Områdesanalys processvatten

Områdesanalysen är avslutad (genomfördes mellan februari och juni 2023).

Ta del av rapporten

Industrin står för ca 70% av all vattenanvändning i Sverige. Resurseffektiv vattenanvändning och effektiva vattenreningsprocesser i industrin är en förutsättning för att kunna säkra cirkulerande vattenflöden och god resurshushållning. Klimatförändringarna och faktiska bristsituationer på vatten gör att prioriteringar för vem som ska få tillgång till vatten och hur mycket, kommer att behövas och blir allt vanligare.

För processindustrin och den biobaserade industrin är vatten en av de viktigaste resurserna. Vattenanvändning har också stor påverkan på energi- och massbalanser i industriella processer.

Kommande lagstiftning, såsom EU:s taxonomi och det reviderade industriutsläppsdirektivet ställer högre krav på resursanvändning, där det finns en tydlig ambition att öka resurseffektiviteten för vatten och ge förutsättningar för ökad cirkularitet.

Ur ett företagsekonomiskt perspektiv innebär industrivattenfrågorna både utmaningar och möjligheter. Med ett cirkulärt perspektiv och genom att se vattenhanteringen som en integrerad del av huvudprocessen, med samma behov av utveckling och optimering, finns förutsättningar för samordningsvinster liksom för lägre kostnader för insatsvaror.

Projektmål och syfte

Syftet var att kartlägga den biobaserade förädlingsindustrins behov och utmaningar med avseende på industrivattenanvändning och rening.

Områdesanalysen hade som mål att identifiera:

1. Volymflöden, kostnader och värden relaterat till processvatten

2. Möjligheter för ökad industrivattenrelaterad resurseffektivitet inklusive cirkulering av processvatten

3. Krav för att uppfylla befintlig och kommande lagstiftning både nationellt och internationellt.

4. Strategiska utvecklingsbehov för att uppnå 2och 3 inklusive beskrivning hur varje identifierat utvecklingsbehov konkret kopplar till specifika Agenda 2030-mål.

Kartläggningen avgränsades till att omfatta nationell förädlingsindustri kopplat till skoglig och agrar biomassa. Vattenhanteringen inom primärproduktionen (skogsbruk, jordbruk samt logistik fram till förädlingsindustrins fabriksgrind) var därför exkluderad.

Genomförande

Arbetet genomfördes genom litteraturstudier, statistik samt intressentdialoger i syfte att samla in tillräckligt mycket data för en gedigen analys.

Områdesanalysen avsåg:

1. kvantitativt, men översiktligt (nationellt aggregerad nivå), kartlägga Sveriges industriella vattenflöden inom de biobaserade förädlingsindustrierna.

a. Identifiera och beskriva flöden av inkommande vatten (om möjligt uppdelat på typ av färskvattentäkt och eventuellt intag av recirkulerat processvatten)

b. Identifiera och beskriva flöden av vatten och dess innehåll som lämnar industrin (det vill säga spillvatten till recipient och övriga massflöden som återfinns i utgående vatten och slam)

c. Identifiera och beskriva exempel på recirkulerande flöden av vatten och andra resurser som återvunnits ur vattnet/slammet inom industrin

d. Identifiera eventuella kunskapsluckor som gör det svårt att skapa en komplett industrivattenbalans inklusive kopplade resurser.

2. Identifiera behov och nyckelfaktorer för effektiv industrivattenhantering samt var det saknas kunskap eller goda lokala implementeringsexempel. Vad finns att lära från internationella exempel?

3. Identifiera och kortfattat beskriva nyligen implementerad samt kommande lagstiftning som påverkar hållbar hantering av processvatten i den biobaserade svenska industrin.

4. Genomföra rundabordssamtal med representanter från branschen där de identifierade utvecklingsbehoven och konsekvenserna av lagstiftning diskuteras och förankras.

5. Ta fram en rapport som sammanfattar kartläggningen och de förankrade strategiska utvecklingsbehoven. Tyngdpunkten ska vara på analys av insamlat material och tydliga slutsatser kring nuläget vad gäller industrivattenhantering inom skoglig och livsmedelsbaserad förädlingsindustri.

6. Tillsammans med Bioinnovations programkontor genomföra ett seminarium för begränsad grupp om hur resultaten bör tas vidare.

Aktör, budget och tidplan

Uppdraget utfördes av RISE Research Institutes of Sweden mellan februari och juni 2023. Projektet hade en total budget på 400 000 SEK.

Styrgruppen

Johanna Mossberg – RISE & BioInnovation Team of experts
Hannes Vomhoff – Holmen
Torgny Persson – Skogsindustrierna
Sverker Danielsson – Ordförande, BioInnovation