Havreskal – från jordbruk till möbler

Säger man havre tänker nog de flesta på det återkommande inslaget på svenskarnas frukostbord. Färre vet att det går att tillverka möbler av det populära spannmålets skal, en restström som motsvarar ca 30% av havren. Biokompositer för aktiva mötesplatser, ett delprojekt inom innovationsprojektet Biokompositer har tagit fram ett nytt material från havreskalen.

Film om projektet gjord av Lantmännen. 

När man avskiljer havrekärnan, som är den del av havren som vi äter, så uppstår en restström med havreskal som utgör omkring 30 procent. Den går huvudsakligen till förbränning idag, vilket ger klimatsmart el och värme, men finns det möjlighet att använda havreskalen, som innehåller cellulosa och har en lägre kostnad jämfört med vedfiber, till ett material i stället? Den frågeställningen utgjorde startskottet för ett samarbete mellan OrganoClick, Offecct och Lantmännen som fick idén att försöka tillverka interiöra produkter av havreskalen. Niklas Berglin från NiNa Innovation har lett projektet.

– Framför allt är användning av havreskal för materialtillverkning bra ur ett cirkulärt perspektiv. Det är biobaserat och genom att tillvarata en restström och låta det bli ett material eller produkt är det möjligt att “close the loop”, istället för att låta det gå till förbränning, säger han och fortsätter;

– Dessutom har havreskal mekaniska egenskaper som gör det lämpligt för tillverkning av inredningsprodukter då de innehåller mycket cellulosafibrer.

Utveckling av ny värdekedja – från jordbruk till möbler

– Det unika med projektet är att vi har tittat på att utveckla en helt ny värdekedja – hur en restström i jordbruket kan bli till möbler, säger Niklas Berglin.

I projektet deltog Lantmännen som råvaruleverantör, OrganoClick som material- och processutvecklare och Offecct som produktutvecklare och AFRY som slutanvändare genom att ha ambitionen att tillhandahålla funktionella och hållbara arbetsmiljöer. Utöver det arbetade Sandell Sandberg och Studio Stockholm med designen av produkterna.

Efter inledande diskussioner om specifikationer kring allt från materialkrav till design blev en första prototyp i form av en återvinningsbehållare klar våren 2018. Synpunkter på behållaren samlades in från en mindre användargrupp och i början av 2019 var den andra uppdaterade prototypen klar och redo att testas – tillverkad av havreskal uppblandat med andra cellulosamaterial och biobaserade bindemedel, denna gång producerad i OrganoClicks industriella anläggning.

– Vårt mål var att ha minst 50% havreskal i produkterna. Att lyckas med det och att rent processtekniskt förstå hur havreskal fungerar var nog den största utmaningen. Till slut lyckades OrganoClick med det och även högre inblandningsgrader tack vare intensivt arbete i labbet, säger Anna von Schenck på NiNa Innovation, som även hon deltagit i projektet.

– Avsikten har också varit att havreskalen ska synas i materialet för att ge en känsla av hållbarhet, förklarar hon.

En serie prototyper av återvinningsbehållaren blev klar i slutet av 2019 och testades under ca två månader på ett av AFRY:s kontor. Resultatet blev ett mycket gott mottagande och framför allt inkom feedback om att man upplevde en positiv känsla kring materialet.

– I projektet tog vi även fram en prototyp av en ljudabsorbent. Men då en sådan typ av produkt ställer andra krav än en avfallsbehållare har inga tester än så länge utförts i kontorsmiljö, men det pågår en diskussion kring hur vi kan ta oss vidare närmare en kommersialisering, säger hon.

 

Nästa utmaning – öka volymen

OrganoClick ser flera möjligheter framåt att arbeta vidare med havre som biomaterial. Bland annat att få in havreskal i de begravningskistor som de tillverkar.

– Vi ser även att det finns andra applikationer som havreskal passar för, till exempel ett antal volymområden inom engångsmaterial. Det ser vi som en intressant väg framåt, säger Dan Blomstrand på OrganoClick, som tillägger att företaget redan har en potentiell samarbetspartner för att ta resultaten från projektet vidare.

– Vårt fortsatta arbete med havreskal är en direkt följd av det här delprojektet, säger Dan Blomstrand. Vad gäller produkterna som tagits fram i projektet avser projektdeltagarna att på kort sikt gå vidare med både återvinningsbehållaren och ljudabsorbenten – den senare ser de kanske till och med har större potential då det är mer av en bulkprodukt. För just att lyckas öka volymen är avgörande.

– I projektet slogs vi av att tillgången till havreskal är mycket god i relation till den mängd som faktiskt kan bli en slutprodukt. Därför handlar nästa steg också om att hitta produkter och marknader där man kan få avsättning för större volymer för att det ska bli kostnadseffektivt, förklarar Niklas Berglin.

Kanske, menar han, skulle vissa engångsmaterial kunna vara vägen framåt för att säkra framtiden för biomaterial gjort på havre. Men det återstår att se.

Kort om Biokompositer för aktiva mötesplatser – ett delprojekt inom innovationsprojektet Biokompositer Delprojektet pågick mellan juni 2017 och juni 2020. Budget: 7 339 500 kr (varav 3 522 000 kr från BioInnovation via Vinnova) Deltagare: NiNa Innovation, OrganoClick, Offecct, Lantmännen, Studio Stockholm, SandellSandberg och AFRY Infrastructure.

 

Läs om innovationsprojektet Biokompositer.