Första steg mot take away-förpackningar för återanvändning

Idag slängs majoriteten av take away-förpackningar, såsom muggar och matlådor. Dessutom är en stor del gjorda av fossilbaserad plast. Att utveckla ett system där take away-förpackningar kan återanvändas är just vad ett hypotesprövningsprojekt i BioInnovation tittar på tillsammans med ett stort antal representanter från olika branscher.

Projektet Biobaserade flergångsförpackningar och retursystem för take-away mat och dryck fick en flygande start med ett inledande möte 8 december 2021. Mötet samlade ett stort antal företrädare för branschen – allt från förpackningsindustrin, livsmedelsbranschen, restaurangnäringen, återvinningsindustrin till logistik- och tjänsteföretag. Flera startups med nya idéer och lösningar på utmaningen deltog också.

Själva utmaningen bottnar i att ta fram take away-flergångsförpackningar som kan återanvändas i ett retursystem, liknande det som idag finns för livsmedelslådor inom restaurang och dagligvaruhandeln som Svenska Reursystem (SRS) sköter.

Magnus Fransson, senior projektledare på Sustainable Innovations.

– Branschen är angelägen att lösa denna fråga, dels på grund av nya lagkrav, dels tack vare en stark efterfrågan från marknaden och deras kunder av hållbara lösningar, säger Magnus Fransson, senior projektledare på Sustainable Innovations, som leder BioInnovation-projektet.

Införandet av EU:s engångsplastdirektiv ligger som en viktig grund till projektet. Likaså en svensk förordning om engångsprodukter som från och med den 1 januari 2024 kräver att den som säljer snabbmat eller dryck ska kunna erbjuda lådor och muggar som kan återanvändas. Dessutom ska dessa ingå i ett rotationssystem.

Projektets mål är att ersätta dagens engångsbaserade plastförpackningar för take away-mat och dryck med biobaserade flergångsförpackningar i ett gemensamt retursystem.

Emilia Sandolf, hållbarhetsspecialist på Stora Enso.

Coop och Stora Enso ingår båda i projektets ledning.

– Vi på Coop vill gärna stötta våra kunder att göra mer hållbara val. Vi tror på en gemensam branschlösning på det här området och projektet möjliggör steg i den riktningen genom dialog, nya samarbeten och idéer, tillsammans når vi längre! Säger Lena Nohrstedt, hållbarhetsstrateg på Coop.

– Hållbarhet är kärnan i det vi gör och vi vill vara med och utmana dagens ohållbara system och tillsammans med relevanta aktörer hitta en gemensam väg framåt, för att varje dag bidra till en mer hållbar värld med förnybara material. Vi tror att detta projekt kan bidra till minskad användning av engångsplast och finita material, säger Emilia Sandolf, hållbarhetsspecialist på Stora Enso.

Branschgemensamma standarder – ett mål på sikt

En viktig strategi för att klara av att ersätta dagens förpackningar och system handlar om samverkan och branschgemensamma ramverk, på sikt också standarder.

– Alla som hittills deltagit i våra projektmöten har uttryck ett starkt stöd för idén om samverkan. Att vi har fått sådan bra respons från branschen är fantastiskt! säger Magnus Fransson.

Vid ett öppet diskussionsmöte 7 februari presenterades ett förslag på en idé om hur en sådan

Lena Nohrstedt, hållbarhetsstrateg på Coop.

samverkan med lite mer formell struktur skulle kunna te sig. Förslaget, kallat Workshop Agreement, har projektledningen tagit fram tillsammans med SIS, Svenska institutet för standarder. Därtill delgavs tidiga resultat från de scenariostudier med representanter från branschen som Coop och Stora Enso har genomfört.

– Att vi människor väljer de enklaste valen gör att det är viktigt att utveckla ett retursystem som leder rätt, förklarar Lena Nohrstedt på Coop kring de första slutsatserna de har kunnat dra från scenariostudierna.

Fler är välkomna att ansluta sig

Nästa steg är ytterligare ett öppet diskussionsmöte den 16 mars. På agendan då står utformning av kommande testpiloter.

– Vi vill samla alla typer av aktörer som berörs av detta för att skapa en bred samverkan kring denna fråga. Meningen är att hela branschen ska få nytta av projektet, som väsentligt ska förbättra miljöprestandan jämfört med dagens system som leder till såväl nedskräpning som stort negativt koldioxidavtryck, avslutar Magnus Fransson.

Läs mer om projektet Biobaserade flergångsförpackningar och retursystem för hämtmat – steg 1.