Nytt fasadkoncept för trä i stadsmiljö, nya metoder för impregnering och utvecklad produktionsteknik är några av delarna i det treåriga innovationsprojektet IPOS som ska göra svenskt trä och framförallt furu mer attraktivt. När projektet nu nått halvtid arrangerades en konferens exklusivt för deltagarna inom projektet.
IPOS står för Svenskt Trä – innovationspotential för det biobaserade samhället. Projektet startade i augusti 2017 och består av fyra delprojekt. Tillsammans utgör delarna en kraftsamling för att utveckla nya material, processer, produkter och arbetssätt för förädling av svensk träråvara med ett särskilt fokus på furu. Försäljningen av furu till nordisk interiör och möbelindustri har minskat de senaste 10 åren och produktutvecklingen måste öka. I projektet samverkar nu cirka 40 företag och organisationer samt fyra forskningsaktörer från hela landet, från Luleå i norr till Lund i söder, för att bidra till att vända trenden. Innovationsprojektledare är Karin Sandberg, RISE.
På konferensen presenterades resultat från innovationsprojektets delprojekt och en trendspaning när det gäller industriellt trähusbyggande.
Fyra trender som påverkar trähusindustrin
Mikael Eliasson, direktör på Svenskt Trä, berättade om riktningar som påverkar trähusindustrin.
– De stora globala trenderna är exempelvis digitalisering och urbanisering. Vi får också alarmerande rapporter om klimatförändringar och ser också en fjärde trend som påverkar oss, nämligen en ökad protektionism. Sverige som är ett litet och exportorienterat land måste förhålla sig till detta, berättade Mikael Eliasson.
Mikael Eliasson ser flera möjligheter som kan gynna utvecklingen och där IPOS kan spela en viktig roll.
– De unga tar klimatutmaningarna på allvar. För oss i den biobaserade sektorn är dessa ungdomar en viktig framtida rekryteringsbas. Vi behöver också säkerställa spetskompetens för att utveckla ny kunskap inom prioriterade områden men också för att utbilda. Ett program som IPOS bidrar till att stärka det arbetet, menar Mikael Eliasson.
– Vi kan exportera träprodukter men också vårt specifika kunnande till andra delar av världen. Exempelvis bidrar svensk kunskap om industrialiserat träbyggande till att utveckla byggandet i Kina, säger Mikael Eliasson.
IPOS fyra delprojekt arbetar på olika sätt för att stärka attraktionen för svenskt trä.
Kerstin Johansen leder ett delprojekt om produktutveckling och kommunikation.
När väljer vi trä?
Kerstin Johansen från Linköpings Universitet ansvarar för ett delprojekt om design, produktutveckling och kommunikation. I projektet vill man förstå varför trä som material ibland väljs bort i designprocessen. Tester har genomförts med designstudenter för att få en bild av var i beslutsprocessen detta sker. Med ökad kunskap tydliggörs vilka delar av erbjudandet för trä som behöver förstärkas.
Bror Sundqvist leder ett av delprojekten med fokus på sågverk och träindustri.
Rätt material från sågverk och träindustri
Bror Sundqvist, Luleå tekniska universitet, är projektledare för ett delprojekt som är inriktat på sågverkens och träindustriernas möjligheter att leverera rätt trämaterial. Här tittar projektet på fyra områden. Sågverksteknik samt material och processer för brandskydd och träytor som klarar nötning och missfärgning är två av dem. Ett tredje område är kunskap om torkning. Det fjärde området projektet tittar på är utveckling för bearbetning av träet, exempelvis tunnare sågsnittsbredder och estetiska snittytor.
Fasadkoncept för stadsmiljö
Karin Sandberg och Anna Pousette, båda från RISE, arbetar med delprojektet Fasaden i staden. Här är målet att ta fram ett fasadkoncept av furu som uppfyller krav för byggnader i stadsmiljö som är två till åtta våningar.
Innovationsprojektledare Karin Sandberg och projektledare Anna Pousette.
Träets positiva styrkor ska kombineras med nya metoder för tillverkning, ytbehandling och montage. Målet är att leverera ett konkurrenskraftigt fasadsystem med dokumenterad prestanda.
– Vi arbetar med träfasader av kärnfuru och krav för högre hus. Viktiga delar i arbetet är design och konstruktion och ytbehandlingar för brand- och fuktskydd, berättar Anna Pousette.
Metoder för impregnering
Erik Serrano från Lunds tekniska högskola leder det fjärde delprojektet som handlar om bärande utomhusträ. Här är målet att få ny kunskap om egenskaperna hos kemiskt modifierat trä. Bland annat har man tittat på och utvärderat metoder för impregnering.
Projektet har en total budget om 52 miljoner kronor varav 25 mkr är medel via Vinnova och det strategiska programmet BioInnovation.