Beviljade projekt i utlysning kring offentligt finansierad verksamhet

Under de tre första månaderna av året hade BioInnovation en öppen utlysning kring biobaserade innovationer i offentligt finansierad verksamhet. När utlysningen stängde 5 april hade ett flertal ansökningar kommit in och nu har beslutet fattats kring vilka projekt som har beviljats medel.

Den offentliga sektorn i Sverige gör varje år inköp för uppskattningsvis 600 miljarder kronor. Det innebär att det finns en stor potential för innovativa biobaserade lösningar att genom offentlig upphandling inte bara nå stora volymer, utan även bidra till att uppnå miljömålen i verksamheterna.

Tanken med denna utlysning är att stimulera innovationer som leder till nya biobaserade material, produkter och tjänster, som sedan ska kunna implementeras inom offentligt finansierad verksamhet.

Vi önskar projekten stort lycka till och ser fram emot att följa deras resa!

Beviljade projekt;

Förnybara former i hälso- och sjukvården

Projektbudget: 7,776 MSEK (varav 3,631 MSEK är offentliga medel)
Projektlängd: 2,5 år
Aktörer: Region Halland (projektledning), Södra, SWT Development, Högskolan i Halmstad och Västra Götalandsregionen

Målet i detta projekt är att ta fram form, funktion och affärsmodeller för minst två biobaserade produkter som möter verkliga behov i sjukhusmiljö. Efter projektet är målsättningen att investera i industriell produktion för att möta internationella marknader.

Ett material som projektet ska titta på är råmaterialet DuraPulp som innehåller en unik kombination av förnyelsebara ingredienser som ger egenskaper motsvarade plastens. Inom offentlig sektor hanteras stora mängder plastbaserade engångsmaterial som genom produktlivscykeln leder till negativa effekter på människor, djur och miljö. Produkter av DuraPulp ligger idag på TRL-nivå 4-5. Målsättningen är att vid projektets slut nå TRL-nivå 7.

Onskin- 3D Biomaterial från skogen

Projektbudget: 10 MSEK (varav 5 MSEK är offentliga medel)
Projektlängd: 2,5 år
Aktörer: Chalmers Tekniska Högskola (projektledning), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medibiome, Cellink och APTAB i samarbete med Stora Enso

Projektet kommer att utveckla innovativa material (s.k. celullosa nanofibriler, CNF) baserade på miljövänlig skogsråvara som lämpar sig för 3D-printing av avancerade förband primärt för svensk sjukvård. Den initiala målgruppen är patienter behandlade på plastikkirurgen för brännskador i svåråtkomliga kaviteter (armhåla, näsa, hals). Projektmedlemmarna ser detta projekt som ett startskott för många nya CNF biomaterial från svensk skog som kan ersätta fossilbaserade produkter, och utveckla svensk sjukvård och industri.

Ny teknik för hållbar och effektiv återvinning av näringsämnen från avloppsslam genom förbränning

Projektbudget: 2,232 MSEK (varav 1,116 MSEK är offentliga medel)
Projektlängd: 2 år, 13 juni 2016 till 1 juni 2018
Aktörer: Sandviken Energi Vatten AB (SEVAB) (projektledning), Sandviken Energi AB (SEAB), Andritz, Luleå tekniska universitet (LTU) och Umeå universitet (UmU)

Projektet syftar till att demonstrera ny hållbar teknik/innovation som möjliggör separation av fosfor från kommunalt avloppsslam samtidigt som innehållet av oönskade ämnen i fosfor-produkten minskas. Projektet leder dels till nya värdekedjor som sluter kretsloppet för fosfor mellan stad och land/skog och dels till nya sektoröverskridande samarbeten mellan kommunal vatten- och energiverksamhet. 

Sandviken Energi Vatten AB:s slam nyttjas i dag som täckmaterial för en deponi vid en närliggande avfallsanläggning. Deponin kommer stängas inom några år. Liknande situationer kan förväntas uppstå i andra delar av Sverige vid stängning av deponier med stort upptagningsområde, och därför behövs andra hållbara alternativ för den kommunala slamhanteringen. Projektet bygger på tidigare framtagna forskningsresultat (TRL 4) som visat på möjligheten att in-situ i förbrännings-anläggningen extrahera fosforrika askgranuler som senare kan nyttjas som råvara till gödsel-produktion alternativ spridas direkt på åkermark. Målsättningen är att efter genomfört projekt ha nått TRL 5 genom att tekniskt verifiera optimala egenskaper för askgranulen samt hur denna skall avlägsnas från fluidbädden.

3D utskrivna proteser baserade på skogens råvaror(AMPOFORM)

Projektbudget: 11 MSEK (varav 4,938 MSEK är offentliga medel)
Projektlängd: 3 år
Aktörer: Innventia (projektledning), Stora Enso, Wematter, Ortopedteknik i Örebro och Fillauer Europe

Projektet syftar till att visa på hur biobaserade material kan användas inom den offentliga hälso- och sjukvården genom ett konkret exempel – 3D utskrivna proteser. Dessutom ska projektet visa på att användning av förnyelsebara biobaserade material inte bara tillfredsställer ett miljömässigt behov hos sjukvården utan också har möjlighet att bli ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ.

Biobaserade innovationer i vården ger effektiva produkter och lösningar

Projektbudget: 4,550 MSEK (varav 2,250 MSEK är offentliga medel)
Projektlängd: 2 år
Aktörer: SLL Innovation (projektledning), Wargön Innovation, OrganoClick, IMSnonwoven och Re:newcell, samt entreprenörer driver utvecklingen av de enskilda lösningsspåren

Projektet syftar till att visa att det är möjligt att ersätta oljebaserade textilier och plaster, med biobaserade diton, med en tydlig återvinningsstrategi, inom ett par utvalda lösningsområden, med förbättrad vård- och miljöeffektivitet.

Projektet bygger på fem stycken utvalda lösningar som alla representerar innovation och marknadspotential, och där ett val av biomaterial är önskvärt. Målsättningen är att utveckla lösningarna till den nivå som krävs för att klara en upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LoU). De fem lösningarna är Dysfagimugg, Instrumenthållare, Katettvätt, Urinsystem, Engångstextilier. Lösningarna ligger idag mellan TRL4 och TRL5, och målsättningen i detta projekt är att i den mån lösningarna går igenom alla de olika stegen, från marknadsanalys till verifiering, så ska TRL7 uppnås.

Biobaserade och innovativa material för ljudabsorbenter i offentliga lokaler

Projektbudget: 5,6 MSEK (varav 2,786 MSEK är offentliga medel)
Projektlängd: 2,5 år, 20 juni 2016 till 31 dec 2018
Aktörer: Swerea IVF AB (projektledning), Hampaprodukter, OrganoClick AB, Saint-Gobain Ecophon AB, Swt Development AB, Västra Götalands läns landsting

Projektet ska visa på möjligheter att utnyttja avfallsmaterial och biomaterial som resurs och hur man genom att tänka tvärsektoriellt kan öppna helt nya värdeflöden för material. Genom att blanda material kan även uppgradera samtliga ingående råvaror till en högvärdig slutprodukt med stor flexibilitet i materialegenskaper.
Målet för projektet är en biobaserad ljudabsorbent som är godkänd att montera i tak och som kan ersätta dagens mineralbaserade material. För detta krävs det att produkten har ett godkänt och miljöriktigt flamskydd, detta utvecklas i projektet. Projektet startar på TRL 4-5 och avsikten är att demonstrera prototyper i en verklig tillämpningsmiljö vilket motsvarar TRL 7.

Biobaserade riskavfallsbehållare i vården

Projektbudget: 3,303 MSEK (varav 1,616 MSEK är offentliga medel)
Projektlängd: 1,5 år, juni 2016 – dec 2017
Aktörer: NiNa Innovation AB (projektledning), Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, OrganoClick AB, Paper Province, Region Värmland, Östfold Fylkeskommune och Johanneberg Science Park

Projektet har som syfte att ta fram en prototyp för ett biobaserat kärl – en riskavfallsbehållare – som ersättning för den fossilbaserade lösning som finns i sjukvården idag, utvärdera funktionen och visa på hur innovationen kan nyttiggöras både för att utveckla näringslivet och bidra till minskad klimatpåverkan.

Projektets mål är att ta fram och utvärdera en prototyp för en behållare gjord i fiberkomposit som ett alternativ till plast. Produkten används idag i hela landet och även inom övriga EU och på andra marknader vilket gör den till en framtida möjlig exportvara. Produkten går idag inte att återvinna p.g.a. att den innehåller farligt avfall som måste destrueras, i de flesta fall genom förbränning, och att byta ut den mot en biobaserad produkt skulle ge avsevärda miljövinster i form av reducerade koldioxidutsläpp.