Lätt att tillverka och montera, möjligt att variera i formgivningen och hållbar med lång livslängd. Kraven på det nya fasadsystemet var många och utmanande. Men nu är det på plats på ett studentboende i Luleå.
Pilotmontage på ett studentboende i Luleå. Foto: Karin Sandberg
”Snabb, snygg och smart” var ledorden inför projektet Fasaden i staden, som är ett delprojekt inom IPOS. Målet var att ta fram ett fasadsystem i kärnfura, en hållbar produkt som ska vara estetiskt tilltalande. Underhållsintervallet skulle vara långt samtidigt som kostnadsbilden måste vara konkurrenskraftig. I projektgruppen ingick representanter från hela kedjan – från råvaruleverantörer och forskare till arkitekt, byggindustri och fastighetsägare.
Projektledare var Karin Sandberg, forskare på RISE, som har arbetat med utveckling av träfasader under många års tid. Hon är nöjd med resultatet:
– Vi har tagit fram ett nytt, hållbart sätt att projektera, tillverka och montera träfasader som kommer ersätta dagens metoder och material.
Genom att redan på produktionsstadiet sätta samman fasadpaneler till större bearbetade element förenklas monteringen. Dessa fästs sedan på byggnaden på ett sätt som går betydligt snabbare jämfört med hur man brukar göra.
– Monteringen går till och med fortare än vad vi hade vågat hoppas på, säger Karin Sandberg.
Arkitekten Camilla Schlyter kunde luta sig tillbaka på beprövad traditionell kunskap men strävade efter att skapa möjligheter till variation – både visuellt och byggnadstekniskt – hur elementen fogas samman med varandra.
– Kärnfura är en av de bästa råvaror som finns. Den har en hög beständighet, är stabil och vacker. Det har använts flitigt i traditionellt byggande i utsatta lägen och är fördelaktig att använda i fasad, säger Camilla Schlyter.
Brädorna kan hyvlas på olika sätt och även monteringen går att variera.
Bearbetade träplankor fogas samman till större element. De kan hyvlas på olika sätt, vilket skapar många möjligheter till visuell variation. Foto: Camilla Schlyter.
– Vi har tagit fram nya verktyg, och hyvlingen gör att utseendet förändras beroende av vädrets växlingar. Ibland verkar fasaden nästan vara veckad, andra gånger ser den helt slät ut, beskriver Camilla Schlyter.
Som arkitekt tyckte hon att det var spännande att få arbeta nära så många olika kompetenser.
– Alla har så mycket kunskap och ett stort gemensamt intresse för trä. Jag upplever att det har funnits stor nyfikenhet för att förstå varandras utgångspunkter.
Kraven på hållbarhet gick som en röd tråd genom projektet
Foto: Camilla Schlyter
– Råvaran är förnybar, men vi behöver hitta nya sätt att bygga där man kan återanvända mer. Vi fogar samman de olika delarna i elementen utan att använda vare sig lim eller metall, och det gör det lättare att ta isär delarna och underlättar att återanvända dem i andra sammanhang.
Jerry Johansson är vd på Hedlunda industrier och det var där själva tillverkningen av fasadelementen ägde rum. I företaget finns lång erfarenhet av att producera kvalitetsprodukter av trä. Han ser förutsättningar för industriell tillverkning av fasadelementen.
– Jag ser goda möjligheter, och efterfrågan verkar ju finnas. Men det krävs en viss volym och standardisering för att vi ska kunna automatisera tillverkningsprocessen.
Hans uppfattning delas av Lars Oscarsson, som är produktionsansvarig på Lindbäcks. Det är på en fastighet som Lindbäcks byggde, som den första elementpanelen monterades.
Fasadsystemet klarade brandtestet enligt SP Fire 105. Foto: RISE
– Eftersom vi bygger våra fastigheter i trä var vi intresserade av att också hitta en panel som är hållbar över tid. Klimatnyttan är viktig för oss, men också tidsåtgången. Att sätta upp en putsfasad kan ta två månader men med den här tekniken går det på två veckor.
Lars Oscarsson skulle gärna vilja ha garanti på att fasaden är underhållningsfri i 15 år.
– Där är vi inte riktigt än. Men det känns intressant att fortsätta det projektet.
När man ska bygga i trä fokuseras det ofta på riskfaktorer som brand eller fukt.
– Brand är alltid en utmaning, men vi har genomfört flera olika tester och klarar till exempel det tuffaste provet, SP Fire 105, där vi simulerar en lägenhetsbrand i två våningar. Vi har också gjort flera fukttester och har till exempel simulerat regn- och vindtäthet upp till 31 m/s, vilket motsvarar stormstyrka. Resultaten var fina. Vi har dessutom testat fasadelementen i klimatkammare på RISE, säger Karin Sandberg.
Text: Malin Age
Vad är IPOS?
Bioinnovations IPOS (Innovationspotential för det biobaserade samhället) är ett innovationsprojekt med syfte att stärka marknaden för furu.
Trä är ett hållbart material som genom utveckling kan ersätta fossilbaserade material och produkter. IPOS ska bidra till att skapa nya lönsamma och industriellt producerade furuprodukter som efterfrågas på marknaden.
Projektet bestod av fyra delprojekt, ”Fasaden i staden” var ett av dem.Andra delprojekt handlade till exempel om att skapa en modell för produktutveckling och samla mer kunskap kring kemisk modifiering av bärande utomhusträ.
IPOS – Svenskt trä – Innovationspotential för det biobaserade samhället