Fem förutsättningar för tillväxt i en cirkulär bioekonomi

Vi ser fem viktiga förutsättningar och trender i en cirkulär bioekonomi som driver den biobaserade utvecklingen framåt. De behöver dessutom förstärkas med kraftfulla satsningar och utbildning.

I. Nyckelteknologier

Framställning av konkurrenskraftiga produkter från bioråvara förutsätter nya och mer kostnadseffektiva processer. De höga produktionskostnaderna för existerande tekniker hämmar både producenter och senare led i värdekedjan från satsningar på biobaserade alternativ. Processer som säkrar rätt och stabil produktkvalitet, trots variationer i bioråvarans kvalitet, är ett viktigt område. Många goda idéer avfärdas idag med argumenten att det är för dyrt, för osäkert eller att råvarutillgången är för begränsad för volymprodukter. Genom effektivt råvaruutnyttjande och cirkularitet finns det stor potential för ett stort urval av produkter och processer.

Det behövs också fler insatser som ger beslutsunderlag för uppskalning. Idéer som validerats i laboratorium eller i liten pilotskala behöver verifieras i ett sammanhang som företag anser är relevanta och tillförlitliga för att kunna gå vidare och implementera. Då skapas förutsättningar för nya biobaserade produkter på marknaden. Nya tekniker och processer innebär kapitalintensiva investeringar med lång återbetalningstid. Möjligheterna till ökat stöd för pilotanläggningar, riskfyllda demonstrationsprojekt och flaggskeppsprojekt – det vill säga fullskaliga first-of-a-kind-investeringar – är viktigt för att få fart på utvecklingen.

II. DRA NYTTA AV RESTSTRÖMMAR

Råvaror från skogs- och jordbruk utgör basen för många stora industrier och företag idag. I många fall har dessa aktörer investerat mångmiljardbelopp i anläggningar och produktionssystem. Här finns det stor potential att ta tillvara på sido- och restströmmar från existerande förädling av biobaserade råvaror, men detta kan ske först när förutsättningarna från marknad och samhälle är på plats. Nya biobaserade processer och produkter gynnas både investerings- som driftskostnadsmässigt av integration med befintlig produktionsinfrastruktur och befintliga processer.

Restströmmarna behöver inte genereras internt eller komma från produktion on-site. Istället kan restströmmar från flera produktionsanläggningar eller återvunna produktströmmar processas i en större anläggning som ger skalekonomiska fördelar. Detta i kombination med kostnadseffektiva logistiklösningar. Det handlar om rätt råvara till rätt pris, men även rätt kombination av processer och produkter för kostnadseffektivt användande av råvarans alla delar. Det handlar också om att tydligt identifiera verkliga marknadsbehov.

III. Design skapar bättre förutsättningar

I en cirkulär bioekonomi är resurseffektivitet genom återvinning av material en viktig del. Material som använts i produkter ska kunna återvinnas som råvara i samma eller andra värdekedjor. För detta behövs smart design, effektiva återvinningsprocesser samt fungerande cirkulära affärs- och samhällsmodeller. Enligt en studie från Återvinningsindustrierna förlorar Sverige över 40 miljarder kronor årligen på grund av att material inte återvinns på rätt sätt.

För att material och produkter ska kunna återvinnas till ett högt värde krävs medvetenhet kring design av material, materialsystem och produkter. Design av produkter och material kan inte bara ske utifrån kund- och funktionskrav, utan även med kunskap om möjligheter till nya användningsområden. Både sett till ingående komponenter, metoder för sammanfogning och separation av material samt möjligheter till ren materialåtervinning.

Inom många områden saknas det idag biobaserade alternativ som helt kan ersätta befintliga materiallösningar. Men ofta är det möjligt att ersätta vissa delar genom att kombinera biobaserade material med andra material. Det kan vara i system där de olika materialen kompletterar varandra med olika funktioner, men också i komponenter där de tillsammans skapar en gemensam funktion. Med rätt material på rätt plats kan många utvecklingsbehov adresseras, till exempel brandtålighet, stabilitet, fukt, hållfasthet och slitage. Dessutom kan mängden biobaserade material i både befintliga och nya tillämpningar öka samtidigt som de blir mer effektiva med avseende på klimat och cirkularitet.

IV. Smart digitalisering

För en cirkulär bioekonomi förväntas digitalisering vara en nödvändig och helt avgörande förutsättning för framgång. Olika aktörer inom den biobaserade sektorn – råvaruproducenter, tillverkare, konstruktörer, arkitekter med flera – har under lång tid producerat stora mängder data. Det kan vara allt från virkessortering och processtyrning till kvalitetskontroller. Historiskt har dock denna information inte förts vidare mellan stegen i värdekedjan. Istället har ny information skapats i varje steg.

Utvecklingen av informationshanteringssystem gör det nu möjligt att spåra och använda data i en informationsvärdekedja som följer materialvärdekedjan. Utvecklingen medför effektivitetsvinster inom såväl logistik och processer som inom kvalitetskontroll och affärssystem. Den kan också garantera ursprung för varumärken vilket gynnar de industrier som bidrar i omställningen till en cirkulär bioekonomi.

V. Kunskap om biobaserat

Foto: Skogsindustrierna

Användning av biobaserade material måste inspirera, attrahera och accepteras av konstruktörer, formgivare och arkitekter som tar fram nya produkter och material. En utmaning är att skapa förutsättningar för att användare ska känna sig trygga i att ta steget mot biobaserade material – att de biobaserade materialen finns i tillräcklig volym, att materialens prestanda är känd, att verktyg för konstruktion och design finns på plats samt att tidigare exempel finns att inspireras av. Annars finns risken att många väljer att stanna kvar i den kortsiktigt trygga vardag som nuvarande materialkoncept erbjuder.

Att kliva över till biobaserade alternativ innebär också ett ökat behov av kunskap och tydlig information kring varför biobaserade lösningar kan vara ett mer hållbart och gynnsamt alternativ. För en cirkulär bioekonomi behövs därför gemensamma termer och begrepp, hållbarhetskriterier samt ramar för livscykelanalys och tillförlitliga data.