Cirkulära modeller och biokompositer

Cirkulära affärsmodeller samt erfarenheter från cirkulära system inom flyg- och bilindustrin. Det var några av ämnena som lyftes fram i seminariet ”Circular Biocomposites” som innovationsprojektet Biokompositer arrangerade i december.

Innovationsprojektet Biokompositer pågår under 3,5 år och samlar gränsöverskridande kompetens inom fyra delprojekt för att ta fram nya biobaserade kompositmaterial. Marie-Claude Béland från RISE, som modererade seminariet, är också innovationsprojektledare för projektet Biokompositer och koordinerar samverkan inom de fyra delprojekten. Samtliga delprojekt fokuserar på marknadssegment där efterfrågan är stor och marknadspotentialen hög. Det handlar om pappersbaserade flaskor, formpressade fordonskomponenter, nya proteser, nya accessoarer och formpressade komponenter för möbler och interiör.

– Syftet med dagen är att lära av varandra. Några industrier har arbetat med returlogistik och återtillverkning i många år. Kanske finns det idéer som vi kan tillämpa inom våra delprojekt, sade Marie-Claude Béland vid inledningen.

Renee Wever från Linköpings universitet är professor i industriell design. Hans fokus är design för hållbarhet, hållbart beteende och hållbara förpackningar. Under seminariet berättade han om vad som behöver komma på plats innan vi kan tala om cirkulär ekonomi på riktigt.

Renee Wever, Linköpings universitet.

– Det handlar om att hitta värden som man kan återvinna över tid. Det kommer att röra sig om olika och annorlunda affärsmodeller. Gemensamt är att det handlar om affärsmodeller där produktens livscykler genererar värde, menar Renee Wever.

Han berättade också om skillnaderna mellan Ellen MacArthurs butterfly-modell och modellen som kallas Value hill. I den sistnämnda modellen är fokus riktat på att få produkterna att komma upp på ”värdekullen” igen så snabbt som möjligt efter att de använts i ett sammanhang och hitta ett nytt användningsområde för dem.

– En skillnad är att MacArthurs butterfly-modell inte visar pengar utan bara material. Value hill-modellen visar ekonomi, förklarar Renee Wever.

Renee Wever poängterade också att vi i en cirkulär ekonomi behöver planera för att produkter åldras, och att det blir viktigt att planera för ”end of life” för tekniska produkter. Designstrategier blir också allt mer viktiga framåt och att kunna ersätta vissa komponenter i en produkt kommer vara en framgångsfaktor.

Vad ser då Renee Wever som viktigt för utvecklingen av just biobaserade material?

– Vi har en historia av att fokusera mycket på tekniska material och inte på biobaserade. Det finns också en bild av att biobaserade material förlorar sin funktionalitet och sitt värde när de åldras, i och med att man ofta talar om kompostering av dem. Men biobaserade material kan cirkuleras precis som tekniska material. Att låta materialen bli energi kan vara att föredra istället för kompostering.

En möjlighet för biobaserade material är att använda dem i hybrida modeller, där de samverkar med andra material.

– Biobaserade material har ju också en fördel i och med att de kan åldras vackert och med värdighet, exempelvis trä är ju ett sådant material, säger Renee Wever.

Valerie Chevalier är från Frankrike och arbetar som Sales Manager på Jogam. Hon berättade om erfarenheter från flygindustrin som länge cirkulerat återvunna delar i tillverkningsledet. Inom tillverkningen har man hittat en prismodell för att återvinna material via komponentbanker och att jobba aktivt med underhåll.

Johan Dahlström från RISE berättade om erfarenheter från projektet SE:Kond LIFE där effektiv cirkulering av bildelar öppnar för långlivade fordon och nya tjänster i fordonsbranschen.

– Care by Volvo är ett exempel på ett abonnemang där Volvo tar hand om din transport och ser till att din bil fungerar, det är bil som en service alltså just när du behöver den, berättar Johan Dahström.

Johan Dahlström, RISE.

Johan Dahlström talade också om begreppet återtillverkning. Genom att återtillverka, det vill säga renovera och laga upp komponenter kan dessa återanvändas i sin ursprungliga tillämpning. Om man dessutom designar för återtillverkning när komponenten konstrueras förbättras förutsättningarna vilket sänker återtillverkningskostnaderna och miljöpåverkan. Viktiga frågor framåt är hur logistiken kring produkterna ska lösas och hur man identifierar den bästa tidpunkten för att byta komponent till en återtillverkad.

Information från Sveriges delegation för cirkulär ekonomi presenterades av Marie-Claude Béland, som avslutade seminariet med en workshop-del. Deltagarna tog upp några av dagens viktigaste frågor gällande biokompositer såsom materialvärde, prestanda, separation och återvinning.

Seminariet hölls den 3 december.

Läs mer om projektet Biokompositer här.