet: Luleå tekniska universitet, Norra Skogsägarna, FinScan och Microtec |
Läs mer om Sågverk 4.0.