Träbyggande, biodrivmedel, bioplaster och kompositer var i fokus när BioInnovations arrangerade sin årliga resultatspridningskonferens den 9 december.
Ta del av inspelningar från årskonferensen på BioInnovations YouTube-kanal.
”Träbyggandets Formel 1”
Första delen inleddes med en filmad berättelse om Sara Kulturhus, Sveriges högsta träbyggnad som ska rymma både kulturhus och hotell i Skellefteå. Bakom satsningen finns bland andra Martinsons, Derome och Skellefteå kommun.
Se Svenska institutets film om uppförandet av Sara Kulturhus.
Anders Rosenkilde, chef teknisk utveckling TMF och adjungerad professor vid Lunds universitet berättade om utvecklingen inom trähusbyggandet tillsammans med Anders Carlsson, teknisk chef på Derome.
Byggandet av höga hus i trä tog fart först 1994 när det blev tillåtet att bygga fler än två våningar i trä.
– Projektet Sara Kulturhus är träbyggandets Formel 1 i Sverige och kommer ge effekter även på byggandet av lägre flervåningshus i trä, det vill säga 4-8 våningar, i landet. Vi kommer att se allt högre byggnader i trä i världen, exempelvis pågår satsningar i Japan. Dessa satsningar kommer att kräva allt mer forskning, konstaterar Anders Carlsson, Derome.
– Vi har bedrivit forskning inom träbyggande länge – och tack vare forskningen får vi sedan 1994 bygga högre hus i trä. Vi har jobbat med akustik, fukt, brand, bärighet och stabilitet. Nu går vi ytterligare upp i höjd vilket ger utmaningar i vibrationer vilket vi också tagit höjd för, säger Anders Rosenkilde, chef teknisk utveckling på TMF och adjungerad professor vid Lunds universitet.
Anders Rosenkilde och Anna Wiberg fanns på plats i studion i Stockholm.
– Sara Kulturhus möjliggörs tack vare en stark samverkan inom forskning mellan lärosäten, tekniska institut och branschen. Stabiliteten i höga konstruktioner är en utmaning men tack vara gemensamt arbete har vi lyckats och det är häftigt. Framförallt krävs det också en utmanande beställare som vågar – och det har vi i det här projektet, säger Anders Carlsson, teknisk chef på Derome.
– Det har skett stora investeringar och branschen är rustad för större volymer, speciellt i det industriella träbyggandet. Forskning behövs och här är den forskning som Bioinnovation möjliggör viktig för oss i dessa frågor, konstaterar Anders Carlsson.
Boverket planerar att komma med krav 1 januari 2022 om att företag ska göra klimatdeklarationer på nybyggda hus. Det är en utveckling som kan främja den biobaserade utvecklingen.
– Det kommer påverka en hel del. Redan nu märker vi att företag börjat göra egna klimatberäkningar. Då börjar man gärna titta på vad som kan ersättas med biobaserade produkter. Vi får mycket frågor på detta, säger Anders Rosenkilde.
Så här summerade mötestecknaren Frida ”FridaRit” Panoussis första passet av årskonferensen.
Många vägar till framtidens biodrivmedel
Biodrivmedel är ett spännande utvecklingsområde, och flera av projekt inom BioInnovation har tittat på eller undersöker hur en framställning kan ske. Grunden bygger ofta på rest- eller biströmmar från produktionen av befintliga produkter.
Åsa Håkansson, affärsutvecklare näringspolitisk och lagstiftning på Preem och Nils Hannerz, forsknings- och innovationschef på IKEM, gav en introduktion till området under årskonferensen.
– Biodrivmedel är drivmedel framtagna på biobaserade råvaror, ofta restströmmar. Metangas/biogas kommer från matavfall, bioetanol från restströmmar eller jordbruksöverskott. Etanol kan även blandas in i bensin vilket skapar breda användningsmöjligheter. Biodiesel kan tillverkas från olika restströmmar såsom skogs- eller jordbruksrester eller oljor från jordbruket. Sammantaget har vi väldigt många olika sätt att ta hand om restströmmar för att producera fordonsbränslen idag. Det innebär att vi här kan bidra till sänkta koldioxidutsläpp, sade Nils Hannerz.
– Den första biodieseln började vi på Preem att producera 2010 och det är biodiesel vi gör mest av idag. Det är behov och efterfrågan som styr utvecklingen och orsaken till att vi vill framställa mer. Men viktigt att notera här är att i ett bioraffinaderi blir det alltid flera produkter, man kan inte bara göra en sak, därför har vi till exempel också produktion av biobension idag, förklarar Åsa Håkansson.
– De internationella klimatmålen, ambitiösa mål inom EU och Sverige ställer höga krav på transportsektorn som står för en stor del av koldioxidutsläppen. I Sverige kommer en tredjedel av utsläppen från transporter. Det här gör att vi har en efterfrågan på koldioxidneutralt bränsle till våra fordon, säger Åsa Håkansson, Preem.
I Sverige finns sedan ett antal år tillbaka den så kallade reduktionsplikten, som säger att Sverige ska minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 jämfört med år 2010.
– Reduktionsplikten är ett jättebra styrmedel och den driver på en efterfrågan på biodrivmedel. Det styr också mot att reducera koldioxid, vilket är bra för det innebär att vi fokuserar på att göra effektiva biodrivmedel, och det är ett bra sätt att driva denna fråga, säger Åsa Håkansson.
– De fordon som säljs idag drivs av flytande bränslen. Även om många ser framför sig att vi snart kommer att ha eldrivna fordon kommer vi att behöva ha fordon som drivs av flytande bränslen under många år framåt. Därmed finns en långsiktighet i flytande bränslen. Det innebär också att vi måste se till att vi har och bygger effektiva produktionsprocesser så att vi nyttjar råvarorna på bästa sätt, säger Nils Hannerz.
Resultatet av konferensens andra timme som handlade om biodrivmedel. Bild: Frida Panoussis
Biobaserad plast och komposit
Bioplaster och biokompositer är utvecklingsområden som allt mer kommit i fokus under senare tid och områden som är intressanta för många aktörer.
– Plasten är mitt i debatten just nu, konstaterar Nils Hannerz, forsknings- och innovationschef på IKEM och fortsätter;
– Plast i haven och naturen är ett stort problem – och ett annat problem är att plast eldas upp. För att plasten inte ska hamna i havet eller naturen behövs insamlingssystem. I Sverige har vi sådana system och det behövs även i flera länder. Därmed inte sagt att Sverige inte kan bli bättre på att inte ha plast i naturen, men ibland finns tillfällen där plast kan behöva komma i kontakt med naturen, då är det särskilda egenskaper vi behöver av plasten.
…och konferensens tredje och sista del om biobaserade plaster och kompositer sammanfattades så här av Frida ”FridaRit” Panoussis.
Cirkulära system behövs
– Ur klimatsynpunkt är det också ett bekymmer att vi idag gör plast av fossil råvara som sedan eldas upp och bidrar till koldioxidutsläpp. Därför är det intressant att byta till biobaserad eller återvunnen råvara som bidrar till minskade utsläpp, säger Nils Hannerz och understryker att plasten helst ska återvinnas först.
– Om vi skulle byta ut all fossil råvara för plast till bioråvara går det dock åt väldigt stora mängder bioråvara. Därför behöver vi få till en återvinning och cirkularitet kring plasten. Såväl Sverige som andra länder bygger upp återvinningssystem för plast. I utvecklingen av bioplaster behöver vi ta hänsyn till att dessa ska passa in i återvinningssystemen, säger Nils Hannerz.
Diskursen om bioplast åtföljs också av ett nomenklaturproblem konstaterar Anna Wiberg, programchef för BioInnovation. Bioplast kan betyda både att den är bionedbrytbar, men det kan också innebära att plasten innehåller förnybar råvara – och därför kallas bioplast.
Rätt material på rätt plats – grunden för effektiva biokompositer
Biokompositer är ett material där minst två material blandas för att nå nya egenskaper. Under årskonferensen presenterades två projekt som tittat på biobaserade kompositmaterial. Biobaserade material blir intressanta eftersom de ofta är lättare än sina fossilbaserade konkurrenter och är bättre ur klimatsynpunkt.
– Det är viktigt att kunna möta krav på prestanda och funktion i dessa material, konstaterar Anna Wiberg.