Ett antibakteriellt kirurgiskt nät tillverkat av bland annat slaktavfall har potential att stärka patientsäkerheten och minska antibiotikaanvändningen i vården. Det visar en första prototyp utvecklad i ett BioInnovation-projekt. ”Vi kombinerar ett nedbrytbart nät med ett gel av restprodukter från slakterier för att minska infektionsrisken vid högriskoperationer”, säger projektledare Patrick Shakari.
I allt från bukväggsoperationer till bröstrekonstruktioner efter en cancerbehandling används kirurgiska nät för att stötta upp när kroppens egen vävnad inte orkar. Ofta är näten tillverkade av plast som stannar kvar i kroppen, något som för känsliga patienter och vid komplicerade operationer kan innebära en förhöjd infektionsrisk.
Henrik Magnusson Hjorth. Foto: Lisbet Spörndly.
Med stöd från BioInnovation testas nu ett nytt koncept för att ersätta plastnätet med ett antibakteriellt och nedbrytbart kirurgiskt nät som kan minska riskerna. I projektet ingår forskare vid Uppsala universitet och Novus Scientific. Den senare har utvecklat ett kirurgiskt nät av samma nedbrytbara material som suturtråd, det bryts ner naturligt i takt med att kroppen återuppbygger sin egen vävnad och är helt borta ur kroppen efter tre år. I BioInnovation-projektet förses nätet med en biobaserad gel som innehåller en antibakteriell substans, framtagen vid Uppsala universitet.
– Att använda ett nät som bryts ner med tiden är en fördel i sig. Om vi dessutom förser nätet med ett gel som innehåller antibakteriella ämnen skulle det kraftigt kunna minska risken för postoperativa infektioner. Det är en av de vanligaste och mest kostsamma komplikationerna efter kirurgi, säger Henrik Magnusson Hjorth, vd för Novus Scientific.
Effektivt att behandla infektioner lokalt
Patrick Shakari. Foto: privat.
Bakom gelet som tillverkas av restprodukter från djurslakt står doktoranden Patrick Shakari vid Uppsala universitet. Slaktavfallet innehåller kollagen som ger vävnaden styrka och elasticitet, ur det utvinner han gelatin som utgör själva grundstommen i gelet.
– Genom att tillsätta antibiotika i gelet kan vi behandla operationssåret lokalt och på så vis minska infektionsrisken. Studier visar att det är betydligt mer effektivt att behandla infektioner lokalt jämfört med att använda tabletter och idag finns det inga kirurgiska nät som innehåller antibiotika. Framöver kan det dessutom bli möjligt att ersätta antibiotikan med andra inflammationsdämpande substanser. Vi skulle också kunna förse nätet med smärtstillande substanser, säger Patrick Shakari.
Studieresultaten bidrar med nyckelinsikter
En central del i forskningen är att hitta sätt att kontrollera i vilken takt antibiotikan frisätts från det kirurgiska nätet så att den verkar tillräckligt länge och fördelas jämnt över tid.
– Inom ramarna för BioInnovation-projektet har vi hittat sätt att styra och fördröja frisläppningen genom att justera hur gelet appliceras på nätet. En kontrollerad frisläppning minskar antibiotikaanvändningen, vi undviker exempelvis att stora mängder frisläpps i början och att överflödet går direkt ner i avloppet, säger Patrick Shakari.
Kirurgiskt nät testas i labbet. Foto: privat.
Kan avsevärt minska infektionsrisken vid kontaminerad kirurgi
Det antibakteriella nätet riktar sig särskilt till patienter med hög infektionsrisk, exempelvis de som har tidigare sårskador eller drabbats av läckande tarm. Vid kontaminerad kirurgi, där operationssåret utsatts för bakterier under operationen, är infektionsrisken över 30 % med kirurgiska plastnät. Används istället ett nedbrytbart nät minskar infektionsrisken till som minst 15 % medan nedbrytbara nät med detta gel kan minska risken till 5 %.
Projektet har tagit fram en prototyp och nu följer i likhet med andra medicintekniska innovationer en lång resa mot marknaden. Nästa steg är att låta kirurger göra en första bedömning av det gelbeklädda nätet och att utvärdera marknadspotentialen.
– Här har vi en innovation som skulle kunna lindra patienters lidande, minska antibiotikaanvändningen och dessutom bidra till ökad cirkularitet eftersom den delvis tillverkas av restprodukter från livsmedelsindustrin. Vi ser många fördelar, säger Henrik Magnusson Hjorth.
Läs mer på projektsidan Biobaserad medicinsk väv – steg 1