Hav och skog färgar framtiden grön

Hälsovådliga färger är en stor utmaning när textilindustrin ska ställa om till en mer hållbar produktion. Nu utforskar två svenska startups om giftfria biofärger från hav och skog kan vara en del av lösningen.

Kläder, heminredning, prylar och förpackningar – det mesta som finns runtomkring oss har färgats in för att svara upp mot våra estetiska preferenser. De vanligaste färgerna är fossilbaserade och på senare år har flera forskningsrapporter vittnat om att kemikalierna som används vid infärgning är miljö- och hälsofarliga. Flera har visat sig vara cancerogena, andra stör kroppens hormonbalans.

Nu skärps successivt regelverken för vilka färger som är tillåtna och allt fler konsumenter kräver mer hållbara alternativ. I kölvattnet av den utvecklingen undersöker två svenska startsups om dagens färger kan ersättas av giftfria biofärger tillverkade av råvaror från svensk natur. Mounid – som utgår från mikroalger/alger – och Alder Olmai – som låter skogsrester utgöra råvaran – siktar på att tillsammans ta fram en färgpalett bred nog att möta industrins färgbehov. Nu har de utforskat potentialen i ett gemensamt BioInnovation-projekt.

– Genom att förena våra två affärsidéer får vi den bredd i färgkartan som behövs för att ännu bättre konkurrera med syntetiska färger. I projektet har vi visat att ”våra” råvaror finns i tillräckliga volymer för att möta kommersiella behov och att formuleringarna är skalbara. Målsättningen är att ta fram biofärger för industriell volym, som kan användas i befintliga tekniker och på olika material som cellulosa, bomull och ull, säger Mounids grundare Ida Näslund.

Testar färgerna på livsmedelsförpackningar

I projektet ingick väletablerade partners som Klippan Yllefabrik och Ludvig Svensson, båda verksamma i textilbranschen. För att utvärdera produktspår utanför textilindustrin var också förpackningsbranschen representerad genom startupen Yangi. De har utvecklat en energieffektiv och resurssnål teknik för att tillverka biobaserade engångsartiklar till bland annat livsmedel.

– Yangi utmanar de fossilbaserade förpackningar som dominerar livsmedelsmarknaden idag. En viktig del i det arbetet är att på sikt kunna erbjuda våra kunder en helt biobaserad och giftfri lösning för att färga sina produkter, säger Mårten Alkhagen, forskningschef på Yangi.

Projektet möjliggjorde de första testerna för att hitta fram till vilken formulering (recept) och appliceringsteknik som matchar Yangis process.

– Det ser lovande ut. I nästa steg behöver vi göra mer storskaliga tester och ta reda på om biofärgerna uppfyller de stränga krav som gäller för livsmedelsförpackningar, säger Mårten Alkhagen.

Klippan Yllefabrik: ”Intressant att jobba med närproducerade och miljövänliga råvaror”

Satsningen på biofärger svarar upp på politiska initiativ som EU:s ekodesigndirektiv och Sveriges strategi för en biobaserad ekonomi 2050. Men att öka användningen av fossilfria, giftfria och cirkulära råvaror är också en utveckling som drivs på av företagen själva, det menar Pernilla Roos, vice vd vid Klippan Yllefabrik:

– Det som är särskilt intressant med det här projektet är att vi jobbar med råvaror som är både närproducerade och miljövänliga. Parallellt med utvecklingsarbetet är det jätteviktigt att fundera över hur den här sortens produkter kommuniceras. När vi arbetar med biofärger uppstår en naturlig variation, det blir något helt annat än de standardiserade färgkartorna och det behöver vi förklara för kunderna så att de förstår varför exempelvis filtarna har lite olika nyans. Rätt kommunicerat kan det bli en marknadsfördel.

I BioInnovation-projektet har Mounid och Alder Olmai fått tydliga kravspecifikationer från projektets alla partners.

– Deras engagemang har varit helt avgörande för att få en förståelse för vilka krav våra biofärger måste uppfylla, säger Linda Magdalena Jonsson, grundare Alder Olmai.

Efterfrågar anpassningar av dagens regelverk

Nu är förhoppningen att fortsätta arbetet i ett nytt projekt. Linda Magdalena Jonsson beskriver hur utvecklingen framåt behöver vara både bred och målinriktad. Biofärgerna bör optimeras mot specifika produkter samtidigt som dörren hålls öppen för nya utvecklingsspår. Hon lyfter också de utmaningar som biofärger står inför och som handlar om att dagens regelverk är anpassade till syntetiska färger. Det gör att biofärger, vars naturliga pigment har helt andra egenskaper, inte kan konkurrera på lika villkor.

– Naturligt är naturligt och kan inte förväxlas med syntetiska alternativ. Därför behövs en standard och certifiering för biofärger och ett regelverk som stöttar en bioekonomisk omställning.  Idag ligger mycket fokus i den textila värdekedjan på cirkulära fibrer. Vi får inte glömma att färgen är lika avgörande för cirkulära, rena materialflöden, säger Linda Magdalena Jonsson avslutningsvis.