Området Material innefattar material baserade på förnybar biobaserad råvara för materialintensiva produkter med lång livslängd för att på så sätt minska utsläppen av växthusgaser. Detta område befinner sig i en mycket stark utvecklingsfas, inte minst vid universitet, högskolor och forskningsinstitut, och genererar många intressanta resultat på låg TRL-nivå och en god återväxt genom bra akademiska miljöer och strategiska satsningar.
Avgörande är att denna utveckling inte avstannar i och med att en vetenskaplig artikel publicerats eller i bästa fall att en demonstrator tagits fram. Det är viktigt att laboratorieframställda material kan verifieras och skalas upp för att kunna utvärderas och omsättas i nya produkter.
Laboratorieproduktion skiljer sig från industriella processer; först i kiloskala kan industriella processer simuleras och utvecklas. Det är därför viktigt att det finns en plattform för uppskalning. Den kunskap vi har idag bygger mycket på modeller som är utvecklade från statisk kunskap på mikroskopisk nivå. Tillgång till högupplöst information, såväl rumslig som i tid, från det planerade strålröret ForMAX vid MAX IV kommer att ge möjligheter att utveckla helt nya materialkoncept. Det finns idag betydande hinder för ovanstående utveckling, inte minst priset på nya material, men även okunskap om vad som verkligen gör skillnad och vad som enbart är en krusning på ytan. Det är därför i detta sammanhang av stor betydelse att ha en öppen attityd där omvärlden bjuds in tidigt i materialforskningen för att hitta applikationer eller låta tankar och idéer från innovatörer och industri utmana forskarna. Precis som forskarna behöver utmana industrin med banbrytande forskning. Det är genom samarbete som vi kan driva utvecklingen mot en biobaserad ekonomi.
Textilfibrer av biobaserad råvara är en viktig del i arbetet med att nå en global, hållbar textil- och modeindustri genom att t.ex. miljöbelastande konventionellt odlad bomull kan bytas ut. Det finns en stor potential hos cellulosafibrer från textil- och pappersavfall i kombination med jungfrulig biobaserad råvara för att uppnå tillräckligt bra egenskaper. Sådana typer av cellulosafibrer framtagna i framförallt slutna system är av stort intresse inför framtiden, dels av hållbarhetsskäl men också på grund av en ökad efterfrågan av fibrer. Textila fibrer och framförallt textila strukturer skulle dessutom i mycket högre utsträckning än idag kunna användas i biokompositprodukter. En utmaning är att få till branschöverskridande samarbeten, så att parterna blir varse möjligheterna och tillsammans kan tillgodose alla parters intressen. Det finns idag möjligheter att ta fram textila strukturer i liten skala, och intresse finns för både biobaserade och komposterbara textilmaterial.
Sverige har en bra nationell industri med egna råvaror samt kapacitet och förmåga att investera i egen FoU och infrastruktur. Det finns också ett stort intresse från tillverkande industri (fordonsindustrin, förpackningsindustrin, textilindustrin m.fl.) att satsa på biobaserade material. På medellång sikt finns därför en stor möjlighet för landets industrier att samverka och generera synergier. Vad som behövs är dock starka svenska materialplattformar som ligger till grund för en stark värdekedja. När en producent väljer ett material ska de viktigaste delarna av värdekedjan finnas på plats. Det är inte rimligt att starta från noll varje gång det behövs ett nytt hjul.
Området biobaserade material öppnar också upp för möjligheter att ta hand om biobaserat avfall i ett cirkulärt system och omvandla det till råvara för nya produkter. En viktig aspekt i detta sammanhang är att möta de marknadskrafter som å ena sidan vill ha miljövänliga (biobaserade) material men å andra sidan är skeptiska till t.ex. plaster oavsett vad som är råvaran. För detta behövs fungerande cirkulära affärs- och samhällsmodeller.