Genom att låta designstudenter arbeta med furu som utgångspunkt i olika designprocesser har DeProtion, ett av fyra delprojekt inom IPOS, hoppats på att få svar på hur man kan öka användningen av trä – både i nya sektorer och nya applikationer.
Och visst är potentialen för materialet stor. Det går till och med att laborera med estetiken för att sälja furu just för hur det ser ut, säger Fredrik Henriksson, doktorand inom produktutveckling på Linköpings universitet.
I augusti 2017 drog innovationsprojektet IPOS igång med målet att utveckla nya material, processer, produkter och arbetssätt för förädling av svensk träråvara – med särskilt fokus på furu. Bakgrunden till projektet är att försäljningen av furu till nordisk interiör och möbelindustri minskat de tio senaste åren och genom IPOS ville de drygt 40 projektdeltagarna se vad man kan göra för att vända denna nedgående trend.
Kerstin Johansen, Jönköpings universitet. Fotograf: Knut Johansen.
Delprojektet DeProtion hade som syfte att se varför trä ofta väljs bort som material i designprocesser, förklarar Kerstin Johansen, biträdande professor vid Jönköpings universitet och gästlektor vid Linköpingsuniversitet, som varit DeProtions projektledare under de drygt tre år som projektet pågått.
– DeProtion handlar om hur man tar till sig ett nytt material och hur man kan produktutveckla gentemot det materialet, både inom möbel- och träindustrin. Om vi ska få ökad efterfrågan på träfiberbaserad råvara måste vi se vilka utmaningar och andra egenskaper materialet har jämfört med klassiska produktutvecklingsprodukter. På så sätt ska även ingenjörer som jobbar inom exempelvis bilindustrin eller liknande kunna använda det i sina designprocesser, säger hon.
För att studera hur trä kan komma in på ett naturligt sätt i designprocessen har de framförallt gjort olika typer av tester bland designstudenter inom projektet, men även gjort intervjuer med företag.
– Vi har arbetat med ingenjörsstudenter genom att styra upp projektet i olika kurser där vi utmanat studenterna att skapa en produkt. Målet har inte varit själva produkten i sig, utan arbetsprocessen. Därför har vi intervjuat dessa studenter ungefärligen var fjortonde dag och frågat var de är i processen, vilka frågeställningar de har och varför de inte kommer vidare. Vi har också låtit referensföretag som kommit med reflektioner kring studenternas val, berättar Kerstin Johansen.
Fredrik Henriksson, Linköpings universitet.
Fredrik Henriksson, doktorand inom produktutveckling, på avdelningen för produktrealisering Linköpings universitet, har under hela projektets gång följt studenternas arbete på nära håll. Allt för att se vad man kan göra för att nå nya branscher att använda trä och få in träbaserade material nya applikationer.
I samverkan med näringslivet tycker Fredrik Henriksson att det varit mycket intressant att höra vad de själva stöter på för problem i sitt arbete. Han har både intervjuat tillverkningsföretag som inte använder trä i sin produktion och gått närmre in på varför de inte gör det, men han har också studerat hur trä används inom träindustrin och vilka problem som kvarstår att lösa.
Vad är dina främsta slutsatser om man ser till de industrier som inte använder trä i sin produktion?
– Det verkar inte vara en informationsbrist som är problemet, utan det handlar om att öppna upp möjligheten kring vad man kan göra med trä. Det är också en fråga om att ändra beteenden i designprocessen. Det gäller att få dem att jobba på flera olika sätt i designprocessen och inte utgå från att man ska använda ett visst material.
Om man ser till studenternas arbete är det alltid kul att se vad de kommer på, särskilt i de tidiga kurserna för då har de inga hämningar, anser Fredrik Henriksson.
– När studenterna ska göra en produkt som ska skapas av trä, ja då tänker de att man kan göra är nästan allting – och på ett sätt som man aldrig tänkt på själv. Många gånger är det väldigt bra. De testar gränserna och ser hur långt man kan dra dem.
Hur ser du på materialanvändningen om man jämför studenterna med industrin?
– Det som skiljer sig är att man har en annan syn på materialet. Det är svårt att säga om den är rent erfarenhetsmässig eller om det beror på tidigare utbildning. Studenternas sätt att använda material är mer traditionalistiskt, man jobbar gärna med solida material som inte är ytbehandlade. Man tänker också ganska traditionellt kring hur man skapar vissa saker, samtidigt gör studenterna saker som inte borde gå och då pushar de gränserna.
Slutligen, tror du att arbetet inom IPOS kommer att öka användningen av trä på sikt?
– Jag tycker att vi har gjort ett grundarbete som är väldigt nyttigt för att kunna öka användningen. Vi har både förklarat en del saker som ger bra projekt och gjort produkter som går att tillverka och sälja. Men jag tror vi kommer kunna göra fler saker expressiva för att kunna sälja in furumöbler. Två sådana perspektiv är hållbarheten och att det är ett lokalt material. Att det bara är trä räcker inte för att säga att något är hållbart. Att då använda lokalt träslag känns som en väldigt naturlig förlängning. Vi har också sett en del som laborerat med estetiken och hur furu ser ut. Det går att jobba med, att sälja furu på sitt utseende.
Hyllan Furin är ett exempel på produkt som är framtagen av studenterna.
Fredrik Henriksson om…
… vad näringslivet kan lära av studenterna
– Jag tror att studenterna kan tillföra ett annat perspektiv. De får en ganska bred bas i sin utbildning, kan ta in helt andra tekniker och sätt att arbeta, både processmässigt och tillverkningsmässigt. Jag tror också att man kan utnyttja att de har färre begränsningar, de testar saker.
… nya sätt att göra furu modernt
– Vi är många som tänker att furu är bastupaneler i fjällstugor och helst inget annat, men om man ser till studenterna har de inte alls sådana associationer. Det betyder också att vi tappat en del av det stigmat som finns, så det är lite av ett självläkande problem. Sedan har vi sett de som elaborerat med färgskillnaderna i trät, hur materialet beter sig och gulnar efter ett tag. Det här materialet är naturligt och kommer förändras över tid, vilket inte ses som en negativ effekt. Det tror jag man kan jobba mer med.
… tänkbara användningsområden för furu i framtiden
– Möbler är så enkelt att säga, men exponerat i möbler kommer vi att se mer av. I offentliga miljöer tror jag man kommer kunna använda vissa saker, sedan har vi fordonsindustrin där man kan använda trä till olika applikationer, såsom inredningsdetaljer.