Doktorandduo vill optimera massakok för lövved

Alla produkter och applikationer som kommer ur den kemiska sulfatprocessen har sin början i delignifieringen – steget där trädets beståndsdelar cellulosa och lignin separeras. Hur gran och tall reagerar på det här viktiga processteget vet vi en del om. Om lövträd vet vi desto mindre – tills nu.

Linus Kron, doktorand på Chalmers. Foto: Johan Olsson.

I varsitt projekt inom företagsforskarskolan Resurssmarta processer studerar doktoranderna Linus Kron och Carolina Marion de Godoy lövved och hur man – genom att anpassa temperatur, kemikalier och tid för massakoket – kommer åt de brister som dagens delignifieringsprocess tampas med. Bristerna handlar exempelvis om relativt låg effektivitet när ligninet ska avlägsnas. Det påverkar hur mycket massa som utvinns och det i sin tur styr förädlingen till olika produkter i processens nästa steg.

– Att forska inom biobaserad processindustri är en utmärkt chans att få tillämpa teknisk kunskap på en komplex kemisk process och samtidigt arbeta mot ett mer hållbart samhälle. Skogen är begränsad och måste användas smart. Idag stoppar vi in ett kilo träflis och får grovt uppskattat ut ett halvt kilo pappersmassa, hur kan vi få ut mer? Det söker vi svaret på, säger Linus Kron, Chalmers.

Carolina Marion de Godoy, doktorand på Chalmers. Foto: Johan Olsson.

Fördelaktigt att ingå i gemensam forskarskola

Projekten fokuserar på masstransporten kopplad till delignifieringsreaktioner – den resa kemikalierna och ligninfragment gör till och från reaktionssätena (fibrerna och bindningsmaterialet mellan fibrerna) i veden. Carolina tittar på strukturen i träflis från olika delar av trädet och Linus går in mer i detalj och studerar vad som händer i fiberväggen under kokprocessen.

– Den data vi samlar in kan användas för att exempelvis anpassa processen och adressera problem kopplade till låg effektivitet och bristande kontroll över massans egenskaper. Fördelen med att vara del i en gemensam forskarskola är att vi lär oss av varandras projekt och kan samarbeta med olika experter, säger Carolina Marion de Godoy, Chalmers.

Viktig kunskap för att utveckla nya och mer effektiva bioraffinaderikoncept

Maria Boman, senior forskningsspecialist på SCA.

Stora Enso och SCA engagerar sig i projekten, som båda pågår till 2025. Att verka nära industrin ger enligt doktoranderna värdefulla inspel och nätverk.
– Förhoppningen är att vi ska lära oss mer om delignifiering för skandinavisk lövved och hur den påverkas av flisens storlek och kvalitet. Kanske kan det leda till bättre massakvalitet och högre utbyte? Kunskapen är på sikt viktig för att utveckla nya och mer effektiva bioraffinaderikoncept, säger Maria Boman, senior forskningsspecialist på SCA.

Rickard Wadsborn är R&D Team Manager Stora Enso tillägger:

Rickard Wadsborn, R&D Team Manager, Stora Enso.

– För att stärka vår konkurrenskraft är både forskningen och den kompetens som säkerställs i företagsforskarskolan viktig. Alla är överens om att biomassa är framtiden men ska vi få ökat mervärde i de produkter som kommer ut ur bioraffinaderierna behöver vi utbilda fler som kan processerna.

Läs mer om projekten och Företagsforskarskolan Resurssmarta processer på www.resurssmarta.se.