Spill från svampodlingar blir nytt biobaserat material

Matsvamp spås en lovande framtid som klimatsmart proteinkälla men från de professionella odlingarna uppstår ett spill som ingen vet vad de ska göra av. Nu används spillet för att tillverka ett nytt material, Formill, med många möjliga användningsområden: spånskivor, heminredning och marktäckare till exempel. 

Elin Basander André, grundare av Formsson.

Tittar man på alla de prototyper som visar vad som går att göra med Formill blir det tydligt att det precis som plast och metall skulle kunna användas till många olika slags produkter. Det här nya materialet är helt biobaserat och tillverkas av det cellulosabaserade underlag, eller substrat, som matsvamp växer på i professionella odlingar. Efter skörd finns ingen användning för substratet och ingen vet vad de ska göra av det. I ett nyligen avslutat BioInnovation-projekt har materialets upphovsmakare Formsson i samarbete med sina projektpartners tagit fram prototyper som visar på Formills potential i olika branscher.

– Här har vi ett helt biobaserat spill från produktionen av matsvamp som skulle kunna användas istället för nya värdefulla råvaror som trä, plast och metall. Ur klimatsynpunkt och för att minska överanvändningen av jordens resurser behöver vi hitta nya material av restprodukter, som kan bidra till ökad cirkularitet och resurseffektivitet, säger Elin Basander André, grundare av Formsson.

Utforskar många olika användningsområden

Joakim Tell, Högskolan i Halmstad.

Projektparten Högskolan i Halmstad har spelat en viktig roll i att utforska materialet. Bland annat har en kurs för blivande ingenjörer anordnats där 30-talet masterstudenter i samråd med Formsson tagit fram biobaserade prototyper som stäcker sig från heminredningsdetaljer via isoleringspaneler och alternativ till träflis och spånplattor.

– Vi ser att företag vill ställa om mot mer hållbara material och särskilt tydlig är ambitionen att göra övergången

Henrik Barth, Högskolan i Halmstad. Foto: Högskolan i Halmstad

från plast till biobaserat, samtidigt finns en osäkerhet kring vad det får för konsekvenser. Inledningsvis har vi därför utforskat en bredd av möjliga produktområden genom att knyta ihop Formssons kunskap om materialet med de internationella studenternas nya perspektiv och infallsvinklar, säger Joakim Tell, biträdande professor i industrial management vid Högskolan i Halmstad. Tillsammans med Henrik Barth, docent i innovationsvetenskap, har han arbetat med Formill inom högskolan.

Spillet väntas öka

Matsvamp spås en lovande framtid som klimatsmart proteinkälla och produktionen väntas öka, det indikerar att råvaran i framtiden kommer att finnas tillgänglig i större volymer. Det hallandsbaserade företag som Formsson köper in substrat från idag för att tillverka Formill är en kravmärkt svampproducent som får ungefär 20 ton spill i månaden. I likhet med andra företag i branschen ökar spillet i takt med en växande efterfrågan, därmed blir det också alltmer angeläget för svampproducenterna att hitta användning och en affär för sitt spill.

– Precis som någon en gång i tiden introducerade plastpellets vill vi vara råvaruhandlaren som introducerar det här nya materialet. I BioInnovation-projektet har vi tagit viktiga steg genom att visa på potentialen och utveckla en unik uppskalningsprocess, framtida samarbetspartners i producentledet kan relativt snabbt få ut Formill-produkter på marknaden. Det finns mycket spännande i det här materialet som man inte vill gå miste om, säger Elin Basander André avslutningsvis.