Att prata cirkularitet kopplat till träbyggande är högaktuellt. Och inte minst relevant då trä som material har flera fördelaktiga egenskaper för att kunna användas i cirkulära affärsmodeller inom byggandet. Det menar Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.
Tidigare har träbyggnadsindustrin varken varit så involverade i eller funderat så mycket på cirkularitet. Susanne Rudenstam på Sveriges Träbyggnadskansli tror att det beror på att man alltid har haft en möjlighet att energiåtervinna sin råvara och på så sätt låta den återgå till det ekologiska kretsloppet. Men i takt med att begreppet cirkularitet har blivit mer aktuellt i såväl politiken som i samhället, har frågan nu också blivit högaktuell för träindustrin – men kanske inte riktigt på det sättet man kan tro.
Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.
– Det är helt uppenbart att cirkularitet och cirkulära affärsmodeller har blivit mycket mer angeläget för hela byggindustrin och därmed också för träbyggnadsindustrin, säger Susanne Rudenstam och fortsätter:
– Men inte främst i form av att vi ska återanvända små enstaka komponenter som till exempel reglar. Istället handlar cirkulära affärsmodeller inom träbyggnadsindustrin idag om hur hela hus kan återanvändas. Hur kommunal infrastruktur såsom vatten och avlopp och till och med detaljplaner kan återanvändas istället för att riva och bygga nytt. Det handlar dels om att rita och designa hus för framtida flexibelt nyttjande, dels om att använda lösningar i trä för utveckling av det befintliga beståndet.
Trä blir toppen
Ett exempel på ett initiativ som tittar just på detta är samverkansprojekteket Timber on Top som finansieras genom BioInnovation och som leds av Susanne Rudenstam själv. Syfte med projektet är att öka kunskapen om på- och tillbyggnader med biobaserade, prefabricerade byggsystem samt utveckla cirkulära affärsmodeller där återanvändning och utveckling av befintliga byggnader ingår.
Idag saknas en systematik för påbyggnationer i trä, vilket innebär att det inte görs inte i någon större omfattning då man får ”börja från början” och då blir det ganska dyrt. Det är något Timber on Top hoppas kunna ändra på genom att ta fram en handfast guide som bygger på lärdomar och principer från genomförda påbyggnadsprojekt. Det hoppas de kan leda till att påbyggnader i trä blir både enklare och billigare att genomföra.
– Det råder stor konsensus om att det är orimligt att riva hus från 80- och 90-talet när man istället kan renovera och bygga på hellre utveckla vidare. Genom att möjliggöra påbyggnader i trä på det befintliga beståndet skapar vi både nya och attraktiva bostäder och kontor i en tid då det är bostadsbrist i de flesta större svenska städer – samtidigt som vi får en minskad klimatpåverkan från byggandet, menar Susanne Rudenstam.
Trä, transformation och dynamik
– Vi bygger hus som ska stå länge, vi pratar ofta om livslängd på 100 år. Men nu ser vi att en stad utvecklas och förändras, att sättet vi nyttjar byggnaderna på förändras över tid. Att det finns en dynamik. Det ställer krav på att byggnader kan transformeras efter stadens föränderliga behov. Och här har trä som material flera fördelar, säger Susanne Rudenstam.
Insidan på Trikåfabriken – ett exempel på träbyggande och cirkularitet. Fotograf: Robin Hayes
Trä som material är i hög grad anpassningsbart och lätt att arbeta med i byggnadsprojekt. Det är enkelt att montera och demontera – till exempel genom att arbeta med förtillverkade moduler. Det är också ett relativt lätt byggmaterial som göras att det kan användas för att bygga på en befintlig stomma utan att den behöver förstärkas.
– Design och spårbarhet är två viktiga aspekter när det kommer till cirkularitet och träbyggande. Nu går vi in i ett skede där man redan i desginstadiet av hus alltmer börjar titta på hur det skulle kunna monteras ned och användas igen eller i andra syften. Därför blir också frågan kring spårbarhet viktig när både större och mindre träkomponenter ska återbrukas eller återanvändas. Rätt material måste helt enkelt hamna på rätt plats.
Vilken betydelse ser du att träbyggande kan ha i omställningen till en cirkulär ekonomi?
– En otroligt stor roll. Det är få material som lämpar sig lika bra för både byggande och att cirkuleras som trä gör. Förutom att trä de facto är det enda förnybara byggnadsmaterialet binder det dessutom koldioxid under hela sin livstid. Och träbyggande kan inte bara ha, det har redan betydelse i omställningen till en cirkulär ekonomi!
Susanne Rudenstams tre bästa exempel på träbyggande och cirkularitet;
Trikåfabriken. Fotograf: Robin Hayes
Trikåfabriken i Stockholm
”Trikåfabriken är en industrifastighet från 1926 som har omvandlats till en dynamisk, hållbar kontorsbyggnad genom att en påbyggnad i trä på 5-7 våningar har byggts på den befintliga huskroppen.”
Gjuteriet i Varvsstaden i Malmö
”Här har man behållit den gamla industrilokalens tegelfasad och utfört nya konstruktioner i huvudsak av trä för att minska koldioxidförbrukning och det ekologiska fotavtrycket. Eftersom trä är lätt minskar belastning på befintlig stomme och behov av ny grundläggning. Ett bra exempel på ”timber inside”.
Lindbäcks äldreboende i Kiruna
”Lindbäcks Bygg byggde ett äldreboende på uppdrag av kommunen med villkoret att det skulle vara möjligt att flytta då det skulle byggas i ett område som påverkas av Kiruna stadsflytt. Det blev möjligt genom att Lindbäcks tillverkar sina hus i form av moduler i fabriken i Piteå som sedan monteras på plats och även låter sig demonteras.”
Läs om Timber on Top.