Foto: Cicci Jonson, Bilduppdraget
Biobaserat är ett komplex ämne som inte tillhör en specifik bransch. Därför är det en styrka att BioInnovation har tre branschorganisationer bakom sig, anser Johanna Mossberg på RISE som är ny i expertgruppen.
– BioInnovation har klarat av att göra det här breda området hanterbart, säger hon.
Det var strax efter påsk som Johanna Mossberg fick frågan om att gå med i expertgruppen – en glad överraskning som hon också såg som ett tecken på att just hennes kompetens kring drivmedel och baskemikalier behövdes.
– Biodrivmedel och baskemikalier är ganska komplexa ämnen, särskilt eftersom det inte finns en bransch som är bioraffinaderiindustrin. När det gäller tillverkning av biodrivmedel och biobaserade baskemikalier finns det ingen industri som har företrädesrätt utan det kommer initiativ från olika typer av industrier. Min bakgrund är från systemanalysområdet och jag har stor erfarenhet av att analysera systemeffekter. Det kan handla om kostnader och klimatfördelar som uppstår i omställningen till biobaserade tekniker från fossila och även hinder och drivkrafter för samarbete och förändring.
Till vardags jobbar Johanna Mossberg som avdelningschef för bioraffinaderi och energi på RISE i Göteborg. Hennes medarbetare är däremot utspridd i flera städer: Piteå, Örnsköldsvik, Stockholm och Uppsala.
2012 disputerade Johanna Mossberg på Chalmers, därefter var hon på SP (nuvarande RISE) i tre år där hon jobbade med systemanalysfrågor, bioraffinaderi och implementering av bioråvara. De följande tre åren var hon föreståndare på f3, kunskapscentrum för förnybara drivmedel, för att sedan gå tillbaka till RISE.
– Jag har jobbat två omgångar på institutet så man kan säga att jag är sån här cirkulär arbetskraft, säger hon lite skämtsamt.
”Relevanta projekt utan att det blir urvattnat och brett”
BioInnovation är både en intressant och viktig plattform, särskilt eftersom det är tre olika branschorganisationer som står bakom programmet, påpekar Johanna Mossberg.
– Det visar att det biobaserade är inte en en-branschfråga, utan att BioInnovation står för systemomställning, det vill säga biobaserat i samhället i en bred mening. Något som är en styrka för BioInnovation är att programmet klarat av att göra det här breda området hanterbart, men samtidigt har spets och edge i de projekt som genomförs. Bioinnovation kan göra väldigt relevanta projekt utan att det blir urvattnat och brett.
När hon pratar om sitt jobb är det tydligt att hon har en särskild förkärlek för processindustrin och stora flöden.
– Jag tycker om känslan av att kan vi göra någonting bättre, att vi kan bidra med nya tekniker och system som har en påverkan på de här stora flödena. Det räcker med att få ett fåtal aktörer ska vilja investera och ställa om för att åstadkomma en ganska stor förändring, det tycker jag är häftigt.
Förändringar med tydlig miljöeffekt
Inom såväl papper och massa, kemi och raffinaderiindustrin är det stora material- och energiströmmar och därför är det också möjligt att åstadkomma förändringar som har en tydlig effekt på miljön. Samtidigt är processindustrin lite trögare, kräver större investeringar och det finns också en viss rädsla förknippat till förändringar eftersom man är inne i själva kärnprocessen, förklarar hon.
Johanna Mossberg har aldrig själv varit delaktig i ett projekt som finansierats av Bioinnovation, däremot var hon med att lägga grunden till det strategiska innovationsprogrammet i arbetet med en av de forsknings-och innovationsagendor som sedan blev BioInnovation (Grön Agenda).
Sett till Bioinnovation idag tycker hon både att samverkansformer och hypotesprövning funkar bra, men hon ser också positivt på hur man tänker kring medfinansiering.
– Bioinnovation har hittat en god balans i och med att programmet ställer vissa finansiella krav men inte allt för höga. På så sätt kan man hitta de fall där det är motiverat med ett samarbete, men även ge utrymme för universiteten som har lite mindre tillämpad forskning, att få mer finansiering. Samtidigt ska det vara lagom intressant. Tillräckligt intressant för företagen att vara med och finansiera en stor del – men inte för intressant, då vill de inte ha offentlig finansiering utan hellre köra på själv och äga alla resultat.
Johanna Mossberg om..
.. vad BioInnovation borde fokusera på framåt
”Jag tycker det är viktigt att hitta områden där man behöver ta ett kliv för en kommersialisering. Inom mitt område är det svårt att testa i liten skala, när man väl ska ut på marknaden blir det därför stora flöden och dyrt. Det jag skulle tycka vore positivt om det gick att hitta områden där förflyttningar behövs göras för att hitta tillräcklig lönsamhet för att ta det ett steg längre. BioInnovation skulle behöva vara med och adressera de kritiska förflyttningarna för att ge en bra helhetsekonomi. ”
… varför det är viktigt med cirkularitet
”Jag tycker det är viktigt med den cirkulära aspekten. Ibland när man jobbar med biobaserade baskemikalier och biobaserade drivmedel får man höra att ’det här ska man inte göra med biomassa, det finns så mycket finare saker’. Men om vi ska bygga i trä, göra fibrer av biobaserat, förpackningar och annat, ja då blir det restströmmar. Jag tycker det är viktigt att jobba med resurseffektivitet och att ta vara på de här restströmmarna som vi inte kan bygga med eller göra textilfibrer med. Det ska vi göra till något som har ett högre värde.”
… sitt privata återbruk
” Jag tycker om biobaserat återbruk och tycker det är viktigt med den cirkulära aspekten. Därför ägnar jag mig också åt återbruk privat. Ett område jag tycker är jättekul är textilt återbruk. Till exempel så syr jag om avlagda kläder till barnen, syr trasmattor av lakan och återvinner också i liten skala. Mitt tips till andra som vill komma igång är att gå en kurs, såsom ’Lappa och laga’ eller ’Textilt återbruk’ och låt dig inspireras.”