En resurseffektiv, cirkulär bioekonomi är biljetten till ett klimatsmart samhälle och på regeringsnivå skapas nu strategier och handlingsplaner för hur vi når dit. Forskare, innovatörer och produktutvecklare, offentlig sektor och näringsliv är alla viktiga aktörer i omställningen.
Cirkularitet och biobaserat är nyckelord i diskussionerna om hur vi klarar FN:s globala mål för hållbar utveckling – och bollen som realiserar dem är i rullning. Tidigt i år kom regeringen med sin handlingsplan för hur Sverige ska ställa om till en cirkulär ekonomi och arbetet med att ta fram en nationell bioekonomistrategi pågår.
Näringslivstunga Delegationen för cirkulär ekonomi har i uppdrag att stötta regeringen när dessa nya policyer för en hållbar framtid tar form.
Åsa Domeij, Hållbarhetschef på Axfood och ordförande för Delegationen för cirkulär ekonomi. Foto: Oskar Omne
– Handlingsplanen är ett bra första steg men saknar flera åtgärder som måste till för att klara omställningen. Framför allt handlar det om starkare ekonomiska incitament för återvinning, ett livscykelperspektiv och färre detaljkrav vid offentliga upphandlingar och tydliga riktlinjer för cirkulär design så att vi gör rätt från början. Jag tror att det kommer i framtida handlingsplaner, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi.
Parallellt med att öka cirkulariteten för alla material fokuserar delegationen på hur vi ställer om från ”linjära” fossila råvaror till biobaserade som redan i sig är cirkulära. I inspelet till bioekonomistrategin vill de se ökad hållbar tillväxt och fler utlysningar för forskning och andra initiativ som kan värdeutveckla material och produkter. Och, flikar Åsa Domeij in, en nationell samsyn är viktig men det är med stabila politiska ramverk på EU-nivå som potentialen i bioekonomin tas tillvara fullt ut.
– Bästa klimateffekt får vi om biomassa i så hög grad som möjligt används i byggnader och annan långsiktig användning. Vi vill att strategin stimulerar trähusbyggandet med hjälp av spelregler och styrmedel som gör att näringarna vågar satsa. Skogsresterna ska sen användas till att göra biobaserade produkter med kort livslängd som fasar ut fossila motsvarigheter, säger Åsa Domeij.
– Näringslivet ser lösningar i ny teknik och nya affärsmodeller, nu behövs rätt förutsättningar för att fixa konkurrenskraften.
Bra exempel på hur näringslivet driver på för ökad hållbarhet finns det gott om. I sin hållbarhetsstrategi säger IKEA att de designar alla produkter utifrån cirkulära principer och det betyder bland annat att från 2030 enbart använda förnyelsebara eller återvunna material. Mål som betyder att de framför allt behöver säkra tillgången på trä från ett globalt hållbart skogsbruk, effektivisera hur det används och få tag på mer återvunnet trä. Trä står i dag för 60 procent av IKEA:s omsättning.
Ulf Johansson, Global Wood Supply & Forestry Manager, IKEA. Foto: IKEA.
– Vi ska växa utan att gränslöst använda planetens råvaror och resurser, då finns det bara två material att välja på: förnybara och återvunna, säger Ulf Johansson, Global Wood Supply & Forestry Manager på IKEA. Resurseffektiv användning av biobaserade material och att redan i designstadiet tänka cirkulärt är absolut nödvändigt ur hållbarhetssynpunkt. Med cirkulär design vill vi framför allt skjuta fram tidpunkten för återvinning genom att tillverka produkter som håller längre och med exempelvis demonteringsanvisningar får ett högre andrahandsvärde.
Fokus för flera av företagets forskningssamarbeten är att utveckla biobaserade material som kan återvinnas till nya högvärdiga produkter. Tillsammans med Linnéuniversitetet och Lantmännen undersöker IKEA hur det fossilbaserade lim som används i träfiberskivor kan ersättas av stärkelsebaserat lim, ett projekt som finansieras av BioInnovation. Ett spännande område som studeras i flera olika projekt eftersom det skulle minska träfiberskivornas koldioxidavtryck avsevärt.
– Limmet står för hela sex procent av vårt koldioxidavtryck och är ett viktigt fokusområde för oss i arbetet med att bli klimatpositiva till 2030, säger Ulf Johansson och fortsätter;
– En stor utmaning på resan dit är att överbrygga gapet mellan grundforskning och utveckling, här måste forskare och företagen, som kan skala upp innovationerna, samverka mer, säger Ulf Johansson.
Högt på listan över vad IKEA vill utforska framåt är hur biobaserade applikationer kan ersätta jungfruliga fossila material som plast och metall. Utöver lim kan det handla om att gå över till biobaserat skum för möbelstoppning och träbaserade textilier. Nyligen annonserade IKEA en stor tekniksatsning tillsammans med H&M och Stora Enso för att skala upp en träbaserad textilproduktion.
– När det kommer till att få ner klimatavtrycket finns det ingen konkurrenssituation, säger Ulf Johansson. Hållbarhet är viktigt för våra kunder och därmed viktigt för vår affär, men förändringen vi är med och driver går mycket längre än vårt eget footprint.