Viktigt genombrott för fossilfritt bränsle

Inom en snar framtid kan vi fylla tanken med grönt biodrivmedel från svenska skogar. Forskningsprojektet BioLi2.0 har lyckats med konststycket att förädla lignin från skogsindustrins restströmmar till drivmedel. En innovation som kan minska vårt beroende av fossila bränslen och göra underverk för klimatet.

Utsläpp från privattrafik och transporter är i dag en av världens största klimatbovar. I Sverige står transportsektorn för cirka 30 procent av landets totala utsläpp av växthusgaser. För att nå det nationella målet om att minska fordonsparkens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030 behövs en ännu större satsning för att bli kvitt beroendet av fossil råolja som bränsle.

Det pågående forskningsprojektet BioLi2.0 som drivs inom innovationsprogrammet BioInnovation har visat att det går att göra drivmedel av skogsråvara.
– Vi har lyckats omvandla lignin, som är en av huvudkomponenterna i vedråvara och i dag framförallt utvinns vid tillverkning av pappersmassa, till att bli ett oljeliknande material som fungerar som drivmedel i både biobensin och biodiesel, säger Marie Anheden, f.d. projektledare för BioLi2.0 på forskningsinstitutet RISE. Projektets nya projektledare Katarina Ohlsson fortsätter med att svara på nästa fråga:

Varför är drivmedel från skogen viktigt?

– Om vi ska minska våra utsläpp av växthusgaser måste vi ställa om från fossila till biobaserade råvaror. Vår forskning visar att det är möjligt att göra ett grönt drivmedel från skogen som kan minska vår klimatpåverkan.

Lignin är den näst vanligaste beståndsdelen efter cellulosa i trä och ger materialet dess stadga. I massa- och pappersindustrin är lignin en av restströmmarna som hittills använts till energi och värme. Men i takt med att forskningen går framåt hamnar restprodukten i en helt annan dager. Lignin går från att vara en lågvärdesprodukt till att bli en högvärdesprodukt som kan användas till bränsle, kemikalier och material.
– Nu gäller det att massabruken hittar möjligheter som gör det ekonomisk lönsamt att ta ut ligninet och använda det till andra produkter än för intern energiförsörjning, säger Katarina Ohlsson.

En av nyckelfaktorerna till att projektet varit framgångsrikt är samverkan mellan företag, forskningsinstitut och akademi. Drivmedelstillverkaren Preem har haft en stor roll i projektet. Åsa Håkansson, projektledare på Preem, är mycket nöjd med resultatet hittills. Hon hyllar bland annat den enorma expertis som finns hos forskningsinstitutet RISE.
– Vi har fått tillgång till mängder av experter inom flera områden som vi på Preem aldrig hade haft möjlighet att anställa på heltid. Dessutom har forskarna hela tiden kommit med nya idéer och metoder vilket fått oss att arbeta mer som ett team snarare än forskare och beställare. Det har verkligen varit ett vinnande koncept!

När kan vi tanka med lignin?

– Det kan vara möjligt om några år. Men först måste vi ta ut ligninet i flytande form, något som exempelvis företaget Suncarbon kikar på. Sedan behöver vi bygga om och uppgradera vårt raffinaderi för att kunna utveckla ligninmolekylerna till drivmedel. Prismässigt kommer vi förmodligen aldrig att kunna konkurrera med fossila bränslen och därför är det superviktigt att politikerna är långsiktiga och ger de incitament som behövs för att vi ska bli en fossilfri nation.

Ett exempel på att forskningsresultaten redan nu omsätts i praktiken är satsningen på en slurry-hydrocracker som byggts i Piteå. Den högteknologiska pilotanläggningen som finansierats av bland annat RISE, Chalmers, Energimyndigheten och Preem, gör det möjligt att skala upp omvandlingen av lignin till flytande drivmedel. Det visar att det finns ett kommersiellt intresse att få ut ett grönt biodrivmedel från skogsråvara på marknaden. Förutom en positiv klimateffekt minskar även Sveriges importberoende av biodrivmedel från andra länder.

– Eftersom vi har så stora tillgångar på skog vill vi utnyttja det för en svensk produktion och på så sätt stödja vår inhemska industri och sysselsättning, säger Marie Anheden.

 

---

Fakta om lignin

Lignin är den näst vanligaste beståndsdelen efter cellulosa i växter och fungerar som ett skelett. Den används mest i massa- och pappersbruk för att göra el och värme. Forskare har nu lyckats framställa biobränsle av lignin och ser även möjligheter att utnyttja ligninet till exempelvis kemi och läkemedelsindustrin.

BioLi2.0 – Från lignin till biobaserade drivmedel och kemikalier

I forskningsprojektet ska företag, forskningsinstitut och akademi under 2,5 år samarbeta för att utveckla processer för framställning av drivmedel och kemikalier baserade på förnybart lignin som ersättning för fossila, petroleumbaserade produkter. Projektet är uppdelat i fem delprojekt som täcker kedjor från råvara till produkter via kemisk omvandling och upprening. Delprojekten handlar bland annat om att förädla lignin till vanillin för livsmedel och dofter, att undersöka hur olika raffinaderitekniker kan bryta ner ligninoljor till drivmedelskomponenter, djupdykning i behovet av nya analysmetoder för lignin och hur man kan producera doftfritt lignin. Projektbudgeten är på 36 miljoner kronor. Projektledare är Katarina Ohlsson.