Områdesanalys för kartläggning av biogena kolflöden

Områdesanalysen är avslutad (genomfördes mellan september 2022 och februari 2023).

Ta del av rapporten

Sverige baseras en stor del av den framväxande bioekonomin på skoglig biomassa. Detta är naturligt då Sverige har ett aktivt skogsbruk idag och skogens värdekedjor utgör en stor del av dagens bioekonomi sett till både volym och förädlingsvärde.

För att öka resurseffektiviteten finns i princip två alternativ; 1) Att identifiera flöden (restströmmar av olika slag) där biobaserat kol inte hamnar i produkter och/eller 2) att identifiera processer, applikationer och produkter med potential att ge förbättrad funktion/ökad mängd produkt av samma mängd råvara. Båda dessa fall bör utgå från en kartläggning av de skogliga biogena kolflödena.

Biomassa är, och kommer att vara, en viktig komponent i omställningen till en hållbar ekonomi och ett hållbart energisystem. Många delar av klimatomställningen kan göras genom att frigöra sig från fossila energibärare som innehåller kol och bildar koldioxid vid eller efter användning, till exempel genom elektrifiering av transporter eller övergång till förnybar vätgas i vissa industriella applikationer.

Men kolinnehållande energibärare och material kommer att fortsätta spela en viktig roll även på längre sikt i många sektorer, till exempel i olika material och i drivmedel för flyg och sjöfart. Dessa kolatomer måste då vara biogena och komma från biomassa i olika former. Dock är biomassa en begränsad resurs och kommer även att vara det framåt, i samband med en ökad efterfrågan i en framväxande bioekonomi. Därför är viktiga faktorer för en hållbar omställning mot en cirkulär och biobaserad ekonomi inte bara god klimatprestanda hos de biobaserade produkter som produceras utan också en hög resurseffektivitet för biomassans värdekedjor.

Denna områdesanalys syftade till att identifiera strategiska utvecklingsbehov och framtida möjligheter för en ökad koleffektivitet.

Uppdraget omfattade:

• en kartläggning av de biobaserade kolflödena i de skogliga värdekedjorna så som de ser ut idag
• identifiera områden för en effektivare användning av biomassan
• identifiera nya användningsområden för restströmmar
• genom intressentdialog diskutera utvecklingsbehov

Genomförande

Det tillvägagångsätt RISE avsåg att använda i områdesanalysen för att nå nämnda syften och mål var att nyttja den breda och djupa kunskap inom området som RISE besitter och efter en initial litteraturaturgenomgång genomföra dialoger med intressenter representerade olika skogliga värdekedjor. Här var tillgången till redan etablerade nätverk och kontakter mycket värdefullt. Tydliggörandet av den kompletta systembilden förutsatte att olika experter inom RISE anlitades för såväl de inledande litteraturstudierna som för de intressentdialoger som skulle genomföras inom ramen för projektet. Arbetet skulle också inkludera kolflödena i samhället. När analyserna av respektive sektor var komplett, sammanställdes en övergripande bild.

Fokusområden

Analyserna fokuserade på följande delar:

1. Skogen
2. Sågverk, inklusive användning och återvinning av produkter
3. Massa- och pappersbruk, inklusive användning och återvinning av produkter
4. Energianläggningar & bioraffinaderier

vars betydande inbördes flöden, samt kopplingen flöden i samhället genom återvinning, återanvändning, förbränning etcetera, grovt framgår av figur 1 nedan.

 

Resultat och effekter

Resultatet av arbetet redovisades i en skriven rapport samt ett presentationsmaterial som illustrerar både själva kartläggningen och presenterar de forsknings-och utvecklingsbehov som identifierats och som syftar till en ökad koleffektivitet. Resultaten visar var hur kolflödena ser ut i en nulägesbeskrivning och beskriver koleffektiviteten, det vill säga andelen kol som hamnar i produkter av olika typer, sam vilka tekniska utvecklingsbehov som finns.

Aktör och budget

Uppdraget utfördes av RISE under ledning av MoRe Research AB (en del av RISE, avdelningen Massa, papper och förpackningar). Projektet hade en total budget på 400 000 SEK.

Styrgruppen

Anders Brolin – Stora Enso (PB). 
Johanna Mossberg – RISE (TE).
Lars Zetterberg – IVL.
Sverker Danielsson – Ordförande, BioInnovation.