Kemiprofessor ny ledamot i BioInnovations styrelse

BioInnovations styrelse representerar både företag och akademi och har nu fått ett nytt tillskott på akademisidan i Anette Larsson, professor på Chalmers. Hon har lång erfarenhet av akademisk forskning om biobaserade material men också insikt från läkemedelsindustrin.

Anette Larsson, Chalmers Tekniska Universitet.

Hallå där Anette Larsson, så roligt att du är ny ledamot i BioInnovations styrelse! Skulle du vilja berätta lite om din bakgrund?

Jag har en doktorsexamen i fysikalisk kemi från Chalmers och har sedan gjort akademisk karriär men även jobbat på AstraZeneca i sju år. Sedan 2003 är jag tillbaka på Chalmers igen, så det blir många år nu, snart får jag väl en guldklocka för lång och trogen tjänst, skojar Anette.

Du är professor i farmaceutisk teknologi på Chalmers. Vad jobbar ni med?

Framför allt med cellulosaderivat och frisättning, vi fokuserar mycket på biobaserade material och polymerer, vilket också lett till att jag jobbat med cellulosa, hemicellulosa och lignin. Inom kompetenscentret FibRe, där vi samarbetar med KTH och 19 andra parter, är syftet att ersätta fossilbaserade termoplaster med lignocellulosabaserade, det är väldigt spännande.

Att implementera cirkularitet i alla delar är viktigt; att det inte bara blir ord utan verkstad!

Du har ju dels ett akademiskt perspektiv men också insikt i näringslivet. Vad vill du bidra med i BioInnovation?

Jag har erfarenhet av två av BioInnovations huvudområden; kemi och skog, dock lite mindre av det tredje området textil. Jag kan bidra med en insikt från både industri- och akademinära miljö och en hel del styrelsearbete, bland annat från att ha varit utvärderare i KK-stiftelsen, Lantmännens Forskningsstiftelse samt finska och svenska Vetenskapsrådet.

Vilka områden tycker du är viktiga för en framtida utveckling av biobaserade lösningar?

Cirkularitet är otroligt viktigt, och att vi pratar samma språk så att vi kan implementera cirkularitet i alla delar, både inom akademi och industri. Att det inte bara blir ord utan verkstad!

BioInnovations programstyrelse beslutar ju bland annat om projekt och utlysningar. Vad tycker du är viktigt för BioInnovation?

Jag ser ibland ett glapp mellan basforskningen och hur man ska gå från en början till att det blir något. Till viss del beror det på att det är oklart vem som ska skala upp på mellanliggande TRL-nivåer, för att möjliggöra produktion på högre TRL-nivåer och då blir det ett svårt steg att ta. Att gå från ett par gram material till 100 gram görs ju relativt ofta, men att göra kilovis? Det kan vi göra då och då med hjälp av instituten men ibland saknas kunskap inom akademin, samt viss infrastruktur och finansiering inom Sverige. Där är BioInnovation är en värdefull tillgång för att forskningen och utvecklingen ska kunna gå framåt.

Hur ser du på bioekonomin om tio år?

Jag kan väl få drömma att vi kommit till ett samhälle där det är en självklarhet att vi har biobaserade material som ingår i cirkulära flöden, att vi fattat beslut på högre nivå som verkligen bidrar till detta och inte blir suboptimerade. Jag hoppas också att samhället genomströmmas av beslut baserat på vetenskaplig grund, och inte på populistiska idéer. Och sedan att vi tar hänsyn till biologisk mångfald och även vad materialen ska användas till; olika material till olika saker, men då måste vi ta stora kliv framåt i den optimeringen, avslutar Anette Larsson.