Mycket talar för att Sverige kan stå på tröskeln till en boom för industriellt trähusbyggande – även för höga hus. Men hur ska byggsektorns spelare våga släppa den platsbyggda betongsargen?
Kanske genom att lära av de träbyggnadsaktörer som faktiskt lyckats.
Jessica Becker, Trästad och Tomas Nord, Linköpings universitet, vet hur träbyggandet kan öka i kommunerna. Foto: Johan Olsson.
Tre kommuner, tio träbyggnadsprojekt. Detta har utgjort det främsta studiematerialet för ett delprojekt inom innovationsprojektet FBBB, Framtidens Biobaserade Byggande och Boende inom BioInnovation, som letts av Tomas Nord vid Linköpings universitet.
– Vår utgångspunkt har varit att koppla samman kunskap med erfarenhet och försöka besvara frågan: Hur agerar man lokalt på bästa sätt för att få igång ett ökat trähusbyggande?
– Projektets kommuner – Växjö, Falun och Skellefteå – har alla haft en uttalad strategi för detta, berättar Tomas Nord.
Därmed kan de tre ses som föregångare. Det råder nämligen rätt stor enighet om att det är i denna riktning som hela byggsektorn nu behöver röra sig, framför allt av klimat- och hållbarhetsskäl. Boendet står för en betydande del av våra samlade koldioxidutsläpp och den klimattunga betongen i byggnadsstommarna är en del av förklaringen. Men enligt Tomas Nord kommer en sådan utveckling inte av sig själv. Att förändra en bransch är trögt.
– Inom den etablerade byggindustrin finns en djupt inrotad uppfattning om hur det går till att bygga ett flerfamiljshus. Alla – från arkitekter och konstruktörer till entreprenörer och byggherrar – vet hur detta outtalade ”industrirecept” fungerar, förklarar han.
– Man bygger som man alltid har gjort – på plats och med betongstomme.
Därför är det enligt Tomas Nord tydligt att det är andra aktörer som nu går i spetsen för att förnya byggmetoderna mot ökad industrialisering. Exempelvis politiker med gröna visioner och innovativa träindustriföretag.
En viktig grund har lagts av småhustillverkarna, som ju i decennier arbetat med prefabricerade element eller färdiga volymer. Deras byggmetoder har sakta men säkert tagit marknadsandelar även när det gäller flerfamiljshus och andra byggnader. Sedan mitten av 1990-talet har det byggts omkring 15 000 lägenheter i flerfamiljshus med trästomme.
Men det som framför allt skapar förhoppningar om ett förestående uppsving för träbyggandet är de senaste årens utveckling av korslimmat trä (KL-trä). Alltså massiva, självbärande skivor, som utformas med stor precision i fabrik och som kan användas både som väggar och bjälklag. Ett slags timmerhus i industriell tappning, med andra ord. Tekniken öppnar bland annat möjligheter att bygga riktigt höga hus i trä.
– Det industriella träbyggandet befinner sig fortfarande i en ganska tidig utvecklingsfas, men man har nu hittat system som fungerar. Vi ligger därmed precis i startgroparna för att kunna få en kraftig tillväxt, menar Tomas Nord.
Tydlig träbyggnadsstrategi viktig för kommunerna
Vilka är då slutsatserna från de tre studerade kommunerna?
– Som i alla förändringsprocesser gäller det att vara tydlig med vart man vill, hur man kommer dit och att det finns en plan för uppföljning, säger Tomas Nord.
– Överfört till vår studie bör politikerna ta fram en tydlig träbyggnadsstrategi, gärna med en procentsats som ska uppnås, så att målet blir enkelt att följa upp.
Så gjorde man i Växjö och det har gett effekt i antalet genomförda projekt.
– En annan lärdom är att totalentreprenad initialt är bästa vägen framåt. Alltså att beställaren ger träbyggaren möjlighet att kontrollera hela processen, förklarar Tomas Nord.
Ytterligare en erfarenhet är att inte fastna i enstaka träprojekt.
– Kan man få till en upprepning så sprider man ut de ofrånkomliga lärkostnaderna och därmed sjunker kostnaderna. I Skellefteå byggde man exempelvis tre likadana hus efter varandra. Monteringstiden sjönk från 22 till 18 veckor från det första till det tredje, berättar Tomas Nord.
Wood First – ett verktyg för kommuner
Forskningsprojektet avslutas under våren, men lärdomarna tas tillvara inom föreningen Trästad, en sammanslutning som samlar medlemmar från alla delar av byggkedjan.
Föreningen håller på att utarbeta ett verktyg – under namnet Wood First – som ska hjälpa kommunerna att ta fram strategier och handlingsplaner för ökat träbyggande.
Jessica Becker, projektkoordinator för Föreningen Trästad, berättar om Wood First på BioInnovations Årskonferens 2019.
– I många kommuner finns redan en vilja att styra åt det hållet. Och den nya regeringsförklaringen pekar väldigt tydligt i samma riktning, påpekar Jessica Becker på Trästad.
– Men det saknas kunskap om hur man konkret går till väga för att få fart på utvecklingen. Ofta handlar det om att kommunerna inte vet hur de kan kravställa i olika delar av byggprocessen.
– I stället för att enbart gå på priset kan man använda kriterier som koldioxidutsläpp per kvadratmeter, hälsoaspekter eller byggtider. Förstår man hur industriellt träbyggande fungerar, så blir det enklare att ställa rätt krav, förklarar Jessica Becker.
Kommunerna har enligt Jessica Becker en nyckelroll. Dels som beställare, exempelvis genom sina egna bostadsbolag. Men också genom sitt planmonopol.
– Det finns stora möjligheter att utforma översiktsplaner och detaljplaner så att man styr mot ett grönt byggande, utan att man för den skull behöver skriva ut exakt vilket material som ska användas, förklarar hon.
Det processtöd som Trästad arbetar fram under 2019 ska enligt planerna testas i ett antal pilotkommuner, varav Sunne i Värmland och jämtländska Åre redan är klara.
Tips för kommuner som vill börja bygga i trä
Johan Thorsell är ansvarig för träbyggnadsstrategin på Växjö kommun, där målet nu har vässats till att 50 procent av alla nybyggda flerfamiljshus ska ha trästomme. Ett helt bostadsområde har satts av för enbart trähus. Några av hans tips till kommuner som vill följa efter är:
-
- Börja i liten skala. Det är antalet genomförda projekt, inte antalet byggda lägenheter, som avgör hur mycket de inblandade aktörerna lär sig.
- Välj gärna en hybridbyggnad (blandning av betong och trästomme) som första projekt, det kan kännas tryggare.
- Hitta en byggentreprenör som är riktigt intresserad av träbyggnation.
- Se till att få med forskning eller annan sakkunskap i de första projekten. I Växjös fall har samarbetet med Linnéuniversitetet och RISE varit avgörande för framgången
Läs mer om satsningarna på träbyggande i Växjö kommun (länk öppnas in nytt fönster).
Bygge av trähus vid sjön Trummen i Växjö. Foto: Mats Samuelsson/Växjö kommun
Om projektet
Beslutsstöd vid upphandling av gröna byggprojekt ingick i projektet Framtidens biobaserade byggande och boende, ett projekt som finansierats via det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation. Syftet har varit att identifiera och beskriva hinder och möjligheter för framtida upphandling av gröna byggprojekt. Målet var att ta fram en beslutskatalog för olika aktörer i byggprocessen: Politiker, beställare, entreprenörer.
Forskningsarbetet gjordes av Tomas Nord, Linköpings universitet, och Mårten Hugosson, Högskolan Dalarna, och finansierades av Vinnova, Formas, Energimyndigheten samt de tre deltagande kommunerna. Rapporten från projektet hittar du till höger på denna sida.
Läs mer om innovationsprojektet FBBB, Framtidens Biobaserade Byggande och Boende
Om Trästad
Föreningen Trästad Sverige är en fristående, icke kommersiell verksamhet som vill utvecklas till ett nationellt nätverk för ökat träbyggande. Det startades ursprungligen som ett strukturfondsprojekt år 2010 och har sedan 2017 statlig finansiering.
Föreningen vänder sig till kommuner, byggherrar, konstruktörer, arkitekter, institutioner med flera. Trästad har i dagsläget ett 50-tal medlemmar och arbetar med rådgivning, seminarier och workshops, kurser och studieresor.
Läs mer om Trästad Sverige (länk öppnas i nytt fönster).
Text: Björn Forsman