Kan biobaserade ytterväggar eller så kallade klimatskal, det vill säga de delar av en byggnad som gränsar mot den yttre omgivningen, leda till ökad cirkularitet inom byggsektorn? Javisst, menar Eva Frühwald Hansson vid Lunds universitetet som leder projektet Biobaserat industriellt byggande inom BioInnovation.
Projektet arbetar i nära samarbete med en stor del av det svenska trähusbyggandet för att möjliggöra övergången till biobaserad isolering. Biobaserad isolering finns idag redan på marknaden – men i nuläget byggs inte hus med biobaserad isolering i industriell skala då det saknas kunskaper kring framförallt energi- och fuktprestanda. Dessa kunskapsluckor vill Eva Frühwald Hansson och hennes projektkollegor fylla.
Eva Frühwald Hansson, Lunds universitetet.
På vilket sätt skapar detta förutsättningar för cirkularitet?
– Om vi lyckas med att ersätta fossila isolermaterial med biobaserade material, med bibehållen energieffektivitet, och skapa robusta konstruktioner med färre skikt och därmed färre material leder det till mindre inbyggd energi och lättare renovering, uppgradering och rivning med möjlighet till materialåteranvändning eller – återvinning, förklarar Eva Frühwald Hansson.
Vilken roll spelar design i detta?
– För att underlätta renovering, återanvändning och återvinning är designen viktig. Ytterväggar består idag av många olika skikt av olika material, där varje skikt har en speciell funktion, exempelvis vindtätande, ångtätande, isolerande, bärande. En smartare lösning, som vi tittar på i projektet, är att minimera antal skikt och material för att underlätta cirkularitet. En fråga som diskuteras inom projektet är plastfoliens vara eller inte vara. Med en biobaserad isolering kan kanske folien uteslutas eller ersättas med en biobaserad med ökad rationalitet i fabrik och leda till enklare demontering av uttjänt byggnad, säger Eva Frühwald Hansson och fortsätter:
– För hur man sätter ihop materialen spelar också roll, om det går att montera ner igen eller inte. ”Design for disassembly”, det vill säga att bygga på ett sätt som gör det möjligt att plocka isär byggnaden skapar därför ökade möjligheter för renovering, återanvändning och återvinning. Beroende på hur man designar väggen kan eventuellt hela element återanvändas eller annars bara de rena materialen återvinnas.
-
- På fotot syns södra sidan av provhuset, där två provväggar syns, den vänstra är ”fossil” och den högra biobaserad.
-
- De båda provväggarna göms under samma vitmålade träfasad.
-
- Foto taget med värmekamera för att se om läckaget skiljer mellan de två väggarna.
Vilken potential ser du finns för de nya innovativa biobaserade klimatskal som ni ska ta fram i projektet?
– Potentialen är stor! Byggsektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, där isoleringen står för en sjättedel av ett modernt trähus klimatpåverkan. Genom att byta isoleringen från fossilbaserad till biobaserad i industriell produktion i stor skala minskas växthusgasutsläppen orsakade i byggskedet markant, utan att försämra energiprestandan, avslutar Eva Frühwald Hansson.
Försöksuppställningen i labbet.
Om projektet
Biobaserat industriellt byggande pågår mellan december 2019 och maj 2022.
Budget: 8 060 000 SEK
Deltagare: Lunds Tekniska Högskola, Trä- och möbelföretagen (TMF), BoKlok AB, Derome AB, Eksjöhus AB, Götenehus AB, Moelven Byggmodul AB, OBOS Sverige AB, Svensk Husproduktion AB, Trivselhus AB och Vida Building AB.