Växtväggar kan förbättra stadsmiljön och minska koldioxidutsläppen. Ett BioInnovation-projekt har utforskat om svensk biokol och en ny monteringslösning kan pressa ner priset och öka tillgängligheten så att växtväggar blir en självklarhet i framtidens städer.
Per Berglund, Greenworks. Foto: Greenworks.
Grönska och ekosystemtjänster är tätt förknippade med framtidens hållbara städer. Med de gröna växternas hjälp ska staden få renare luft och behagligare temperaturer. De kan bidra till att koldioxidutsläppen minskar, stadens biologiska mångfald främjas och regnvattnet tas om hand. Men det finns ytor i staden som förvånansvärt sällan används till grönska, som husväggar.
– Växtväggar är vanligare utanför Norden, men i stort är den här sortens grönska rätt outforskad. Det vi vet är att växtväggar kan fylla en viktig funktion i klimatanpassningen av städer och att vertikala ytor är underutnyttjade för att få in grönska. Genom att tänka innovativt, komma ner i pris och reda ut de frågetecken som fortfarande finns ser vi till att växtväggar blir mer självklara, säger Per Berglund, grundare till Greenworks som utvecklar växtväggar.
Billigare och mer klimatsmart
I ett tidigare BioInnovation-projekt har Greenworks tillsammans med bland annat forskningsinstitutet RISE gett sig i kast med just detta. I projektet testade de dels att sätta frön som fick gro på plats i växtväggen istället för att montera väggsystem med färdiga plantor. Testerna gick vägen och har öppnat dörren för enklare montering och i förlängningen en billigare produkt.
Greenwoks. Foto: Greenworks.
Projektet undersökte också om det gick att plantera växterna i ett helt biobaserat substrat, gjort av rester från svensk skogsindustri i form av biokol. Att i högre grad använda svensk biokol istället för den idag så vanliga isländska vulkanstenen minskar utsläppen från transporter. Projektets ursprungsidé var att göra panelskivor av biokol med fastlimmade fröer som monteras direkt på fasaden, men snart visade det sig att skivorna inte var tillräckligt hållfasta.
– Istället kom projektet med andra viktiga insikter; vi hittade ett sätt att dubbla mängden biokol jämfört med det substrat vi använder idag. Det är en jätteförbättring och en viktig bit på vägen mot ett helt biobaserat substrat av skogsrester. Både den kunskapen och att det går att montera väggar med frön istället för plantor har vi tagit vidare i utvecklingen av växtväggar med lägre klimatpåverkan och ett mer konkurrenskraftigt pris, säger Per.
Vertikal grönska bra för folkhälsan
Tora Råberg, RISE. Foto: Lars Angantyr.
Tora Råberg, forskare på RISE, medverkade i BioInnovation-projektet. Hon ser att vertikal grönska kan vara ett effektivt sätt att kyla ner värmeöar som asfaltstäta parkeringsplatser, industrikvarter men också många miljonprogramsområden.
– I kontakten med kommuner lyfter jag framför allt samhällsnyttan med vertikal grönska. När det inte finns plats för andra grönytor kan växtväggar användas för att få en kylande effekt både inne och ute. De är ett verktyg för att inte komma över de gränsvärden där människors hälsa påverkas negativt vare sig det är av höga temperaturer eller luftföroreningar, säger Tora.
I samarbetet framåt tittar de tidigare projektparterna bland annat på vilka växter som både kan främja biologisk mångfald, fånga upp partiklar från biltrafiken och dämpa buller.
– Nu tar vi fram mätdata som tydligt visar hur vertikal grönska främjar miljö, klimat och välbefinnande, säger Tora.
”Mer än bara skrytgrönska”
Idag byggs växtväggar som ett extra lager på fasaden men Greenworks tanke är att erbjuda en lösning där entreprenören monterar växtväggen samtidigt som övriga fasadelement, det förutsätter användningen av fröer i linje med resultaten från Bioinnovation-projektet.
– Att på det sättet integrera växtväggarna i byggbolagens befintliga byggprocesser gör att de betydligt snabbare blir ett vanligt inslag i stadsbilden och mycket mer än bara lite skrytgrönska vid entrén, säger Per avslutningsvis.