BioInnovation har inlett arbetet med tre framtidsanalyser som under de kommande två åren ska visa vägen för en svensk cirkulär bioekonomi. För att samla in viktiga insikter till framtidsanalyserna från olika intressenter genomfördes rundabordssamtal under Almedalsveckan i juni, där nyckelaktörer samlades för att diskutera hur omställningen kan realiseras.
I tio år har BioInnovation finansierat projekt och engagerat nära 800 organisationer under visionen att Sverige ska ställa om till en bioekonomi 2050. När programmet nu går in i sin sista etapp som strategiskt innovationsprogram växlas arbetet upp med tre framtidsanalyser, som under hösten 2026 ska resultera i en gemensam vision och färdplan för framtidens cirkulära bioekonomi. Analyserna ska ringa in vilka samarbetsformer och initiativ för forskning, utbildning och innovation som bäst accelererar den cirkulära bioekonomin i Sverige.
För att samla insikter till framtidsanalyserna från olika intressenter genomfördes ett rundabordssamtal under Almedalsveckan i juni. På plats i Visby fanns 25 representanter från akademi, institut, industri och offentlig sektor. Carl Wangel, Brightnest och Maria Wetterstrand, Miltton processledde samtalet med stöd av Azote.
Sverker Danielsson (t.v), Carl Wangel (mitten) och Maria Wetterstrand (t.h) under rundabordssamtalet. Foto: Christina Brandin Englund .
– Jag upplevde stort engagemang från hela gruppen och ser mycket fram emot hur vi kan ta dessa insamlade insikter till nästa steg. I en tid då mycket av den öppna debatten är högljudd så är det positivt att höra ett stort samförstånd mellan många olika intressenter om vilka möjligheter som Sverige har i omställningen till en cirkulär bioekonomi, säger Sverker Danielsson, biträdande programchef BioInnovation.
Den cirkulära bioekonomins potential och utmaningar
Under samtalet växte en gemensam bild fram av Sveriges cirkulära bioekonomis styrkor och utmaningar. Bland annat att det finns stora råvarutillgångar, framför allt inom skog, och världsledande kompetens, kombinerat med hög innovationsgrad och en unik samarbetskultur. Det ger ett starkt utgångsläge för framtiden. Samtidigt tas potentialen inte alltid till vara, och även fast råvarutillgångar finns kan de samtidigt vara svårtillgängliga. Livsmedelsindustrin lyftes särskilt som ett område med låg investeringsnivå, vilket har lett till brist på återvinningsbara förpackningslösningar.
Det konstaterades också att det finns ett glapp mellan forskning och tillämpning. Stipendier för nästa generations forskare och program som Biosociety som knyter ihop skog, kemi, textil och livsmedel nämndes som viktiga satsningar.
Intressenter diskuterade omställningen till svensk cirkulär bioekonomi. Foto: Christina Brandin Englund.
– Potentialen för den svenska cirkulära bioekonomin är stor men utmaningarna är flera. Vi har en stark tradition och fortsatt forskning och samarbete inom värdekedjor är viktiga förutsättningar. Att föra samtal mellan akademi, industri och offentlig sektor som vi fick möjlighet till i under workshopen i Almedalen är en viktig del i att fortsätta utveckla bioekonomin, fortsätter Sverker Danielsson, biträdande programchef BioInnovation.
BioInnovation kommer nu att arbeta vidare med de tre framtidsanalyserna, där inspelen från Almedalen ska vävas in till konkreta förslag för forskning, innovation, kompetensförsörjning och policyutveckling på vägen mot en stark svensk cirkulär bioekonomi.
Läs mer: Framtidsanalyser – BioInnovation