Företagsforskarskolan Resurssmarta processer bygger på engagemanget från flera svenska universitet och industriföretag. Samarbetet över lärosätesgränserna och mellan industrin och akademin har utvecklats under ledning av tre kvinnliga forskare med olika akademisk hemvist. Idag är forskarskolan en unik plattform för forskning om biobaserade processer.

Merima Hasani, koordinator Chalmers. Foto: Johan Olsson.
Det var av gemensamma krafter som Chalmers, KTH och flera välkända industriaktörer drog igång företagsforskarskolan Resurssmarta processer för drygt tre år sedan. Genom att satsa på forskning som optimerar biobaserade processer och knyta till sig unga doktorander skulle skogs-, textil- och kemiindustrins konkurrenskraft stärkas. Framgångsreceptet stavades samverkan och formerna för detta har vuxit fram under ledning av två kvinnliga forskare; Merima Hasani på Chalmers och Olena Sevastyanova på KTH. Uppsala universitets Malin Wohlert har också varit viktig för att bygga upp forskarskolan, där också Linköpings universitet och Luleå universitet ingår.
– Samarbetet över lärosätesgränserna har gjort att vi breddar både den kompetensmässiga och infrastrukturella basen i forskarskolan. Att ha en plattform där vi länkar ihop våra olika kompetensprofiler och forskningstraditioner har varit centralt för att driva forskningen framåt och få ett mer sammanhållet forskningslandskap inom biobaserade processer, säger Merima Hasani, koordinator för forskarskolan.

Olena Sevastyanova, KTH. Foto: privat.
Merima exemplifierar vad hon menar genom att peka på skillnaderna mellan KTH och Chalmers mer experimentella forskning och Uppsala universitets starkare teoretiska förankring. En annan av forskarskolans grundpelare är industrins engagemang. Redan från start var en central del av upplägget att forskarskolans elva doktorand- och postdocprojekt skulle handledas av både universitet och industri.
– Det är ett tillvägagångssätt som säkerställer att forskningen håller hög kvalitet och får genomslag. Våra doktorander arbetar med projekt som har hög implementeringspotential och de får samtidigt starkt akademiskt stöd. Här genererar vi både ny kunskap och utbildar framtidens experter, säger Olena Sevastyanova.
Doktoranderna – en av forskarskolans stora vinnare
Dörren står ständigt öppen för nya relevanta satsningar inom forskarskolan. Det har bland annat lett till att Linköpings universitet nyligen anslöt sig och snart håller de en kurs om AI och storskalig data kopplad till processindustrin.
Som handledare ser Malin Wohlert att doktoranderna tillhör forskarskolans stora vinnare:

Malin Wohlert, projektledare, Uppsala universitet. Foto: Johan Olsson.
– Doktoranderna ingår i ett omfattande akademiskt och industriellt nätverk där de kan bolla sina projekt med varandra och de får industrirelevanta erfarenheter helt ”gratis”, något som annars kräver rätt stora insatser. Vi ses regelbundet på workshops och möten för att öppna upp för inspirerande samtal och diskussioner.
Sedan forskarskolan startade har arbetssätten utvecklats och formerna för samarbetet mellan akademi och industri har hittat sin form. En uppskattad del är de företagsledda kurserna, exempelvis har Valmet en kurs i masstransporter och Stora Enso en innovationskurs där studenterna gör fiktiva affärscase av sina projekt. Nyligen arrangerades också en seminarieserie i hållbarhet och cirkularitet där företagen i forskarskolan höll i varsin session.
”Otroligt bra sätt att bedriva grundforskning med hög industrirelevans”
Som svar på frågan om det är något de vill vidareutveckla framöver svarar både Merima, Olena och Malin: ex-jobben! Forskarskolan har börjat jobba upp en struktur för examensarbeten på masternivå som knyter an till pågående doktorandprojekt. Det har visat sig vara ett bra sätt att bredda forskningen, få en bredare kontaktyta med industrin och väcka masterstudenternas intresse för biobaserade processer. Flera ex-jobbare har dessutom gått vidare till industrin.
Nu börjar forskarskolan närma sig finalen och med det kommer viktiga insikter inför framtida satsningar.
– Vi ser att det här är en samverkansform som fungerar otroligt bra för att bedriva grundforskning med hög industrirelevans. Både kurspaketet och arbetssätten ska vi ta fasta på för att fortsätta stärka samverkan mellan akademi och industri. Här finns ett fantastiskt nätverk som är värt att bygga vidare på, säger Merima.
Läs mer om företagsforskarskolan Resurssmarta Processer på www.resurssmarta.se.