AI har ringats in som ett viktigt utvecklingsområde för pappers- och massaindustrin och flera forskningssatsningar siktar på att fånga teknikens potential. Så vilka dörrar öppnar AI när det kommer till att förbättra processerna och jobben i industrin? På en minikonferens nyligen samlades experterna som sitter på svaren…
Fredrik Heintz, professor Linköpings universitet.
– Hittills har AI mest använts för att effektivisera där vi står, vi fortsätter ungefär som vanligt fast lite bättre och billigare. Det som är så intressant nu är att vi kan gå ett steg längre och börja göra sådant som varken människor eller maskiner kan idag, säger Fredrik Heintz, professor vid Linköpings universitet och ledamot i regeringens AI-kommission.
På en minikonferens arrangerad av Skogsindustrierna och Företagsforskarskolan Resurssmarta processer konstaterade han att företagen inte bara ska se AI som ett sätt att spara pengar.
– Vi ska snarare skifta fokus och tänka på hur AI kan bidra till utvecklingen av nya produkter och tjänster. Många upplever att utvecklingen går i rasande fart, det stämmer delvis men det kan också vara bra att bli påmind om att AI har 70 år av forskning i ryggen. Från 40-talet och framåt har många långsiktiga forskningssatsningar lett fram till där vi är idag, säger Fredrik Heintz.
Otrolig potential i AI – men viktigt att ge specifika instruktioner
Samtidigt har AIs kapacitet de senaste åren ökat betydligt snabbare än den exponentiella ökning av beräkningskraft som datorer förväntas ha. Daniel Söderberg är professor vid KTH och forskar på hur AI kan användas för att förbättra dagens styrsystem inom pappers- och massaindustrin. Han ser hur vi i framtiden kan ha automatiserade system som i realtid upptäcker och agerar på avvikelser. Resultatet blir bättre kontroll, kvalitet och energieffektivitet i produktionen.
Daniel Söderberg, professor KTH.
– När jag var doktorand på 90-talet ägnade jag ett halvår åt kodning för att lösa ett problem kopplat till min avhandling. Nyligen lät jag AI göra exakt samma sak och det tog tio minuter! Det finns en otrolig potential i AI men för att lyckas är det avgörande att ge väldigt specifika instruktioner. Jag visste vad jag ville göra och kunde formulera det. Djupgående sakkunskaper är nyckeln som får AI att göra det vi vill, säger Daniel Söderberg.
AI hittar okänd kunskap i stora datamängder
Mycket av processindustrins AI-forskning handlar om att bearbeta och hitta mönster i stora mängder data av olika slag. Här fokuserar flera pågående forskningsprojekt koppade till AI på det avgörande processteget i tillverkningen av papper och massa då ligninet separeras från cellulosan. Först när ligninet, som är ungefär som träfiberns klister, avlägsnats går det att tillverka papper och kartong av cellulosan som är kvar.
Merima Hasani, professor Chalmers.
– Vi vill bringa klarhet i den här komplexa processen, den styrs av kända och okända parametrar som dessutom är sammanlänkade på olika sätt. Vi har nått taket för hur ingående vi kan beskriva det här processteget med dagens modeller, men med AI tror vi att vi kan få ökat stöd, säger Merima Hasani, professor på Chalmers och fortsätter:
– Lyfter vi blicken ser vi att det inom bioraffinaderiområdet finns ett behov av att samköra stora mängder data med hjälp av AI för att klara krav på resurseffektivitet, cirkularitet och konkurrenskraft. Det handlar exempelvis om att förstå sambandet mellan variationer i biomassan och olika processförhållanden.
Industrin delar med sig av data till forskningen
Alla intervjupersoner betonar att akademi och industri behöver jobba tätt tillsammans för att driva på branschens AI-utveckling. Inom ramarna för Företagsforskarskolan Resurssmarta processer – en satsning inom BioInnovation där akademi och industri samverkar – har Södra delat med sig av storskaliga processdata. Datat lägger grunden för tre pågående post doc-projekt som med hjälp av AI vill resurseffektivisera pappers- och massaindustrins processer.
– Vi vill ta reda på om och hur AI kan bidra till minskad resursanvändning, lägre kemikalieanvändning och bättre ekonomi. Idag finns okända parametrar som vi inte har koll på och mätare i våra processer vars data vi inte drar nytta av, där tror vi att AI kan vara till hjälp, säger Fredrik Wernersson Brodin, specialist i cellulosateknik på Södra.
”AI kompletterar och stärker oss snarare än ersätter expertis”
Ha en nyfiken approach, testa och kasta en granskande blick på resultatet, ungefär så lyder AI-professorn Fredrik Heintz uppmaning till oss i egenskap av enskilda individer:
– AI ökar vår produktivitet och kvalitén på arbetet, särskilt juniora medarbetare har nytta av AI för att klara av mer avancerade uppgifter. Som enskild medarbetare ska vi se det som att AI kompletterar och stärker oss snarare än ersätter vår expertis. Det du är riktigt bra på har AI svårt att göra bättre.